F.d hundägare

Om ett ord - Varg

Om ett ord tar idag upp ordet varg.

Citat:"Varg, eller ulv som den ibland kallas, är en av de största hunddjuren som finns. Men i Sverige har arten länge varit nära utrotning. Delvis beroende på den vargskräck, där man demoniserat vargens egenskaper.

Att vargskräcken är djupt rotad, visar också själva ordet. Varg är nämligen ingen vetenskaplig beteckning, utan tillkom som en omskrivning när folk inte ville nämna ulven vid dess rätta namn.

Fornsvenskans vargher betydde inte bara varg utan också förbrytare. Och grundbetydelsen är dråpare. Som kuriosa kan nämnas att det svenska ordet är besläktat med engelskans worry, plåga, som förr i tiden hade innebörden strypa."

Kanske är det dags att kalla ulven för sitt rätta namn? "Kurt!"
 
Zeeke,
Som svar på din fråga från igår. Vi klättrar kanske på samma väg, mot ökad kunskap men också mot resignation. Eftervärlden kan komma att se vår nutida värld i ett mörkare sken än som folket i gemen idag ser på 30-talets Tyskland. Den nära nutidens historia är under omprövning.

Vuxna människor med utbildning har i det postmoderna västerländska samhället tydligen börjat ty sig till djur, däribland vilda djur som man saknar möjlighet att få någon som helst relation med. Detta mänskliga sammanbrott kan ses som ett av tecknen på ett fortgående sönderfall av västerländska civilisationen, ett sönderfall som inleddes med att skurkstaten Storbritannien förstörde Europa genom att år 1914 blanda sig i kriget på kontinenten. http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_14150847.asp

För övrigt ägnade jag kvällen igår åt att träna på klättergymmet Karbin, om det nu var det Zeeke frågade om. :)
 
mellpat; sa:
Eftervärlden kan komma att se vår nutida värld i ett mörkare sken än som folket i gemen idag ser på 30-talets Tyskland. Den nära nutidens historia är under omprövning.
Men du vet alltså bättre än folk i gemen? Så du ser 30-talets Tyskland i ett annat ljus? Inte direkt överraskande...
 
mellpat; sa:
Zeeke,
Som svar på din fråga från igår. Vi klättrar kanske på samma väg, mot ökad kunskap men också mot resignation. Eftervärlden kan komma att se vår nutida värld i ett mörkare sken än som folket i gemen idag ser på 30-talets Tyskland. Den nära nutidens historia är under omprövning.

Vuxna människor med utbildning har i det postmoderna västerländska samhället tydligen börjat ty sig till djur, däribland vilda djur som man saknar möjlighet att få någon som helst relation med. Detta mänskliga sammanbrott kan ses som ett av tecknen på ett fortgående sönderfall av västerländska civilisationen, ett sönderfall som inleddes med att skurkstaten Storbritannien förstörde Europa genom att år 1914 blanda sig i kriget på kontinenten. http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_14150847.asp

Du menar insikten av att naturtilgångar inte är oändliga resurser, att människan kanske borde ta sitt ansvar för sin egen och jordens utveckling, att rovdrift på naturen leder till konsekvenser som även drabbar människan? Ett globalt perspektiv...

Ja det är en ganska ny insikt som ännu inte har slagit igenom helt, frågan är bara om det skall räknas som förfall?
 
Resignera

Resignerar älgen som under hösten ser skotten stå som spön i backen? Resignerar vargen om den kommer till insikt om sin impopularitet? Slutar grodan att hoppa i resignation när den jagas av en huggorm? Nej, jag tror inte det. De kämpar vidare i enlighet med sin prägling.

Resignation är förunnat människan när hon inser hur svårt det är att kämpa mot fördomar och girighet.

Fördomar som byggs på historier från medeltiden. Det är konstigt att vi inte återupptagit häxbränningarna. Eller är det vad som sker under namnet etnisk rensning runt om i världen?

Girigheten som rensar haven på fisk; som skövlar skogar för hamburgare; som spyr ut svavel i luften vi skall andas; som släpper ut avlopp i vattnet vi skall dricka?

Det finns säker romantiker som skulle vilja vara med i en flocks gemensamhet. Likväl som det finns jägare som med bössan i hand plötsligt försvinner in i sin drömvärld.

Lev och låt leva, den gamla Bond-frasen, skulle accepteras på fler håll. Låt drömmarna, romantikern och jägaren, ha sina drömmar. Låt rovdjuren ha sina liv. Slappna av och släpp efter på din bitterhet.
 
Trist

Det är alltid tråkigt att höra om någon som har mist sin hund. Men människan tar risker varje dag och utsätter sig och andra för risker. Att jaga med lösspringande hund är en risk, att åka bil till jaktpasset är en risk, att äta mat är en riskt. Ja, hela livet handlar om risker och riskhantering.

Vargen hör hemma i den svenska skogen precis som nästan alla andra djur. Om vi inte låter vargen vara kvar, hur ska vi då kunna kräva att andra länder skyddar sina djur? Bengalisk tiger, Panda, Lejon, Pilgrimsfalk mm.
 
