Statistik på hur många som dör efter att ha gått igenom isen

Plurrdefinition

Finns många varianter. Numera vill SN inte att halvplurr och övningsplurr registreras. Personligen tycker jag att kortkalsongbyte är en gräns som innebär att jag skriver in en 1:a i plurrutan.

Fot och handplurr räknar jag inte som plurr. Fall i vattensamling ovánpå isen är inte heller plurr utan plurr innebär att isen brustit eller att plurraren åkt över kanten.

Thure

tango sa:

Och vad är plurr: gått igenom med foten - ett sk fotplurr - räknas det om man inte ens byter strumpor?

Om bara nedre delen av kroppen badar - så man byter byxor, strumpor och långkalsonger - är det plurr?

eller måste överkroppen blötas för att de ska räakns som plurr?

Finns det någon entydig definition av plurr i rapporterna på skridskonätet?

/Patrik

Klicka för att se resterande...

Ett plurr är när någon kroppsdel oavsiktligt hamnar i vatten efter att ha brutit igenom is. Så även ett fotplurr blir då ett plurr, även om det är ett mycket litet plurr.

Däremot är det inte ett plurr att hugga upp en vak och sedan avsiktligt hoppa ner i vaken, även om det kallas "plurrövning": här saknas både det oavsiktliga, och att bryta igenom is strax innan man hamnar i vattnet.

Men hur blir det om man i övningssyfte avsiktligt beger sig ut på tunn is som sedan brister - är det ett plurr? Man bryter igenom tunn is, men det som saknas är det oavsiktliga.

De senaste 10 åren har totalt 909 plurr rapporteras bland 138 003 åkare i grupp I – V enligt Skridskonätets färdrapporter, dvs. cirka 6 av 1000 åkare plurrar varje tur. (http://www.skridsko.net/foreningen/sakerhet/index.html). Under samma period har två personer omkommit vid plurr på organiserade långfärdsskridskoutfärder (Ridöolyckan 2006).

Skridskonätet räknar bara ofrivilliga helplurr som plurr. Övningar räknas alltså inte, ej heller fot och delplurr.

Min Farbror som va en kär fiskekamrat gick igenom isen i Bullaren med bil samt två polare ,alla omkom.
ifall det är till nytta för statistiken

Bilgenomgångar har säkert en annan rubrik i statestiken även om plurren och dessvärre resultaten blir vad GMK anordnade halkkörning på Ksjön vet jag att ett par bllar gick genom, turligt nog kom samtlig upp.
*Plurrningar i samband med övergångsr räknas inte heller, väldigt få blir kvar, Skidor eller kängor annan kolumn.*
Vi ksnske har för fin sil rentutav.

pby sa:

cirka 6 av 1000 åkare plurrar varje tur.

Klicka för att se resterande...

Det var väl en lite olycklig formulering...

Plurr räknar jag det bara som när man har varit tvungen att använda isdubbarna när man ofrivilligt gått genom isen. Lyckligtvis har jag aldrig behövt göra det i samband med skridskoåkning däremot 2 gånger i samband med pimpelfiske :-(

Flera plurr på privata turer?

pby sa:

De senaste 10 åren har totalt 909 plurr rapporteras bland 138 003 åkare i grupp I – V enligt Skridskonätets färdrapporter, dvs. cirka 6 av 1000 åkare plurrar varje tur. (http://www.skridsko.net/foreningen/sakerhet/index.html).

Klicka för att se resterande...

Om man tittar på privata turer i Skridskonätet blir plurrningsfrekvensen högre än på föreningsturer i grupp I-V.

