Ofrivillig övervintring pâ Antarktis

Ofrivillig övervintring pâ Antarktis 1903

... When they told him who they were he still didn't recognize them. They were Gunnar
Andersson, Lieutenant Duse and Toralf Grunden and their story was incredible. ...

I en Utsidan-artikel láser vi om lite översiktligt om SA Duses äventyr som Antarktis-farare.

Detta var faktiskt en av de hándelser/áventyr som jag som ung grabb mest imponerades av när jag láste historien och sâg fotona.. Visserligen láste man även om Scott, Amundsen, Shackleton etc., men Andersons, Duses och Grundens ofrivilliga övervintring vid Hoppets Vik pâ Antarktis, i en liten hytta om 2,7 x 2,7 meter, utan värme, sex mànader.... Otroligt!


Fascinerande de foton som togs pà denna trio, dels före: tre godmodiga, prydliga officerare och gentlemän; och dels efterât: tre totalt genomskitiga, slitna, skäggiga individer. Men, vid glada att vara vid liv


Som sagt, en ganska okänd bedrift men väl värd att lyfta fram sâ här 100 âr efterât.

Mvh / Mats
[Ändrat av malindo 2003-05-22 kl 23:02]

Sånt här gillar jag!

Det finns alltid mycket matnyttigt att hämta ur böcker om gamla äventyrare. Ska genast leta rätt på boken om Antarktisäventyret!

Har också läst om en ofrivillig övervintring i fastfrusen liten båt vid Grönlands kust. En mer eller mindre sann historia från den äventyrlige Skeppare Tristan Jones och hans trebente hund Nelson. Is i sikte heter boken.

Tack för tipset!

//Anders

Re: Sånt här gillar jag!

andersmossing; sa:

Har också läst om en ofrivillig övervintring i fastfrusen liten båt vid Grönlands kust.
Is i sikte heter boken.

//Anders

Klicka för att se resterande...

"Is i sikte" lär väl ha varit den vinterns understatement vad avser den gode Tristan och hand trebente vän!

Mvh / Mats

Mycket fascinerande historia. Det var den första övervintringen på land i Antarktis. När expeditionskollegorna såg de tre trodde de att de tillhörde ett okänt naturfolk, så de var, liksom Shackelton i Grytviken, tvungna att presentera sej. Hyddan finns f ö kvar.

Den första övervintringen överhuvudtaget var nån belgare (Baron von Gerlach?) vars skepp frös fast, och ombord fanns bl a Amundsen, som lär ha lärt sej mycket om vad man inte ska göra i polartrakterna. De hade bl a en galen kock som dom fick hålla bunden hela vintern.

Det finns en mindre känd historia om fyra ryska jägare som blev akterseglade på en ö norr om Sibirien. De hade tänkt sej ett strandhugg över dan, och hade utrustning därefter. Efter sju år hittades den ende överlevande och återvände hem.

Det kallar jag "svart" enl Utsidans kriterier!

Har nån mer info om ryssarna?

björner; sa:

När expeditionskollegorna såg de tre trodde de att de tillhörde ett okänt naturfolk, så de var, liksom Shackelton i Grytviken, tvungna att presentera sej. Hyddan finns f ö kvar.

Klicka för att se resterande...

Enligt samtida ögonvittnes-skildringar trodde man först att de tre svarta varelserna som kom vandrandes var ovanligt stora pingviner!

Mvh / Mats

äventyrens nr. 1

Bergsbestigning och andra utmaningar i all ära, men högst rankar jag helt klart dom tidiga polaräventyrarna. Shackeltons bedrift när han ror iväg för att hitta undsättning till sina män är helt vansinnig och det kommer en bra bit över första Everestbestigningen enligt mig. Att bara klara av det psykiskt, med det ena nederlaget efter det andra är det inte många som fixar.
Boken rekommenderas varmt, fantastiska foton av Frank Hurley.

...Johan...

Tristan Jones är cool... läs gärna om när han korsar sydamerika per båt. En otrolig seglats heter boken.

