Everests Höjd?

Naturligtvis skall alla som klarar att ta sig upp och NER för Mt: Everest ha en eloge. Men hur högt är det där berget egentligen. Sedan de indiska kartograferna under ledning av George Everest började mäta berget så har ju höjden justerats något. Senast var för bara några år sedan då man med hjälp av GPS satt höjden till 8850 m ö h.
Dock läste jag idag om att ytterligare en svensk varit uppe på Mt: Everest, men i den artikeln här på utsidan så angavs höjden till 8848 m ö h.

Hur ligger det till egentligen?
 
Med tanke på att den indiska (sub)kontinental plattan krockar med den euroasiatiska plattan så växer ju Everest och hela himalaya fortfarande. Den officiella höjden är nu 8850 möh, men lär i framtiden bli ännu högre...
 
Isen och snön på toppen antas tydligen kunna variera uppåt 6-7 meter så det påverkar ju lite. Hur hög är klippan, under snön?
 
Enligt de GPS-trianguleringar som utförts på 1990-talet lär höjden på Everest ha fastställts till (med risk för att jag minns lite fel på de exakta siffrorna) 8852 m +/- 25 m. Kanske har senare mätningar givit höjden 8850 m. Men det är inte poängen. Poängen är istället att höjden är ett medelvärde som erhållits genom en rad mätningar, vilket också genererar en standardavvikelse beroende bl.a. på slumpmässiga (och i värsta fall också systematiska) mätfel. Ju fler mätningar som görs desto mindre borde standardavvikelsen bli, men man blir aldrig av med den helt, vilket innebär att "sanningen" aldrig går att få tag i. Man kan bara krypa allt närmare någon slags objektiv sanning. Fast vad spelar det egentligen för roll?

Visst är det också så, att snötäckets tjocklek på toppen kan variera. Men det finns en annan komplikation: Man vill ange höjden i meter över havsytan, men det finns ingen havsyta under Everest. Alltså måste man beräkna den genom extrapolering. Jorden är inte helt rund, den är inte ens bara ett något tillplattat klot, utan är knölig. Därför måste man beräkna havsnivån under Everest enligt någon slags modell, vanligen antingen den så kallade sfäroiden eller geoiden. Sannolikt stämmer ingen av dem helt överens med var havsytan skulle ha varit om Himalaya legat där det gör, dvs på land. Så det är förbaskat svårt att veta den "sanna" höjden på något berg.

När det uppdagades att den gamla officiella höjden, 8848 m, som stått sig sedan Survey of Indias mätningar på 1800-talet, inte stämde ställdes man inför ett dilemma: Alla andra höjdmätningar som gjorts i Khumbuområdet var baserade på att Everests höjd var 8848 m, och alltså var dessa mätningar också fel. Det skulle innebära att man skulle behöva rita om alla kartor med nya höjdangivelser. Men klokt nog (?) beslutade man sig för att acceptera den gamla officiella höjden som okej eftersom den låg inom standardavvikelsen för de nya mätningarna och då slapp man rita om kartorna.

Survey of India var uppenbarligen mycket noggranna i sina mätningar: De fastställde höjden på K2 till 8611 m. Nya GPS-mätningar säger att höjden är 8616 m +/- 16 m. De gamla brittiska imperialisterna kanske hade sina sidor, men lantmäteri behärskade de uppenbarligen!
 
Senast ändrad:
Lite trådkapning, men eftersom den ursprungliga fråga retts ut ganska väl: Hur är det med bergs höjd, räknar man med eller utan eventuella snöhögar och glaciärer? Jag menar, Sveriges högsta topp brukar anses vara Kebs sydtopp, men det är med toppglaciär. Utan den är nordtoppen högre. I Norge å andra sidan brukar Galdhöpiggen sägas vara den högsta toppen, men det är fast mark. Räknar man med toppglaciär så är väl Glittertind högre?

Hur ska de ha det?!?! ;) (Veckans i-landproblem kanske, men ändå...)
 
Tradition = 8848

Tidigare ansåg man att höjden var 8848, men senare mätningar visar 8850. Då blev det helt plötsligt problem för exempelvis klädmärket Altitude 8848. Det är helt enkelt "finare" att skriva 8848 istället för 8850. Därför anges oftast den lägre höjden i litteratur. National Geographic har "bestämt" att höjden är 8850, men många andra vägrar acceptera det.
 