Under de fem senaste säsongera plurrades det på 276 av 7 423 turer rapporterade i Skridskonätet = i genomsnitt 3,7% av turerna (förra säsongen 4,6%). SSSK privatturer under de tio senaste säsongerna hade i genomsnitt 3,2 deltagare per privattur. Om man antar att det är ett typiskt genomsnitt för alla privata turer gör det att 1,2% (276 av ca 24 000) av personerna på privata turer plurrade under de fem senaste säsongerna under de turer som rapporterades till Skridskonätet (vilket sannolikt bara är en liten del av alla privata turer). Det verkar alltså dubbelt så vanligt att åkare plurrar på privatturer än på föreningsturer när det gäller turer som rapporterats till Skridskonätet.

Kan nog vara olika vad man räknats som plurr under de privata turerna, även en del halvplurr kan nog ingå bland rapporterade plurr.

Vad som är plurr och inte plurr

Typ1: Generellt kan man ju säga att om man plurrar långt ut på svag is, och med långt ut menar jag 20-100 meter beroende på fysik, så dör man om man inte får hjälp med helikopter eller svävare. Jag menar då att isen är så svag så att den i princip inte håller för personer som ska rädda heller, utan den går sönder även för andra i gruppen.

Typ2: Pss kan man säga att man aldrig riskerar drunkningsdöden när man går över en råk om isen runt om är stark. Möjligtvis kan man trilla och slå i huvudet, men drunkna ska man inte behöva göra. Inte heller om man åker på svag is nära land eller nära stark is. Man kan slå sig, skära sig osv, men drunkna ska man väl inte behöva göra om man har sällskap.

Frågan är alltså felaktigt ställd. I vissa typ av olyckor drunknar man alltid, och i andra typer nästan aldrig. Jag försöker alltid plurra enligt typ 2.

Med detta sagt så tror jag tyvärr att vi kommer råka ut för fler Ridöolycker, och med det avser jag massplurr vid organiserade såväl som oorganiserade turer. Alla personer som åker på is enligt typ 1 bör testa hur det är att hacka sig fram 20-30 meter i is som går sönder. Jag har gjort det, när jag plirade enligt typ 2.Du som åker enl typ 1, har du testat plurrning på riktigt svag is?

Jag skriver detta bara för att väcka lite tankar. Man får verkligen utsätta sig för risker. Vissa hoppar base jump... Jag skriver eftersom jag tror att en hel del personer litar på att ledaren har full koll, och det är faktiskt inte alltid att ledaren har sådär jättebra koll. Tänk själv alltså, och låt dig inte dras med ut på is som du inte litar på!

Sarek. Sjö. Mars. 24 minus. Sjö. Tjock is. Massiv is. Plötsligt i andra änden: Öppet vatten! Blev riktigt skärrad... Sambon gick igenom på Fulufjället. Det var också skrämmande. Men gick bra. Så visst har man fått respekt.

Statistiken

på skridskonätet är representativt för ledarledda turer i större föreningar medan privatturer rapporteras i mycket mindre utsträckning. Det är därför osäkert hur vanligt det är med plurr och incidenter i privatgrupper respektive vid ensamåkning.

Bengts siffror i inlägg #20 är ändå intressanta. Personligen har jag plurrat fler gånger vid privatturer än vid turer jag lett själv eller följt med som deltagare vid klubbturer.

Thure

Nu finns

det lite mera siffermaterial i och med att skridskonätets säkerhetsrapport för säsongen 2012-2013 har kommit se http://www.skridsko.net/dokument/dokument/sakerhet/2013-11-11-SIG-arsrapport-12-13.pdf

Det är den femte rapporten från gruppen. Länkar till dessa + en del andra rapporter på http://www.skridsko.net/foreningen/sakerhet/index.html

Fortsätt gärna att diskutera här i tråden. Kanske kommer det synpunkter på iskonferensen i Rättvik nu i helgen jag kan kanske referera lite efteråt.

En egen reflexion är att det är tänkbart att privatturer återges i färdrapporter i större utsträckning när åkarna åkt på ett för säsongen nytt område vilket gör att plurrningsfrekvensen kanske är högre på dessa turer som färdrapporterna avspeglar. Vad tror du om det BengtS?

Thure