Antik vildmarksutrustning?

Möjligen om man använder ångspärr, men annars blir det ju precis som isoleringen i ett hus: Fukten som kommer innifrån kondenserar och stannar kvar.

Det är ju samma problem som med t.ex. dunkläder, Det stora problemet med ylle är att det binder väldigt mycket fukt. Det är också en av dess styrkor, men bara om man har möjlighet att torka regelbundet.

Om du har en GTX-jacka eller liknande utan på, ja.

Med ull och en softshelljacka i microfiber så försvinner det mesta av fukten ut så vida vi inte talar om att du svettas tungt. Vid hög ansträngning använder du tunna ullplagg som sedan torkas mha kroppsvärmen. På Svalbard är det bara ull i kombination med dun som gäller för mig. De enda gånger jag haft problem med att bli av med fukten inifrån är när jag haft en GTX-jacka ytterst. Med microfiberjacka upplever jag som sagt inga såna problem, även när jag spenderat åtskilliga timmar i hundgård i -30 med lågaktivt arbete och massa klädlager.
 
Inte om det är minusgrader, då fryser fukten innan den har kommit utanför kläderna.

Sen handlade det ju inte om att spendera timmar ute i -30 utan dygn.
 
Inte om det är minusgrader, då fryser fukten innan den har kommit utanför kläderna.

Sen handlade det ju inte om att spendera timmar ute i -30 utan dygn.

Om man inte har heltätt skal så underlättar den påtvingade konvektionen fukttransporten, men visst lite fukt lagras i kläderna, men inte i den mägnd så att den inte går att torka med kroppsvärmen. Jag har har varit ute i flera dygn i allt från -15 till -40 och samma princip gäller även då, det kanske bör tilläggas att torka kläder mot kroppen inte är speciellt trevligt men det funkar och det är ett nödvändigt ont. Slemmigast är ansiktsmasken, jag brukar ha två att varva med, en som torkar på magen och en som sitter för ansiktet.

Timmarna i hundgården är den tid jag lätt kunnat jämföra skillnaden mellan heltätt skal och softshell som tillåter påtvingad konvektion.
 
Att våga klä av sig inför arbete och klä på sig vid stilla sysselsättningar är en aktiv process. Dem som tror att man kan arbeta i -30 med samma kläder som man sitter stilla i och äter har en bit kvar.
 
Håller helt med seobserver. Det gäller att matcha kläder och ansträngningsgrad. Klart du får problem i ull om du lyckas få den dyngsur av svett, men det får du i syntet med. Har man tänkt vara ute i kyla i dagar bör man ha vett att undvika den sitsen.
 
Om man inte har heltätt skal så underlättar den påtvingade konvektionen fukttransporten, men visst lite fukt lagras i kläderna, men inte i den mägnd så att den inte går att torka med kroppsvärmen. Jag har har varit ute i flera dygn i allt från -15 till -40 och samma princip gäller även då, det kanske bör tilläggas att torka kläder mot kroppen inte är speciellt trevligt men det funkar och det är ett nödvändigt ont. Slemmigast är ansiktsmasken, jag brukar ha två att varva med, en som torkar på magen och en som sitter för ansiktet.

Timmarna i hundgården är den tid jag lätt kunnat jämföra skillnaden mellan heltätt skal och softshell som tillåter påtvingad konvektion.

Jag säger som Horace kephart sa 1905: kläder måste släppa igenom vind!
Backpackinglight gjorde något avancerat test för några år sedan som också visade på det att vill man undvika fukt så är luftgenomsläppligheten mycket viktigare än andningsförmågan hos tyget.
 
På vilket sätt skiljer sig "luftgenomsläpplig" från "andas"? *nyfiken*

Luftgenomsläpplig är att vind passerar genom tyget, dvs ett plagg som inte är 100% vindtätt. Vinden som passerar igenom plagget gör att plagget och det som finns under torkar mycket snabbare än om plagget varit helt vindtätt. Lite som att använda hårtork eller inte.

Andningen är ett mått på hur mycket fukt som kan passera igenom materialet per tidsenhet under vindstilla förhållanden, kalla det självtorkning om du vill, man kan mäta på både helt vindtäta material som GTX och icke helt vindtäta material som softshells. I många fall andas GTX bättre än div softsell, ända tills det börjar blåsa, då luftgenomsläppligheten gör att softshellen torkar mycket snabbare än GTX.

GTXs andning bygger på diffusion, gaspartiklar (vattenånga) förflyttar sig från den sidan av membranet där det finns mest gaspartiklar till den sida där det finns minst gaspartiklar. I en ångbastu skulle GTX antagligen fungera bakvänt.
 
Ylle är väl även i ytterlager torkbart av bärarens värme, förutsatt att nollan sitter tillräckligt långt ut i plagget. Dvs våga börja med att frysa p g a rätt klädsel för aktiviteten.
Våta strumpor, sockar brukar ju torka under marschen om du inte har en extrem tåbira.
Ursprungskläder i bergen är alla av ull och skinn. Uppenbart har det fungerat väl förr oxså.
Men visst underlättar det om man kan hålla ullen torr från utsidan, oljning och regnplagg. Stundtals räcker undisar och regnplagg, andra gånger undisar och vindplagg. Anpassning till konditionerna är medodin, spela med inte mot.
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.