48% av alla som skadas allvarligt i trafiken gör det i cykelolyckor.

egen upplevelse

Jag har legat på Karolinska efter en cykelolycka, cyklade ner i en grop som fanns på en fin gata på östermalm i stockholm, att jag inte såg hålet berodde på att jag tittade åt sidorna om det skulle komma några bilar i korsningen jag just skulle pasera, när jag sedan såg gropen försökte jag väja instinktiv men det som hände var att framhjulet då stod på sniskan när jag kom ner i gropen och det blev tvärstopp och fin flygtur över styret med krossad armbåge som resultat.

Hade mountainbiken och hade cyklat på stigar genom skogen, 1st i Ursvik och sedan genom hagaparken. Den biten gick bra då var jag beredd på stubbar hål etc men fina gatan gick inte lika bra.

En grop som nog kostade samhället en hel del, 1 vecka på Karro + 3 operationer av armbåge och 6 veckor borta från jobbet , fick infektion i såret, inte så konstigt eftersom jag skrapat upp en stor del av underarmen mot asfalten.
 
Tabell 3

anger att 6602 personer fått bestående invaliditet vid trafikolyckor i tätorter under 2010 och 2011.

Av dessa var 3163 cyklister.

Med tanke på att man uppskattar antalet cykelpendlare till 375 000 i våra tre största städer,
och att det i dessa tre städer blev 676 cyklister som fick bestående invaliditet under de här två åren,
så menar jag att risken att skadas allvarligt är betydande.

Thure
 
Cirka 2 promille utslaget på två år. Eftersom vi talar om de som fick bestående men så håller jag helt och hållet med om att det är alldeles för många.

Jag skulle utifrån egen erfarenhet gissa att de största farorna för en cyklist är:
* Halka (grus, is, snö)
* Dåliga vägbanor (hål, gropar, sprickor)
* Idiotiskt konstruerade cykelbanor med diverse siktfällor och onödiga kringelikrokar
* Andra trafikanter (andra cyklister, vimsiga gångare, hundpromenerare med koppel över hela vägbanan osv...)
 
Dessutom lär väl många cykelolyckor aldrig rapporteras som just cykelolyckor. Polisen kommer inte till många cykelolyckor, och idag är det många som inte har råd med olycksfallsförsäkring.
 
Tja, framförallt kommer alla de singelolyckor där cyklisten inte behöver vård och inte skadat nån annan knappast synas. Det enda som sker i det läget är ju att vederbörande borstar av sig, svär en ramsa, rätar upp styret och sedan cyklar vidare. Jag gör själv minst en sån per år, och ingen av dem torde hamnat i nån statistik ;).
 
Sedan jag köpt ny cykel har jag börjat pendla till och från jobbet med cykel, istället för att ta bilen. Och jag har plötsligt upptäckt att den stad (Umeå) som har ganska bra bilgator har riktigt usla cykelgator. Det är inte bara att underhållet är eftersatt, cykelbanorna är ibland dragna så att jag undrar vem som har planerat dem: tex en lång raksträcka i nerförsbacke (dvs jag hinner få upp bra fart) som avslutas med en tvär högersväng, så att jag i det närmaste tvingas över på fel sida.

Eller ännu bättre: en cykelbana som korsas av utfarten från en bilparkering. Och vid sidan om cykelbanan finns det parkeringsrutor, längs gatan. Effekten blir att de bilar som kör ut från parkeringsplatsen "innanför" cykelbanan stannar med halva bilen på cykelbanan, för att inte störa bilarna på gatan.

Och eftersom jag inte bor inne i stan utan en bit utanför har jag upptäckt att det är snudd på självmord att ta sig från stora vägen (där jag måste cykla för att komma in till stan alls) till cykelbanan (där lagen kräver att jag skall hålla till, där sådan finns): jag måste in i en tvåfilig rondell och svänga vänster. Sedan kommer ytterligare en nerförsbacke som avslutas med en 90-graders högersväng...

På det stora hela känns det som att staden är planerad med bilar som utgångspunkt. Eller så är det kanske bara att jag inte är student, och cyklar utanför de vanliga cykelvägarna.

Och vidare: eftersom min cykel inte har någon form av dämpning känner jag alla ojämnheter i underlaget väldigt väl. Och jag kan berätta att även de nya cykelbanorna är inte släta. Frågan är om de någonsin varit släta nog för att ojämnheterna inte skall kännas i ryggraden. Man kan tycka att ojämna cykelbanor inte är ett stort problem, men ibland känner jag mig tvungen att cykla på vägen istället för cykelbanan, och det är inte något jag egentligen uppskattar.
 