Re: Re: Re: Det är för jävligt rent ut sagt.

Tarra; sa:
norpan_; sa:
Tarra; sa:
Jag har svårt att se tjusningen med varg i skogarna, just på grund av sådana här händelser...

Tänk att man kan resonera så. Alltså min polare är psykolog och han tycker det är skrämmande!

/mattias

Tycker du själv att det är såna här händelser som är tjusningen med att ha varg i skogarna...? För övrigt kan du hälsa din polare att han kanske borde hålla sig inom psykologin, och lämna rovdjursfrågan till de som är bättre skickade därtill...

Ja du Tarra jag baserar inte mina åsikter på om det är en tjusning eller ej när det gäller en arts fortlevnad eller inte! Jag lägger lite mer vikt i den frågan än så.

Tycker det är fantastiskt ologiskt och jaga med lös hund på vargmarker. Och sen ha mage att beskylla vargen för att ha dödat hunden. Jag menar det säger lite om den peronen. Sen blir det bara ännu löjligare när man jämför med vad jakthundar oftare blir dödade av än varg, ex trafik, vådaskott.

Tycker det är mycket oansvarligt att utifrån sina egna intressen anse att en art ska bort. Vi snackar om ett djur som funnits i tusentals år och som är otroligt välanpassat för det nordliga klimatet. Man kan tycka att vargen har blivigt tillräckligt förföljd och dödad men icke så nicke. Okunskap och förståelse är inte helt uteslutet som orsak till detta.

Jag lämnar gärna rovdjursfrågan till de som är bättre skickade därtill, är du beredd och göra det samma?

/mattias
 
Re: Re: Re: Re: Det är för jävligt rent ut sagt.

norpan_; sa:
Tarra; sa:
norpan_; sa:
Tarra; sa:
Jag har svårt att se tjusningen med varg i skogarna, just på grund av sådana här händelser...

Tänk att man kan resonera så. Alltså min polare är psykolog och han tycker det är skrämmande!

/mattias

Tycker du själv att det är såna här händelser som är tjusningen med att ha varg i skogarna...? För övrigt kan du hälsa din polare att han kanske borde hålla sig inom psykologin, och lämna rovdjursfrågan till de som är bättre skickade därtill...

Sen blir det bara ännu löjligare när man jämför med vad jakthundar oftare blir dödade av än varg, ex trafik, vådaskott.

Tycker det är mycket oansvarligt att utifrån sina egna intressen anse att en art ska bort.

Ja, då blir det verkligen löjligt. Där håller jag med dig. Det visar så otroligt tydligt att man kan säga vad som helst med statistik. Fortsätt upprepa mantrat om de många vådaskotten och trafikdöden så blir det nog sanning av det vad ddet lider. Analyserar man Ulf Stridsbergs statistik (jag gissar att det är den du hänvisar till), så visar det sig att det med 300 000 jägare i skogen, och en okänt antal tusen avlossade skott är vargen oerhört överrepresenterad som hunddräpare.

Samma med trafiken. Vi har omkring 800000 hundar i det här landet, och c:a 2000000(?) bilar. Om bilarna vore lika benägna att dräpa hundar som vargen är skulle inte många bli kvar...
För övrigt har man en rättvis chans att skydda sin hund mot vådaskott och bilar. Mot vargen finns inget skydd...

Oavsett vad man tycker om vargen så är den här för att stanna. Jag är inte överförtjust. Nu kan man bara hoppas på en något mindre oansvarig rovdjurspolitik än den vi fått erfara de senaste mandatperioderna. Där kan man verkligen snacka oansvarigt...

Den som är ajour med opinion och debatt i ämnet kan konstatera att det inte handlar om vargens antal, vara eller inte vara, utan om hur förvaltningen ska se ut.
 
Kalkylerad risk

Det är ju helt klart så att släppa sin hund lös i skogen innebär en risk. Likså förutsätter de flesta situationer i livet en för risker av olika slag, man får helt enkelt se över riskerna och sedan ta ett beslut (men det klarar väl inte klättrare, för dom saknar visst nåt ämne i hjärnan har jag "hört" ;-) ).

Vi släpper ofta vår tax, medvetna om att det finns mycket lo i skogen, och en tax står sig knappast särskilt bra mot ett lo. Men jag tror taxen (om han nu varit medveten om riskerna) hade gjort valet att jaga, för det är det bästa han vet.

Sen att man inte ska kunna känna sig trygg i skogen för att det finns varg där, då borde man ju inte gå på stan.

Mattias
 
Re: Re: Re: Re: Re: Det är för jävligt rent ut sagt.

Tarra; sa:
Den som är ajour med opinion och debatt i ämnet kan konstatera att det inte handlar om vargens antal, vara eller inte vara, utan om hur förvaltningen ska se ut.

Det håller jag verkligen med om, den förra regeringen hade ju en usel förvalningspolitik när det gällde varg. Man borde snarast börja plantera ut varg för att öka den gentiska variationen .
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...