Intervjuundersökning av darriga skyttar

Till Fjäderlätt kan jag säga att storleken av problemet eventuellt beror på varifrån man tittar. I min hemkommun har en rektor förbjudit barnen att vistas i skogen nära skolan eftersom man har observerat björnhona med två ungar i närheten. Min kommun ligger dock inte i Stockholms län.

Det är ju precis det jag menar!
Vill rektorn skydda sina skolbarn gör han oändligt större nytta genom att förbjuda att hoppa på sina blå studsmattor på fritiden. Han kan också skydda dem genom att förbjuda dem att cykla, gå eller åka bil till skolan. Men dessa åtgärder har han såklart redan vidtagit?

Nej, nu åker jag till Dalarnas björnskogar så att jag kan skydda min son från den farliga stan.
 
Det är ju precis det jag menar!
Vill rektorn skydda sina skolbarn gör han oändligt större nytta genom att förbjuda att hoppa på sina blå studsmattor på fritiden. Han kan också skydda dem genom att förbjuda dem att cykla, gå eller åka bil till skolan. Men dessa åtgärder har han såklart redan vidtagit?

Nej, nu åker jag till Dalarnas björnskogar så att jag kan skydda min son från den farliga stan.

"Det är självklart förbannat sorgligt att någon dör, men det dör folk i förbannat sorgliga olyckor varje dag."

"Jag blir också småskraj när jag hittar färsk björnspillning, men det betyder inte att jag tycker att vi ska decimera björnstammen."

Jag har motstått mina barns tjat om studsmatta. De har hjälm när de cyklar och bilbälte när de åker bil. Jag har svårt för att tänka mig att det skulle vara en tröst att det händer tragiska olyckor och att det inte går att skydda sig mot allt som är farligt om något skulle hända, detta gäller säkert även ovannämnda rektor. Men jag är inte lika modig och tuff förälder som andra tydligen.

Vad jag inte förstår är vad detta har med ämnet att göra. Vi ska alltså inte ha balans på björnstammen för att trafiken och studsmattor är farliga ???


"Om du vill nyansera, varför då ta till sådant totalt skitsnack?
"Visa mig var "rovdjursförespråkarna i forumen på Utsidan" anser ideal-tillståndet för björnstammen vara att låta den växa okontrollerat och lära oss att leva med björnar inpå bebyggelse i jakt på mat i soptunnor.
De du kallar "rovdjursförespråkarna på Utsidan" tycker jag ofta är betydligt mer nyanserade än de med antipati gentemot rovdjuren.
Raskesven"


Där har Du svaret på din fråga Raskesven.
 
Jag har svårt för att tänka mig att det skulle vara en tröst att det händer tragiska olyckor och att det inte går att skydda sig mot allt som är farligt om något skulle hända, detta gäller säkert även ovannämnda rektor. Men jag är inte lika modig och tuff förälder som andra tydligen.

Det handlar inte om att vara modig, det handlar om att låta bli att sila mygg och samtidigt svälja kameler.

Inom riskanalys måste man titta både på allvarlighet och sannolikhet.

Allvarligheten att råka ut för en björnattack är stor, men sannolikheten att göra det är väldigt väldigt liten.

Allvarligheten att bli påkörd av en bil är minst lika stor som allvarligheten för en björnattack, men sannolikheten är betydligt större.

Jag kan göra en mer komplex räkneövning av detta, den som inte vill läsa kan hoppa över resten av inlägget. Det här är lite snabbt ihopslängt så det är ganska grovt:

Allvarligheten graderar vi i en fyrgradig skala:
1 - väldigt låg allvarlighet, ex snubbla och stuka foten
2 - högre allvarlighet, ex. blödande sår
3 - allvarligt, ex. benbrott, frakturer, kraftig blödning
4 - mycket allvarligt, död eller invalidisering

Sannolikheten tar vi likaså i en fyrgradig skala:
1 - händer sällan, max en gång på 10 år
2 - händer ungefär en gång om året
3 - händer upp till en gång i veckan
4 - händer dagligen

(Ska man göra en riktig riskanalys behöver man större spann i skalorna, 5-6-gradig skala minst.)

Om vi då tar en dödlig björnattack så får den en allvarlighet på 4 och en sannolikhet på 1. Det ger en total risk på 4 (4x1=4).