Jag skulle utifrån egen erfarenhet gissa att de största farorna för en cyklist är:
* Halka (grus, is, snö)
* Dåliga vägbanor (hål, gropar, sprickor)
* Idiotiskt konstruerade cykelbanor med diverse siktfällor och onödiga kringelikrokar
* Andra trafikanter (andra cyklister, vimsiga gångare, hundpromenerare med koppel över hela vägbanan osv...)

Det här stämmer nog väldigt bra.

* Halka (grus, is, snö)
* Dåliga vägbanor (hål, gropar, sprickor)


Det här klarar både fotgängare och bilister bättre, man kan ju fundera på varför. Med cykel går man ofelbart i backen och skadorna blir därefter.

* Idiotiskt konstruerade cykelbanor med diverse siktfällor och onödiga kringelikrokar

Samma här, bilister och fotgängare klarar detta bättre. Fotgängare har av naturen så låg fart att det mesta hinner upptäckas i tid och bilisterna har dels en utbildning dels en skog av skyltar som varnar och reglerar hastigheten.

*Andra trafikanter (andra cyklister, vimsiga gångare, hundpromenerare med koppel över hela vägbanan osv...)

På själva cykelbanan kan, förutom alla som inte borde finnas där, även de "andra cyklister" finnas som vinglar, som inte håller samma fart, som är väldigt unga, som är väldigt gamla och alla som överhuvudtaget beter sig annorlunda. Alltså ett inte speciellt homogent klientel. Lägger man till fri fart och rena tävlingar mot cykeldatorn så kanske man inser att det finns fler förklaringar till alla olyckor.

Snackade nyligen med en kompis som nyss börjat cykelpendla, han hade gått omkull 3 gånger innan han köpte dubbdäck till cykeln. Han har en helt annan syn på vinterdäck till bilen...

jaha nu stack jag väl ut hakan igen...:cool:

thomas
 
@Uffe
Jag cykelpendlar också i Umeå och kan inte annat än hålla med, särskilt om kommunens "kreativa" cykelbanedragningar. Det känns verkligen som att cykelbanorna är en eftertanke, och en ganska hafsig sådan.
Dessutom blir man mer eller mindre gråtfärdig på vintern när det kommit 1 dm nysnö över natten, och varenda dj*vla villagata är skottad, men inte cykelbanorna...
 
Fast det här säger mycket mer om det enorma arbete man lagt ner för att minska bilolyckor, och också lyckats ganska väl. Därför ser det också mycket sämre ut för oss som är kvar. Vi är dessutom många som cyklar....och en hel del barn och ungdomar utan igentlig trafikutbildning.
Fler och bättre cykelbanor...absolut. Dessa är ju ofta i så dåligt skick att man inte kan använda dem med racern.
 
Reflex väst

Håller med om att cykelhjälm vore vettigt, men jag tror inte det är hela lösningen.

Faktum är ju att cykelbanorna sällan byggs trafikmässigt vettigt, och sedan underhålls de inte heller. Snön får ligga avsevärt längre där än på bilvägarna, och det är först nu de börjat sopa bort gruset i Umeå iaf. Kort sagt, cyklister är inte en prioriterad grupp...

Inte imot krav på cykelhjälm men jag ser reflexväst som lika viktigt. Västen minkar olyckor och hjälmen minskar skador. Eller varför inte påsar på fötterna med reflex som skyddar skor och reflekterar. Tror det skulle kunna bli en bra uppfinning. Som en damask fast med fot och reflexband. Arbeta byxor med reflex på benen är mycket synliga när de rör sig i höstmörker.
 
<klipp>

Just nu talar flera cykelorganisationer med två tungor och debatterar cykelstråk för trafik över 20 km/h. Som om hänsyn och uppmärksamhet inte längre skulle kunna gälla för de som har mera pump i benen.

<klipp>

Jag förstår inte hur du tänker när du säger att hänsyn och uppmärksamhet inte skulle gälla cyklister på cykelmotorvägar?
Slutar bilförare ta hänsyn och släpper uppmärksamhet då de kommer ut på motorväg med högsta hastighetsbegr 110 och förbjudet för fordon konstruerade för lägre topppfart än 30 km/h?
Det upplever i alla fall inte jag och jag tror inte heller snabbcyklade cyklister skulle släppa uppmärksamheten/hänsyn på cykelmotorvägar. Likväl som att man som blist inte behöver förvänta sig traktorer, cyklister och gångtrafikanter på motorväg behöver inte cyklister på cykelmotorväg förvänta sig gångtrafikanter med hund och långsamma cyklister på cykelmotorväg eftersom de är förbjudna att vara där, men man får ju ta hänsyn och vara uppmärksam på andra snabb-cyklister på cykelmotorväg.

/Patrik, som ser fram emot cykelmotorvägar men det dröjer nog innan de finns i min kommun
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.