Äldre versioner av Fjällkartan

Jag bifogar fyra bilder nedan som jag tog på Riksarkivet ikväll:

1: Matirjokk, foto av otryckt konceptkarta, detalj.
2: Matirjokk, foto av otryckt gravyrutkast, detalj.
3: Alkavare, foto av otryckt konceptkarta, detalj.
4: Alkavare, foto av otryckt gravyrutkast, detalj.
Har du årtalsangivelser för dessa?

/Hans
 
Har du årtalsangivelser för dessa?

/Hans
Enligt RA:

  • Stora Sjöfallet: 1889 (båda Matirjokk-detaljerna från denna).
  • Sulitälma: 1889 (båda Alkavare-detaljerna från denna).

Dateringen är möjligen ungefärlig, RA skriver "(tidsomfång)" efter årtalen.

Fullkomliga aktbeteckningar:

  • Stora Sjöfallet: SE/RA/420232/420232.01/J/J2/J2b/J2ba/13
  • Sulitälma: SE/RA/420232/420232.01/J/J2/J2b/J2ba/12

Mats
 
Georg Palmgren skriver följande:

Uppgiften är hämtad från Ulf Janssons bok “Ekonomiska karor 1800-1934” som gavs ut av Riksantikvarieämbetet 1993. Den nya bladindelningen för kartan över Norrbottens län verkar vara en påbyggnad av denna rekonstruerade bladindelning som Jansson nämner. Det tillkom ju också blad i Västerbottens län. De utgivna bladen framgår av förteckningen på sid 56. De färdigställda bladen ingår i “Karta öfver Norrbottens län”.

Jag hittade förresten en intressant akt på RA som jag ska beställa fram:

420055 Ekonomiska kartverket i Norrbottens län samt Luleåexpeditionen 1859 – 1902.

SE/RA/420055/J I/1

21 kartblad, 2 kartfragment.

Kartor över främst Norrbottens län, gränsområdet Sverige-Finland samt delar av Finland.

Över Torneå hd 1878, Karesuando, Finlands län, Nedre Torneå, Carl-Gustafs hd 1874, Gränsen Finland-Sverige 4 delar, Finland 11 delar, Norrbotten 2 kartor.


Detta kan möjligen vara de kartor som Palmgren refererar till i citatet i mitt tidigare inlägg.

Mats
 
Du lade märke till att det finns två Ruonas nära varandra? Detta följde med på GSK 1890. Som jag ser det är stigen utritad relativt korrekt på den konceptkarta som innehåller ekvidistanser. Konceptkartan utan ekvidistanser verkar vara ett ganska oprecist utkast, t ex ligger "Tarrekaisejokk" helt annorlunda (nuvarande Ruonasgårsså).
Du har helt rätt, det är den felaktiga placeringen av Tarrekaisejokk samt att det andra Rounas (den västliga som på konceptkartan är utritad som en fristående topp) som lurade mig lite. På den andra kartan (gravyrutkastet) är dessa felaktigheter justerade och den västliga "Rounas" mer tydligt integrerad i Tarrekaisemassivet.

Jag får intrycket att den första konceptkartan tecknats mer från synintryck därav vissa felatigheter i placering och proportioner samt skuggning istället för ekvidistanser, medan den andra versionen (gravyrutkastet) tagits fram efter mer korrekta mätningar i terrängen.
 
Några rättelser/kommentarer efter att ha konsulterat bokhyllan:

1: Norrlandsbladen var tydligen de första där man jobbade med s.k. heliogravyr från början (till skillnad från handgravyr, som hade varit det nästan allenarådande reproduktionssättet tidigare under 1800-talet). Syftet var att rationalisera plåtproduktionen. Tekniskt sett var heliogravyr en fotomekanisk metod, där man på galvanisk väg fäller en plåtmatris från en gelatinpatris, där den senare är skapad efter exponering från ett mycket noggrannt framställt strecknegativ. När det gäller Norrlandsbladen visade sig dock att en stor del av rationaliseringen uteblev, eftersom man ändå handgraverade de allra finaste detaljerna. När väl ett godkänt ark hade tryckts i en koppartryckspress skedde mångfaldigandet för marknanden vanligtvis inte med detta koppartrycksförfarande utan genom litografisk produktion. Man överförde den nytrycka arkets gravyrbild till en litografisk sten medelst ett s.k. övertryckspapper och tryckte sedan från litostenen. Detta möjliggjorde mycket höga tryckhastigheter (jämfört med koppartrycket). Intressant är förresten att man av ngt skäl går tillbaka till handgravyr på 30-talet och att den sista handgraverade plåten gjordes så sent som 1956 på Växjö-bladet.

2: Norrlandsbladen var vanligtvis 33 x 30 cm i kartbilden (min uppskattning ur minnet på 40 x 35 var fel).