Om vi istället tar en påkörning av bil med dödlig utgång så har vi samma allvarlighet där, men sannolikheten hamnar på 3. Risken blir 12 (4x3=12).

Benbrott orsakat av fall från studsmatta får en allvarlighet på 3 och en sannolikhet på 3 (mer åt 2,5, men vi håller oss till heltal). Det ger en total risk på 9.

Som synes är både risken att bli påkörd i trafiken och risken att bryta benet i en studsmatta betydligt större än risken för en dödlig björnattack.

Som synes kan vi heller inte (med den utgångspunkt vi gjort här) minska risken för björnattacken genom att minska sannolikheten. Sannolikheten är redan så liten den kan bli med den skala jag valde. Även om man hade gjort skalan med flera steg hade man inte kunna minska risken så mycket eftersom den redan från början är förhållandevis liten och allvarligheten är stor medans sannolikheten är liten (det man kan göra är ju minska sannolikheten, att minska allvarligheten går inte).

Sen kan man såklart även blanda in björnattacker/björnmöten utan dödlig utgång.
 
Det är helt rätt att man kan kalkylera: risk = sannolikhet + kosekvens. Men för att det ska stämma så kanske man ska begränsa sig till ett specifikt geografiskt område och en specifik population.

I alla fall om man ska göra jämförelser mellan beräkningarna. Sannolikheten att bli angripen av en björn på Strandgatan i Stockholm måste på en skala bli: 0,0000001 händer sällan, max en gång på 10 000år, medans sannolikheten för att bli påkörd av en bil i Sarek förmodligen är ungefär lika stor. Omvänt är då förhållandet tvärtom. Alltså är det förståndigare att oroa sig för björnar i skogen och bilar i trafiken, oavsett konsekvenserna.

Jag måste dock erkänna att jag sällan gör såna beräkningar om mina barns hälsa.

Men som redan Hasse och Tage sa: - Sannolikheten för att det ska hända en Harrisburgolycka till, är så liten så inte ens den första har förmodligen hänt.
 
"Det är självklart förbannat sorgligt att någon dör, men det dör folk i förbannat sorgliga olyckor varje dag."

"Jag blir också småskraj när jag hittar färsk björnspillning, men det betyder inte att jag tycker att vi ska decimera björnstammen."

Jag har motstått mina barns tjat om studsmatta. De har hjälm när de cyklar och bilbälte när de åker bil. Jag har svårt för att tänka mig att det skulle vara en tröst att det händer tragiska olyckor och att det inte går att skydda sig mot allt som är farligt om något skulle hända, detta gäller säkert även ovannämnda rektor. Men jag är inte lika modig och tuff förälder som andra tydligen.

Vad jag inte förstår är vad detta har med ämnet att göra. Vi ska alltså inte ha balans på björnstammen för att trafiken och studsmattor är farliga ???


"Om du vill nyansera, varför då ta till sådant totalt skitsnack?
"Visa mig var "rovdjursförespråkarna i forumen på Utsidan" anser ideal-tillståndet för björnstammen vara att låta den växa okontrollerat och lära oss att leva med björnar inpå bebyggelse i jakt på mat i soptunnor.
De du kallar "rovdjursförespråkarna på Utsidan" tycker jag ofta är betydligt mer nyanserade än de med antipati gentemot rovdjuren.
Raskesven"


Där har Du svaret på din fråga Raskesven.
Jag kan inte se att Martin Fjäderlätt skrivit att han anser ideal-tillståndet för björnstammen vara att låta den växa okontrollerat och lära oss att leva med björnar inpå bebyggelse i jakt på mat i soptunnor. Vad han skriver är att han blir småskraj över björnspillning, men inte av den anledningen vill decimera björnstammen.

Det är ytterst få som vill låta någon djurstam över huvud taget växa okontrollerat. Jag har deltagit här på forumet några år och sådana "idealister", fanatiker att de vill låta björnstammen växa okontrollerat och att vi ska lära oss leva med dem i jakt på mat i våra soptunnor har jag inte stött på. Det var därför jag reagerade med "skitsnack" i mitt första svarsinlägg.

Eller det kanske inte var bokstavligt menat från din sida? Svårt att veta sådant.