Senast ändrad:
Det kan säkert ligga något i att det skulle finnas konservatism och kommersiella överväganden bakom tendensen att hålla fast vid den "gamla" höjden 8848 m. Men som jag försökte redogöra för tidigare är det inte så enkelt. Dels har, som sagt, antagandet att Everests "sanna" höjd är 8848 m legat till grund för mängder med höjdmätningar i ett område som sträcker sig åtskilliga mil åt alla håll från Everest. Om Everests höjd skrivs upp får det konsekvenser t.ex. i form av att en massa kartor borde ritas om.

Men framför allt är det nog så, att inte heller höjden 8850 är en absolut sanning. Alla mätningar är behäftade med mätfel. Och när man ska mäta höjden över havet på en punkt som inte har någon havsyta under sig blir mätfelet rätt stort. Hur stort vet man dock inte förrän man gjort tillräckligt många mätningar för att kunna skatta mätfelet.
I de mätningar som gjorde i mitten av 1990-talet kom man fram till att Everests höjd är 8850 m +/- 25 meter. Även om vi antar att senare mätningar skulle ha ökat precisionen så, att höjden nu skulle kunna fastställas till exempelvis 8850 m +/- 3 meter så innebär inte det att vi nu "vet" att höjden är 8850 m. Den gamla höjden 8848 m skulle fortfarande rymmas inom ett 95 %-igt konfidensintervall (det intervall man med 95% sannolikhet vet att höjden ligger inom), och frågan är då om det är meningsfullt att ändra den officiella höjden.
Inte så att jag vill utge mig för att veta mer än National Geographic, men så länge där cirkulerar flera olika höjduppgifter torde ju det innebära att NG inte är den enda auktoriteten på området.
 
Som Per var inne på beror höjden på hur man definierar geoiden, dvs den tänkta yta som havsytan skulle ligga på under Everests topp. Det finns inget entydigt sätt att definiera denna yta och därför finns inte heller någon absolut sanning om höjden. Man kan tänka sig minst tre sätt att definiera den tänka havsytan: antingen en tänkt lång smal tunnel från havet in under Everest, och så ser man var havsytan hamnar. Eller så tänker man sig att man plockar bort Everest helt. Dessa två sätt ger helt olika havsnivåer beroende på gravitationseffekter från berget. Det tredje sättet är att extrapolera havsytan mellan punkter längs kusten. Detta ger i sin tur olika resultat beroende på vilka punkter man väljer och vilken matematisk funktion man väljer för extrapolationen.

Johannes
 
Personligen tycker jag att man borde välja en mer tillförlitlig och relevant referensnivå:
Mälaren.
Södra Björkfjärden för att vara exakt. En dag då det är spegelblankt förstås.
Konstigt att de inte har förstått det.
 
Vind och lufttryck

Om jorden vore helt sfärisk vore det ju lätt - bara bestämma avståndet från toppen till jordens centrum.

En annan sak jag undrat över är om starka vindar är mindre våldsamma däruppe pga det lägre lufttrycket?
 
Lufttrycket

är egentligen mera intressant än höjden då lufttrycket avgör hur mycket syre som finns tillgängligt. Som tur är så är det ofta ett kontinentalt högtryck över området vilket gör att det finns mera syre än det borde med hänsyn till höjden över havet.

Geoiden är som framgått i tidigare inlägg inte så lätt att definiera det är mera massa under bergskedjor än under hav vilket väl borde leda till att "havsytan" ligger högre under berg än på det riktiga havet. Riktigt tunn jordskorpa är det under stora havsdjup varför havsytan där ligger lägre.

Ett mått som man borde kunna fastställa mera precist är avståndet till jordens medelpunkt (via GPS-mätningar) Men då kanske inte Everest är högst längre eftersom jorden är tillpattad vid polerna och avståndet mellan jordens medelpunkt och havsytan är störst vid ekvatorn? Eller skall vi betrakta den punkt på jordytan med genomsnittligt lägst lufttryck som den högsta?

Thure
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.