Riskanalys för vandring

Jag hävdar fortfarande att komfort är ett värde man inte ska förringa.
Att slippa gå upp mitt i natten och rädda vad som räddas kan redan i måttliga vindstyrkor är inte kul.
Likaså att behöva leta en timme mer för att hitta skyddad plats, eller rent av inte kunna gå där jag vill för att reträtten är oanvändbar vid skitväder.
Och just där är det tältet som avgör. UL-sovsäck, UL-ryggsäck, UL-kläder påverkar mindre, förutsatt att de håller mig varm och torr nog.
Därför håller jag mig till ett tält som är onödigt bra för de förhållanden jag använder det i och som ger hyfsad marginal till behovet att fly vädret uppstår.
Men, om samma komfort och marginal finns i lättare tält så ser jag inget hinder att byta, och likaså om någon verkligen kan visa på att ett UL-tält uppfyller kraven så är det helt OK för mig.
Men tills vidare så är jag paranoid nog att behålla det jag har.
Och för att föra in komfortparametern i matrisen så blir det ohållbart. Lägg ner projektet och gå ut och testa IRL istället!

Tråkmånsar!

Det här är ju kul!

Har man nu större delen av sitt liv delat det (livet, alltså) i lika delar mellan kvalitetssäkring, med bl a riskbedömningar på jobbet, och friluftsliv, så kan man väl inte försitta chansen att kombinera dem när tillfälle ges.
Att det sen är ett i princip kvasifilosofiskt resultat man får fram - om man nu får fram något resultat alls, vill säga - är ju bara ytterligare en bekräftelse på att man verkligen är en friluftsnörd!
När andra (inget illa ment dePaul, Seved och ni andra, jag deltar i de trådarna också ibland) kan hålla långt liv i en tråd om den subtila skillnaden mellan två knivstål där det enda som skiljer är %-halten kol så måste väl vi med andra specialintressen också få lov att ha kul!

Länge leve kvasifilosofin!

Go tur!
(om nu riskbedömningen visar att det är säkert att ge sig ut...............)

Bulingen sa:

Har läst denna tråd och kan bara konstatera att den tyvärr inte tillfört mig någonting användbart!
Nej, jag anser att erfarenhet av vandring är den optimala grunden man behöver för att kunna göra eventuella riskbedömningar. Skrivbordsprodukter hör inte hit, enligt mig!

Klicka för att se resterande...

Riskanalysen är ju inte klar på långa vägar. Vi har ju inte ens kommit förbi det första steget.

Och såna här skrivbordsprodukter används i stort sett överallt idag.

Raskesven sa:

Lägg istället ner energin på att söka reda på tidsserier med vindstyrkan på någon lämplig ort. Nikkaloukta, Ritsem eller annan ort i närheten av där det är vanligt att fjällvandra.

Klicka för att se resterande...

Det kommer antagligen att passa bra när man ska få fram sannolikheten för en del av riskerna. Men dit har vi inte kommit ännu.

Du verkar helt ha blåst in på att det här bara ska handla om tält?

MIn tanke är att vi (för skojs skull) ska få in en stor bredd på riskerna. Kall mat på grund av trasigt kök, myggbett, punkterat liggunderlag, tappad kompass, skoskav osv.

Det är en av grundpunkterna i riskanalys, man ska utvärdera ALLA risker. Även de risker som man redan från början tycker är försumbara.

I en normal riskanalys är det inte så vanligt att man tar med komfortfaktorn (det som jag formulerat som "obehag"), men eftersom många i tält-tråden tagit upp komfortfaktorn tyckte jag att vi behövde ha med den.

nermander sa:

I en normal riskanalys är det inte så vanligt att man tar med komfortfaktorn (det som jag formulerat som "obehag"), men eftersom många i tält-tråden tagit upp komfortfaktorn tyckte jag att vi behövde ha med den.

Klicka för att se resterande...

Ja självklart bör "komfortfaktorn" räknas in här. Vandrar (och frilufsar på andra sätt) gör vi ju för vårt eget höga nöjes skull, inte bara för att genomföra turen.

Fast det innebär väl kanske att man behöver ha olika kriterier för acceptabel risk beroende på om det handlar om komfort eller personskada.

Vet inte om det skulle vara vettigt att dela upp skadorna i "komfortskada" och "personskada"...? Tror det blir lite för rörigt. Jag tror vi kommer ha fullt upp med att få fram rimliga sannolikheter när det blir dags för det

nermander sa:

Fast det innebär väl kanske att man behöver ha olika kriterier för acceptabel risk beroende på om det handlar om komfort eller personskada.

Klicka för att se resterande...

Kriterierna för acceptabel risk är väl ändå högst personliga. Jag kanske tycker det är helt ok med en risk för sönderblåst tält var 10:e vandring, någon annan tycker inte det. Vad som är acceptabel risk bedömer ju var och en då väl risken är känd.

