All denna ensamhet!

Det var fasligt vad det klagas på 08 ;) Tycker man ska komma ihåg att 08-området är stort! Jag är uppvuxen i sörmlandska skogarna och i skärgården. Långt ifrån "plattan" och Stureplan. Lärde mig tidigt att vara ute i naturen och ha respekt för den. Kan hantera yxa, kniv och såg, bygga vindskydd och göra upp eld. Vandrat och skidat genom fjällvärlden i över halva mitt liv. Uppvuxen utan mobiltelefon och därmed med vetskapen om att om det händer något så är jag verkligen ensam... Men eftersom jag ett tag hade ett 08-riktnummer, så stämplas jag ibland som fullständigt inkapabel till att klara mig själv bland fler än två träd. "Du är ju 08:a och dessutom tjej, ska du verkligen göra det här som du nu tänkt dig?"

Men visst kan man träffa stressade människor som är från innerstadsstockholm. Men även från lite var stans, även från glesbygden.

Jag har vandrat solo. Första gången var det för att jag var så less på folk i allmänhet och jobbet i synnerlighet. Slog läger på Akkas nordväst-sida, besteg topparna och lyssnade på friidrotts-VM. Satt på kvällarna och såg ut över nejden. Såg hur det glimmade svagt i Akka-stugorna en bit bort. Tredje kvällen bestämde jag mig för att nu fick det räcka och vandrade ner till stugvärden dagen efter. Min självvalt sociala isolering sträckte sig över fyra dagar, alldeles lagom. Att gå i flera veckor skulle jag nog inte klara av, men några dagar då och då skulle jag gärna vilja ha oftare/fler av.

Sen tycker jag att man ska skilja på "ensam" och "själv". Ensam tycker jag är ett ickevalt tillstånd, dvs man har inga som vill/kan vara tillsammans med en. Själv är något man valt själv. "Jag vandrar själv" eller "jag vandrar ensam"...

Man bör alltid akta sig för att generalisera, i synnerhet beträffande "08:eek:r"!
Håller med dig om detta med solovandring! Personligen blir jag mer benägen att vandra själv, ju mer jag gör det!
 
För min del handlar det dels om att uppleva det annorlunda. När jag annars dagligen träffar folk är det givande att vara ensam 1 v. Det andra är att det är mycket få jag känner som frivilligt sover ute 1 v. mitt i vintern i sträng kyla. Det tredje är att jag är en utpräglad individualist.
 
Sällskap

man frågade en gång jan guillou om vem han skulle ta med sig på en öde ö.. han svarade en kustjägare, en fallskärmsjägare och en nobelpristagare.. kustjägaren till att bygga vindskydd, fallskärmsjägaren till elden och nobelpristagaren att prata med.. till o med jan guillou gillar sällskap.. men hur många kan man egentligen vara på en öde ö utan att den blir befolkad?

Men vem vill sitta på en ö med JG? Han skulle nog kännas rätt överspänd efter några minuter.
 
Men vem vill sitta på en ö med JG? Han skulle nog kännas rätt överspänd efter några minuter.

haha.. ojoj.. herr guillou är ingen poppis kille, tydligen skulle ingen nobelpristagare vilja prata med en sådan överspänd herre, ingen annan för den delen heller.. jag hade nog chansat på att han har sociala förmågor som kanske inte alltid syns i TV, jag tror att han är en intressant man.. men jag har inte en jävla aning och enligt hans lista hade jag med min bakgrund snabbt blivit degraderad från samtalspartner till eldvakt.. ;)
 
haha.. ojoj.. herr guillou är ingen poppis kille,.. enligt hans lista hade jag med min bakgrund snabbt blivit degraderad från samtalspartner till eldvakt.. ;)

Nu hamnar vi lite OT från ensamheten men men. Jag funderar på vilka kustjägare och fallskärmsjägare som skulle jobba för Guillou med tanke på att han är en dömd landsförrädare som stod på KGB's lönelista under kalla kriget.

Tar man steget att bli jägare kanske man har en värdegrund som gör att man inte umgås med spioner från öst, eller åtminstone inte sänker sig till nivå att sitta eldvakt för dessa.
 
Valt sällskap har sina fördelar. Tror inte att GJ skulle ha så lätt att hitta sin vindskyddsbyggare eller eldvakter, fast å andra sidan kunde nog de ha intressanta diskutioner med nobelpristagaren. Även om fredspristagare så skulle ego inte vilja sitta på en öde ö med GJ. Men förändringar är ju möjliga, öråd är numera ett begrepp och GJ kunde behöva segla bort.
 
Ensamheten

Tror det var Dinosaur JR sångaren J Mascis som fick frågan vad han skulle göra om han fick hur mycket pengar och makt som helst i världen. Han svarade att han skulle bygga en jäkla massa fängelser och bura in alla människor så att han själv skulle kunna spankulera omkring på jorden i ensamt majestät.

En både lockande och lite skrämmande tanke.

Tror att alla har sina egna ideer om ensamhet. Vissa gillar det och andra inte. Men jag tro också att det finns en hel del romantiserande kring ensamhet, den ensamma naturmänniskan och insikter relaterat till att vara ensam som för vissa kan vara ganska destruktivt.
 
Undrar

om möjligheten att publicera färdbeskrivningar gör att ensamturer uppmärksammas mera nu än tidigare. Har man sällskap på turen har man redan delat upplevelsen. Bloggar och liknande innebär att även den som gjorde en ensamtur kan dela med sig av erfarenheten till sitt sociala nätverk. Jag delar gärna med mig av upplevelser både om jag gjort turen ensam eller med kamrater

Personligen uppskattar jag både ensamturer och gruppturer. En hund är också trevligt sällskap.

Thure
 
En aspekt i det här med soloturer kan ju vara (nu spekulerar jag bara) att dagens moderna soloturister sett på tv och vill visa upp för omgivningen efteråt att "titta var jag har varit och titta vad jag har gjort" och förväntar sig ett "ååååhhh, tänk vad duktig du är" från omgivningen. Jag misstänker att det var nånstans när Rambo var högaktuell som det sket sig och alla skulle försöka överglänsa varann och så har det fortsatt då säkerhetstänket många gånger är bortprioriterat.
En del av mina soloturer gör jag "å ämbetets vägnar" och då lägger jag in lite roliga övningar samtidigt för ibland är det jag pysslar med ungefär lika roligt som att se färg torka.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.