Raskesven
 
Det är för mycket björn !

Raskesven säger att vi inte har problem med björn i Sverige men visst f...n är det problem. Kanske inte där klager bor men där vi bor är antalet björnar ett stort problem. Under våren har vi haft tolv björnar i byn (två honor med två respektive tre ungar, tre ungbjörnar och två stora hannar) som gått och rotat i hus och över allt de kommit åt i jakten på mat eller bara av nyfikenhet. Det är ett problem. Bor man där med barn känns det i alla fall lite olustigt... Länstyrelsen har försökt skämma iväg dem med hundar och skrämskott och det fungerar i ca3-5 timmar. Länstyrelsen åker från Umeå till Dorotea (ca 50 mil) med välbetalda gubbar och superspecialhundar fram och tillbaka och kan göra så hur många gånger som helst för att skrämma bort en björn i fem timmar. Björnstackarna blir å andra sidan värda en jäkla massa pengar.

Till det andra, ja visst är det svårt att skjuta björn. Björnstammen har exploderat de sista åren och vi har inte hunnit få så stor erfarenhet i att skjuta björn. Dessutom har man förbjudit den säkraste formen av björnjakt nämligen åteljakt. Min uppfattning är att en säker avskjutning av en för stor stam av ett svårskjutet och farligt villt inte skall föregå som ngn form av harjakt. Skjut dem stillastående och säkert på en åtel ute i skogen. Björnen står still och jag kan ligga med gott stöd, på lämpligt avstånd och välja läge för ett perfekt och dödande skott.

En sådan jakt skulle dessutom ta bort en del av problemen med eftersök av skadeskjutna björnar. Det finns för få av länstyrelsen godkända ekipage för eftersök och avstånden mellan dem är för stort. Att regelrätt skjuta en björn, veta att det finns eftersöksmöjligheter och våga släppa ett skott är i princip omöjligt. Risken att påskjutna björnar inte raporteras av jaktlagen är stor. Det andra allternativet är att inga björnar skjuts pga krånglig byrokrati och risken för den "oansvarige" skytten att bli straffad. Hur som helst, björnarna är och kommer antagligen att fortsätta vara (eller bli ett ännu större) problem för oss som bor i Norrland. För några år sedan VAR sanolikheten att råka ut för en björnattak liten. Den, sanolikheten alltså, är mycket större nu. Du, Raskesven kommer antagligen att klara dig utan "problemet" i fortsättningen också. Dessutom tror jag att dina riskanalyser enligt skalor funkar bra där du bor. Hemma hos mig tror jag att de bara är ett jävla skitsnack och jag kommer att ha bössan lättillgängligt......
 
Senast ändrad:
Raskesven säger att vi inte har problem med björn i Sverige men visst f...n är det problem. Kanske inte där klager bor men där vi bor är antalet björnar ett stort problem. Under våren har vi haft tolv björnar i byn (två honor med två respektive tre ungar, tre ungbjörnar och två stora hannar) som gått och rotat i hus och över allt de kommit åt i jakten på mat eller bara av nyfikenhet. Det är ett problem. Bor man där med barn känns det i alla fall lite olustigt... Länstyrelsen har försökt skämma iväg dem med hundar och skrämskott och det fungerar i ca3-5 timmar. Länstyrelsen åker från Umeå till Dorotea (ca 50 mil) med välbetalda gubbar och superspecialhundar fram och tillbaka och kan göra så hur många gånger som helst för att skrämma bort en björn i fem timmar. Björnstackarna blir å andra sidan värda en jäkla massa pengar.

Till det andra, ja visst är det svårt att skjuta björn. Björnstammen har exploderat de sista åren och vi har inte hunnit få så stor erfarenhet i att skjuta björn. Dessutom har man förbjudit den säkraste formen av björnjakt nämligen åteljakt. Min uppfattning är att en säker avskjutning av en för stor stam av ett svårskjutet och farligt villt inte skall föregå som ngn form av harjakt. Skjut dem stillastående och säkert på en åtel ute i skogen. Björnen står still och jag kan ligga med gott stöd, på lämpligt avstånd och välja läge för ett perfekt och dödande skott.