Almgren sa:

Kriterierna för acceptabel risk är väl ändå högst personliga. Jag kanske tycker det är helt ok med en risk för sönderblåst tält var 10:e vandring, någon annan tycker inte det. Vad som är acceptabel risk bedömer ju var och en då väl risken är känd.

Klicka för att se resterande...

Om man ser sönderblåst tält som en skada så. Men om du tittar på allvarlighetsgraderingen som jag ställt upp så utgår den från personen (obehag, personskada, dödsfall). Jag har alltså avsiktligt valt att inte se trasig utrustning som en "skada" i riskanalysens bemärkelse. Trasig utrustning är "bara" en händelse, som kan leda till en "skada".

Då kan vi alltså dela upp att det sönderblåsta tältet delas upp i ett antal olika skdor. En skada som innebär lätt obehag, en skada som innebär obehag och en skada som innebär avbryten vandring/förstörd semester. Då kan vi sätta olika sannolikheter på dem, inte bara baserat på sannolikheten för att tältet går sönder utan också sannolikheten för hur en person upplever det sönderblåsta tältet.

Alltså:

Sannolikhet att tältet går sönder = p0
Sannolikhet att nån upplever det som lätt obehang = p1
Sannolikhet att nån upplever det som obehag = p2
Sannolikhet att nån upplever det som en allvarlig skada = p3

Sannolikheten för lätt obehag orsakat av storvind = p0 x p1
Sannolikhet för obehag orsakat av sormvind = p0 x p2
Sannolikhet för allvarlig skada = p0 x p3

Precis syftet med förflyttningen är ju positvt.....

Personliga faktorer
Värderingen måste ju på något sätt bli personlig hur man än vrider och vänder på det. Myggor som för tillfället är inskrivet på lätt obehag är för mig inte alls ett lätt obehag utan ett allvarligt sådant. När en mygga biter mig svullnar det upp och blir en bula med vit ton som ett frostbett ungefär UTAN att jag kliar på bettet, det bara blir så typ direkt. Samma som att ett getingbett för mig i handen är ett obehag men för någon som är allergisk kan det vara livsfarligt.

Faktorn av geografiskt läge
Jag håller också med om att på något sätt kommer läget in var man är någonstans. När vår expedition var i Keb i våras var det ju en hel del potentiellt farliga situationer som trasigt kök och tält som vi INTE tog på särskilt stort allvar eftersom fjällstationen öppnade samma helg som vi var där. Trasigt kök på väg mot sydpolen borde dock vara så allvarligt det kan bli för det innebär att vattenförsörjningen slutar att fungera.


FMEA som nämndes är indeed vanlig inom processindustrin ser jag inte som aktuell, eftersom möjligheten att upptäcka felet i tid är bara en faktor hemma innan man ger sig ut. Går köket sönder lär det göra det rätt omedelbart och utan möjlighet att förebygga, och om tältet blåser sönder så sker det också rätt direkt så att säga.

Felträdsanalys (fault tree...) nämndes också och är kanske intressant men grunden i den bygger ju på att vi människor gör fel och det finns så många klantarslen där ute i skogen så då skulle vi få något som liknar de amerikanska manualerna. Typ "Du får inte röra dig runt tältet när det är mörkt för du kan snubbla på en lina och sätta en tältspik i ögat och bli blind, förbjudat att röra sig runt tältet i mörker, kan leda till blindhet!"!!"

Snarare är då kanske en energianalys mer lämplig som i grunden bygger på faktorer som vi inte kan styra över. Köld, regn, vind, myggor och liknande. Men det finns mer kompletta analyser som innefattar de typerna av skador.

Kanske behöver man använda ett batteri av metoder för att analysera varje steg och på detta sätt få en liknande QRA? Den bygger ju på att man i stort har tre olika steg; identifiering av risk, beräkning av frekvenser och sannolikheter samt beräkning av konsekvenser. Detta skulle även ge tillfredsställelse i en annan känd tråd just nu där just frekvensen diskuteras hårt.

Cremytos sa:

Den bygger ju på att man i stort har tre olika steg; identifiering av risk, beräkning av frekvenser och sannolikheter samt beräkning av konsekvenser.

Klicka för att se resterande...

Det är ju just det vi håller på med? Eller ska. Först måste vi ju sätta upp "skalor" för sannolikhet och konsekvens (allvarlighet). Och det är inte riktigt klart än.

Och även om QRA använder man ju t.ex. FTA eller FME(C)A som hjälpmedel.


De andra synpunkterna är ju redan bemötta tidigare.

Jag tycker det är rätt löjligt att hålla på med riskanalyser om det handlar om att gå i skandinaviska fjäll vår, sommar och höst. Är väl bara vintertid i vissa områden och alpinism i vissa områden det kan vara frågan om någon egentlig risk (samt vid vissa vad) - vid de tillfällena tror jag inte att någon uträkning är särskilt relevant. Enligt denna tråds koncept borde man ju göra riskanalys när man förflyttar sig från datorn till köket, kan ju trampa på en glasbit. Handlar det om vanlig vandring så är är det väl mest bekvämlighet man behöver ta hänsyn till.