Vi säger nej till frilevande varg i Jämtland & Härjedalen

Helt rätt uppfattat, kan överföras till människor också. Det är saknaden som är det avgörande. Spelar ingen roll om orsaken är trafikolycka, drunkning sjukdom eller ålder. Det är samma saknad ändå, även om man vid ålder har en större förståelse.

Jag tror nog att det är lättare att acceptera ett dödsfall till följd av en sjukdom som är obotlig än om lanstinget säger att medicinen är för dyr.

Jag tror nog att det är lättare att acceptera en trafikolycka som beror på att den som orsakade olyckan gjorde det på grund av en sjukdom än om han var på väg hem efter en trevlig middag med några groggar innanför västen.

Jag tror att det är lättare att acceptera att någon drunknar på grund av kramp i stället för att bli dränkt av en sinnesjuk mördare.

Om du har rätt så skulle det förmodligen inte finnas behov av http://www.seainfo.se/

Saknaden är det som i bästa fall ersätter alla dom känslor som väcks vid ett dödsfall, orsaken till dödsfallet är i allra högsta grad en faktor i om man någonsin kan förlika sig med förlusten och enbart känna saknad. För många leder det i stället till vanmakt, ilska eller själförebråelse. Det kan möjligtvis vara en orsak till att jägare hatar rovdjur som dödat en familjemedlem eller att en förälder hatar rattfylleristen som dödat deras barn.
 
Jag håller däremot inte med om att man ska få bestämma det lokalt. Vargen på skandihalvön är så genetiskt urarmad att det knappast är lämpligt att man skjuter bort den att den på vissa platser där de inte vill ha den, samtidigt som andra platser då måste låta antalet öka. Vargförvaltningen i Norge och Sverige borde vara samordnad oavsett mål.

Kan man motverka den genetiska utarmningen genom att öka antalet vargar som är nära släkt med varann? Jag tror inte att den svenska vargstammen kommer att överleva utan inplantering, den lilla genpoolen gör väl vargen väldigt sårbar för sjukdomar?
Vargförvaltningen borde naturligtvis vara samordnad internationellt och om det behövs så borde man inplantera varg för att minska på inavelsproblematiken.

Vi måste få en vargstam som är så stor så att den tål jakt, för att den ska behålla rädslan för människan, eller så kommer den att utrotas oavsett vad vi vill. Med en stabil stam kan man lokalt förvalta populationen.

Om en fridlyst varg hör en hund som skäller så förknippar den skallet med mat och kommer rusande. När vi har en vargstam som tål att jagas så förknippar vargen förhoppningsvis hundskallet med jakt och flyr fältet. Då kommer den att ha en chans att överleva.
 
Naturligtvis måste de som lever med vargen få ha tolkningsföreträde.
Naturligtvis? För att du har bestämt det eller finns det starkare sakskäl?

De som "lever med x" anser sig ofta ha rätten till tolkningsföreträde. Det brukar föra med sig lokal utrotning av djurarter som kungsörn, utter, tiger, torsk, bisonoxe osv. De som ser tolkningsföreträdesrätten som något som naturligt tillfaller dem agerar ofta starkt emotionellt och irrationellt. Det finns starka skäl för samhället att vara ytterst repressivt mot dem. Det tillkommer inte enskilda eller organiserade särintressen att bestämma vilka djurarter som skall ingå i landets fauna.

Att det finns större problem i världen hör inte hit. Man kan ta itu med mindre problem, väl medveten om att det finns allvarligare saker. Strikt dogmatism är sällan bra.
 
Naturligtvis? För att du har bestämt det eller finns det starkare sakskäl?

De som "lever med x" anser sig ofta ha rätten till tolkningsföreträde. Det brukar föra med sig lokal utrotning av djurarter som kungsörn, utter, tiger, torsk, bisonoxe osv. De som ser tolkningsföreträdesrätten som något som naturligt tillfaller dem agerar ofta starkt emotionellt och irrationellt. Det finns starka skäl för samhället att vara ytterst repressivt mot dem. Det tillkommer inte enskilda eller organiserade särintressen att bestämma vilka djurarter som skall ingå i landets fauna.

Jag tror helt enkelt inte att det är möjligt att åstadkomma förändringar om inte de som är berörda av beslut får ha ett inflytande i processen. Var har dom djurarter som du räknar upp utrotats lokalt? Jag skulle tro att det är huvudsakligen i storstadsregionerna. Om det nu har funnits någon större population av bisonoxe eller tiger i landet överhuvudtaget.
De enda som agerar emotionellt i denna fråga är helgcowboysare som vill leka skriet från vildmarken någon helg då och då.
 
Jag tror helt enkelt inte att det är möjligt att åstadkomma förändringar om inte de som är berörda av beslut får ha ett inflytande i processen. Var har dom djurarter som du räknar upp utrotats lokalt? Jag skulle tro att det är huvudsakligen i storstadsregionerna. Om det nu har funnits någon större population av bisonoxe eller tiger i landet överhuvudtaget.
De enda som agerar emotionellt i denna fråga är helgcowboysare som vill leka skriet från vildmarken någon helg då och då.
Att ha inflytande är något mycket lösligare än att ha tolkningsföreträde. En helt annan sak faktiskt. Det är lättare att hålla med om den nya formuleringen.

Ang dina frågor. Är vi oeniga om att lokal utrotning av de djurarterna har skett? (Jag menar inte att de alla har funnits i Sverige. Min poäng är att driften att utrota är spridd över hela världen. Den förekommer överallt. Det är ett stort globalt problem. Inte det största av dem alla men likväl stort.)