3: Jag såg en uppgift ngnstans om att de otryckta konceptbladen över Sultitälma/Stora Sjöfallet möjligen kan ha varit en rest från Norrbottens Läns Ekonomiska Kartverk. Behöver dock verifiera det med ngn källa.

Mats
 
Hittade en del intressant kartmateriel ikväll.

Dels var det roligt att kolla närmare på 1:100 000-versionen av Generalstabskartan, norra verket. Den hade jag aldrig sett tidigare. Upplagan, som påbörjades 1966, kallades "grundversionen" och var, såvitt jag kan förstå, en ren förstoring av 1:200k-versionen. Här blir det tydligt att 1:100k är en lämplig skala för ett gravyroriginal - den visuellt överlastade 1:200k-kartan blir en helt annan karta i 1:100k. Mycket vacker!

Sedan studerade jag några s.k. stomkartor över Sulitälma-området (bild 1 och 2 nedan). Stomkartan, som i normala fall baserade sig på storskaliga lantmäterikartor eller ekonomiska kartor, var underlaget för konceptkartorna, vilka i sin tur blev underlag för GSK-kartorna. I fjällen saknades ju ofta lantmäterikartor och jag är inte helt på det klara med vilken kartdata som låg till grund för stomkartorna. Jag tycker inte heller att dessa stomkartor stämmer riktigt med hur stomkartorna beskrivs i litteraturen. Kartorna är dock registrerade som "stomkartor" i RA.

Stomkartorna nedan täcker (storskaligare än konceptkartorna) delar av stigarnas sträckning upp till Alkavare. Jag hade en bild där Alkavare fanns med men den blev för suddig. Ska ta bättre bilder på allt detta längre fram.

Nedladdningslänk:

https://www.filecentral.se/filecent...tml?uuid=7ec58c5f-310a-47c6-b8e2-155add919bf6

Mats
 

Bilagor

Bilagor

Det är bara att tacka och buga. Jag följer Prästvägen, och visst är det nyansskillnader på de olika kartorna. Ibland blir det aha-upplevelser, typ "javisst, nu förstår jag vad de menade". Underbart!

Hans
 
Gammelt ämne men det handlar ja om äldre kartor. ;)
Fick idag denna länk http://www.samlingsportalen.se/all/digitala_biblioteket_vag.html
"Tyvärr" inte äldre fjälkartor men många (om inte alla) Generalstabskartor och topographiska kartor från 1970-talet som jpg-filer.
Något att gräva sig ner under de mörka vinterkväller...

Henning
Henning

Tack Henning. Har länge varit på jakt efter lite äldre kartor för att se var Alesjaurestugorna låg förr och hur leden gick då. Nu förstår jag också varför stigen vid Rautasjaure går där det är så snårigt. På kartan kan man tydligt se att fjällvegetationen dragit sig uppför fjället.
 
Ursäkta att jag inte håller mig helt till ämnet men på tal om äldre fjällkartor så blev jag nu påmind om en händelse som inträffade krig 1990. Vi hade sedan morgonen tagit oss ner från Mårmapasset mot Vistasvagge när vi mötte två blöta och trötta gubbar med väldigt ”lätt packning”, typ en ryggsäck. De varnade för att “vadet” var aningen problematiskt med höga vattennivåer och att båda hade svepts med samt tappat mycket av sin utrustning när de försökt korsa jokken söderifrån. Jag undrade varför de inte använts bron varpå de svarade, vilken bro? Det visade sig att de hade en gammal fjällkarta från 70-talet, från innan bron kom på plats och det enda sättet var att korsa Visttasjhoka vid ”vadet” en bit från den nuvarande hängbron. Var det möjligen någon av er forummedlemmar? ;)
 
Suverän länk, tack Henning. Här hittar vi den första topografiska kartan över Sarek och Kvikkjokk – Ed. 1 – Dec 1969 28H och Sept. 1969 27H. Vi återfinner felritningen av Máderjåhkå och Sähkokjåhkå som jag har skrivit om förut. Lennart Dehlin från Lantmäteriet skrev:

Dahlskog och Rydén skriver 1969 bl.a.: ”Materjokk är felplacerat: det är namnet på Säkokjokk nedströms och W om bifurkationen”. I mars 1970 skriver Dahlskog om nuvarande Máderjåhkå: ”namnlös jokk i parkgränsen: detta är Materjokk. Namn på terrängdrag som betecknar nationalparksgräns är särskilt viktiga”. I samma skrivelse fortsätter han om dagens Sähkokjåhkå:
”Materjokk: detta är inte Materjokk, utan Säkokjokk”. Rydén och Dahlskog använder genomgående efterleden -jokk i dessa namn.

Inte förrän den nya fjällkartan kom 1984 blev det rätt.
 

Liknande trådar

Logga in


Glömt namn/lösenord? Logga in med Facebook

Tips!