En sådan jakt skulle dessutom ta bort en del av problemen med eftersök av skadeskjutna björnar. Det finns för få av länstyrelsen godkända ekipage för eftersök och avstånden mellan dem är för stort. Att regelrätt skjuta en björn, veta att det finns eftersöksmöjligheter och våga släppa ett skott är i princip omöjligt. Risken att påskjutna björnar inte raporteras av jaktlagen är stor. Det andra allternativet är att inga björnar skjuts pga krånglig byrokrati och risken för den "oansvarige" skytten att bli straffad. Hur som helst, björnarna är och kommer antagligen att fortsätta vara (eller bli ett ännu större) problem för oss som bor i Norrland. För några år sedan VAR sanolikheten att råka ut för en björnattak liten. Den, sanolikheten alltså, är mycket större nu. Du, Raskesven kommer antagligen att klara dig utan "problemet" i fortsättningen också. Dessutom tror jag att dina riskanalyser enligt skalor funkar bra där du bor. Hemma hos mig tror jag att de bara är ett jävla skitsnack och jag kommer att ha bössan lättillgängligt......
Var skriver jag att vi inte har problem med björn i Sverige? Vad jag skrev var "Problemet i Sverige är fortfarande av helt annan dignitet än i nordamerika".

Vidare skriver jag ingenting om riskanalyser eller skalor. Tycker du ska kommentera sådant som faktiskt skrivits, och rikta dina kommentarer till den som skrivit det.

Raskesven
 
Ursäkta...

Ja, jag var kanske lite snabb där. Ursäkta Raskesven ! Men, på vissa ställen i Jämtland och Västerbotten är nog problemen i samma klass som borta där. Ännu ett problem är att det skall vara så förbaskat omständigt att skjuta dessa närgångna björnar.
Nääää, det var ju Nermander som hade den där korkade riskanalysen. Ursäkta igen men analysen är fortfarande korkad.
 
The troll is back

Varje år migrerar tiotusentals renar (kariboos) tror jag dom kallas, och varje år förföljs dom av isbjörnar. Såg på en dokumentär på Animal Planet om just det för till saken hör att varje år så traskar ett hundratal isbjörnar igenom en liten stad där det bor inuiter och arbetare på en naturgasanläggning, man har ett gäng regler där som alla lär sig att följa tex. Alla bilar är olåsta ifall man behöver fly från en björn så är det bara att sikta på närmsta bil och hoppa in, om du går i staden så när man rundar ett hörn tar man alltid en rejäl u-sväng så man inte står öga mot öga med en björn och man är extremt noga med sophantering samt man ser till att föra ordentligt med liv. Och man har konstigt nog accepterat att det faktiskt finns björnar i området ochatt en och annan människa stryker med. Människan är ju en del av naturen även om vi försöker anpassa den så att den blir "säker" även om det är betydlig farligare att gå ut o festa en lördagsnatt eller köra bil.
 
Varje år migrerar tiotusentals renar (kariboos) tror jag dom kallas, och varje år förföljs dom av isbjörnar. Såg på en dokumentär på Animal Planet om just det för till saken hör att varje år så traskar ett hundratal isbjörnar igenom en liten stad där det bor inuiter och arbetare på en naturgasanläggning, man har ett gäng regler där som alla lär sig att följa tex. Alla bilar är olåsta ifall man behöver fly från en björn så är det bara att sikta på närmsta bil och hoppa in, om du går i staden så när man rundar ett hörn tar man alltid en rejäl u-sväng så man inte står öga mot öga med en björn och man är extremt noga med sophantering samt man ser till att föra ordentligt med liv. Och man har konstigt nog accepterat att det faktiskt finns björnar i området ochatt en och annan människa stryker med. Människan är ju en del av naturen även om vi försöker anpassa den så att den blir "säker" även om det är betydlig farligare att gå ut o festa en lördagsnatt eller köra bil.

Yes... I see that the troll is back...

Visst låter detta som Canada/Nordamerika?

Isbjörnar är utrotningshotade - det är då absolut inte brunbjörnen...

De som bor i björnrika trakter bär ju nästan alltid vapen, det kan/får vi inte i Sverige...

Där är några stora skillnader, precis som då våra förfäder uttrutade vargen - den passade inte våran flora och just därför får det varken bli för mycket björn eller varg i detta avlånga land.

Mvh Christer
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.