Eller varför inte boken "I hjärtat av havet" när vi ändå är inne på förlisningar och sånt. Handlar om Valfångstfatyget Essex som blev sänkt av en val på Stilla havet och manskapet vedermödor för att ta sig i land.

När de flöt omkring i valfångstbåtarna tog maten slut så de började gnaga på varandra istället.... Stackars den gosse som förlorade lotteriet...

Ironiskt nog passerade de paradisiska söderhavsöar men var rädda för kannibalerna.

/Anders

andersmossing; sa:

När de flöt omkring i valfångstbåtarna tog maten slut så de började gnaga på varandra istället.... Stackars den gosse som förlorade lotteriet...

/Anders

Klicka för att se resterande...

Kanske var det därifrån som Monty Python fick inspiration till sketchen där, på sedvanligt engelskt maner, alla vill offra sej och bli uppätna, och efter en högljudd diskussion enas man slutligen om vem man ska äta till lunch resp middag och vem som man ska äta kall som kvällsmat.

jd; sa:

Bergsbestigning och andra utmaningar i all ära, men högst rankar jag helt klart dom tidiga polaräventyrarna
...Johan...

Klicka för att se resterande...

Shackleton lär ha haft s k pannben och var en bra ledare, men motarbetades av Scott, och fick tex inte följa med till polen, och lika bra var väl det. Scott var tidens store hjälte, att beordra upptäckter iförd uniform, eller till vardags möjligen kostym, och att genomföra dom under omänskliga strapatser, det var den tidens uppfattning. Amundsens användande av hundar ansågs i England, tex av National Geographic Society, länge som fusk, varför dom följdaktligen tillägnade sin hedersmedalj Amundsens hundar...

Den första övervintringen av Duse och hans kollegor är beskriven i Otto Nordenskiölds bok, samt i praktverket "Svenska Äventyrare" från Bra Böckers Förlag, borde därmed kuna hittas i de flesta svenska bokhyllor.
En kul detalj är att dom hade två par kalsonger var. Efter att efter några månader ha bytt till rena, så bytte dom efter ytterligare några månader tillbaka till de första kalsongerna "ety de föreföllo oss som rena i jämförelse" eller nåt sånt.
Kampen om Sydpolen finns beskriven i en klassiker som förmodligen finns på de flesta bibliotek.

Fler litteraturtips tack!
[Ändrat av björner 2003-05-23 kl 12:06]

Engelsmännen hade vál extra svârt att förlika sig med den extremt ärelystne Amundsen eftersom denne sportsligt nog inte meddelat varken Scott eller resten av omvárlden att även han var pà väg mot polen. Ingen gentleman, med andra ord!

Mvh / mats

björner; sa:

Fler litteraturtips tack!
[Ändrat av björner 2003-05-23 kl 12:06]

Klicka för att se resterande...

Don't get me started....

Det finns en fascinerande bok skriven av en spanjor som led skeppsbrott någonstans längs Mexicos kust på 1530-talet. Kommer inte ihåg vad den heter just nu, men är det nån som är intresserad kan jag ta reda på det. Det tog honom närmare 20 år att ta sig till närmsta spanska bosättning - Florida. Under tiden hann han med att vara både kung och slav hos olika stammar längs 'vägen'.

--------------------------------------------------
Historien om valfångstfartygets Essex förlisning lär ha varit en av de mer omtalade historierna under den tiden tillsammans med historien om Alexander Selkirks numera berömda vistelse på den öde ön Juan Fernandez

//A
//A

Vill veta mer!

Finns det någon som har fler titlar på liknande öden och äventyr?

Man kan ju fylla hela sommaren med skön läsning.

Dessa har ju kommit upp nu.

En otrolig seglats
I hjärtat av havet
Is i sikte
Bland pingviner och sälar

Vill ha fler.

/Mattias

Bra Böckers "Svenska äventyrare" tror jag var den bok i vilken jag som ung grabb först láste om Duse & Co.

Sydpolens hjältar (allmänt om olika äventyrare)

Kapplöpningen av Kâre Holt (om Amundsen/Scott)