"Helgcowboysarna", som du beskriver dem, verkar vara rätt emotionella ja.

Men du, vems är rätten att bestämma vilka arter som skall ingå i vår fauna? Duger sedvanliga demokratiska principer?
 
Men du, vems är rätten att bestämma vilka arter som skall ingå i vår fauna? Duger sedvanliga demokratiska principer?

Det är demokratiska beslut som styr en stor del av samhällsplaneringen så, visst är det så. Sedan kommer ekonomin som också styr hur samhället utvecklas. Naturligtvis försvinner både djur och natur lokalt allt eftersom samhället urbaniseras. Det är lika självklart att det är de som bor i tätbefolkade områden som är mest skyldiga till att djur och natur skövlas. Paradoxalt nog är det även dom som vill bevara naturen någon annanstans. Det är det jag menar, för dom blir vargen en symbol för att döva sitt eget dåliga samvete. Man vill både ha kakan och äta den, det är omoget.
 
Jag tror nog att det är lättare att acceptera ett dödsfall till följd av en sjukdom som är obotlig än om lanstinget säger att medicinen är för dyr.
Det är självklart att sjukvården prioriterar bort vissa grupper av ekonomiska/resursmässiga skäl. Om du har något emot det så tycker jag att du ska börja med att anmäla dig till donationsregistret samt börja lämna blod.

Idag sitter våra läkare och väljer ut de patienter som ska dö och de som ska överleva. Då tillgången på organ är mycket begränsad slits de i alternativen mellan att ge dem till en 80 åring eller en 10 åring.

www.geblod.nu
 
Det är självklart att sjukvården prioriterar bort vissa grupper av ekonomiska/resursmässiga skäl. Om du har något emot det så tycker jag att du ska börja med att anmäla dig till donationsregistret samt börja lämna blod.

Idag sitter våra läkare och väljer ut de patienter som ska dö och de som ska överleva. Då tillgången på organ är mycket begränsad slits de i alternativen mellan att ge dem till en 80 åring eller en 10 åring.

www.geblod.nu

Jag hoppas att det du framför är en allmän uppmaning trots att du citerar mig. Själv har jag gjort valet att ge blod för många år sedan, har lämnat regelbundet till för ett halvår sedan då jag drabbades av psoriasis. Donationsregistret känns inte lika självklart, jag hade ett donationskort i plånboken på den tiden när jag riskerade mitt liv mer regelbundet genom att köra motorcykel. Nu tror jag att det blir familjen som får ta beslutet om det blir aktuellt.

Jag har följt en debatt om landstinget ska betala behandling av ett barn med en väldigt dyr och exerimentell medicin, så jag vet mycket väl att det sker prioriteringar. Självklart har jag "något emot det" och önskar att det inte vore nödvändigt, jag känner sympati för de människor som mister sina anhöriga för att det saknas pengar till att hjälpa alla. Detta har dock inget att göra med vad jag skrev i inlägget du citerar. Jag hävdar fortfarande att det har betydelse varför och på vilket sätt en närstående avlider, och att det är lättare att acceptera om det beror på att sjukdomen är obotlig, än om det är en konsekvens av brist på pengar.
 
Precis, en mer allmän uppmaning om att få fler att fundera på möjlighet att lämna blod mm.
Vi ska väl inte hamna för mycket i debatten om sjukvård, men man blir lite kluven när man tänker på att landstinget äger en flygplats (ägs av länstrafiken där landstinget är delägare). Landstinget driver även en orkester som åker på USA-turne, där kan man verkligen ifrågasätta nyttan för länets innevånare. Vidare drivar man teater och folkhögskolor. Dessutom ska landstinget gå in och betala för en järnvägstunnel i Stockholm som ligger 20 mil bort...
 
Det är demokratiska beslut som styr en stor del av samhällsplaneringen så, visst är det så. Sedan kommer ekonomin som också styr hur samhället utvecklas. Naturligtvis försvinner både djur och natur lokalt allt eftersom samhället urbaniseras. Det är lika självklart att det är de som bor i tätbefolkade områden som är mest skyldiga till att djur och natur skövlas. Paradoxalt nog är det även dom som vill bevara naturen någon annanstans. Det är det jag menar, för dom blir vargen en symbol för att döva sitt eget dåliga samvete. Man vill både ha kakan och äta den, det är omoget.
Det låter lite förenklat. Det finns ingen motsättning mellan att leva som de flesta gör idag och att ha varg i naturen. Vi kan fortsätta leva som vi gör även med en stor vargstam. Allt är inte stockholmarnas fel. Det är inte stockholmarna som kör ihjäl vargar och lodjur med snöskoter. Det är inte storstadsbor som skjuter rovfåglar (tror jag, fast sinnesjukdom är nog ganska jämnt fördelat geografiskt). Det är inte nödvändigtvis en dålig sak att stadsbor reagerar mot sånt som de anser vara fel även om de inte är direkt berörda. Kostnaderna för de skador rovdjuren orsakar bärs kollektivt. Vi betalar, vi tycker!

Det blir lätt en meningslös diskussion om alla problem i naturen blir ett och samma jätteproblem. Det bör gå att diskutera vargstammen oberoende av problemet att "naturen skövlas". Här i Skåne vill också "bevara naturen". Ett sätt är att vi föder upp storkar i hägn i förhoppning att de börjar häcka här igen (jag blir alltid glad när jag ser stork). Vi återställer också en del gamla vårmarker. Finns säkert många fler exempel. Det handlar inte om att feta och lata stadsbor slentrianmässigt kräver orörd natur någon annan stans, för att döva det dåliga samvetet. Den kritiken känns osaklig.
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.