Till att börja med så svarade jag generellt på din fråga om ehuru tryckkokare var energieffektivare. Helt off-topic alltså. Min mening var inte att jämföra det mot eftersvällning och andra knep. Otydligt av mig.
Du har presenterat siffror på tillagningstid med tryckkokare, men inte presenterat några jämförelsesiffror utan tryckkokare.
Behövs verkligen källa på att tillagningstiden kortas med högre temperatur?
Du säger att morötterna är klara på en kvart, hur skiljer det sig från att koka upp vattnet med morötterna i och sen slå av plattan och låta dem koka klart på eftervärmen?
Nej jag skrev faktiskt att morötter
och potatis är klara på under en kvart. Jag kör dem oftast tillsammans, därav exemplet. Det var ett försök att förklara smidigheten med en tryckkokare i hushållet, även det utanför trådens syfte. Tiden det tar från att ta kokaren ur skåpet, slänga i oskalad potatis och tredelade morötter, tills uppläggning på tallrik är max 15 minuter.
Exakt samma förutsättningar i en vanlig kastrull? Ja, det har väl precis börjat koka efter samma tid.
Och i meningen innan skriver du om t.ex. morötter. Har du provat morötter körda sous vide i 85 grader?
Inte just morötter, men en del annat.
Syftet med det uttalande var inte att påstå att morötter inte gör sig bra i sous vide, utan snarare att man kanske inte slänger i en fin biff i tryckkokaren. Det är två helt olika redskap för matlagning.
Nej, du har inte förklarat hur den är energieffektivare, du har än så länge bara påstått det. Inte presenterat några konkreta siffror på energiförbrukning.
Förklarat har jag gjort, men data som stödjer förklaring har jag inte presenterat. Det ska man ju såklart göra. Rätt av dig, fel av mig.
Här får jag ju faktiskt vara ärlig med, och skämmas lite, att jag inte haft några data på det. Jag har litat på hörsägen rimligheten i den teoretiska funktionen.
Läge att kolla upp detta alltså!
Är en tryckkokare energieffektivare?
Försöksupplägg:Tryckkokare (TK) mot vanlig kastrull (VK). Tryckkokaren i testet var en WMF Perfect Plus 6,5L, med ny packning. Vanlig kastrull var i detta fall samma tryckkokare utan trycksättning, vilket blir en vanlig kastrull med lock.
1,5 liter vatten i VK, samt 1,5 och 0,35 liter i TK. Tre körningar alltså.
Kokning på 1500W kokplatta. Helt avkyld mellan körningarna.
Temperaturen i VK hölls strax under 100 grader.
Trycket i TK har hållits mellan läge 2 och max (där ventilen börjar släppa ut tryck).
Efter körning ställdes kokkärlen av på grytunderlägg.
Testförfarandet har varit så rättvist som det bara går.
Observera att detta är utfört med en tryckkokare med modern ventil. Den äldre modellen, med en vikt, är svårare att använda och slösar bort tryck och ånga om man gör fel.
Svagheter i studien är fr.a. svårigheten att hålla rätt effekt på plattan. Därför blir kurvorna litet svajiga, och bör tolkas med sitt medelvärde.
Diagram 1:
Total energiförbrukning över tid.
Diagram 2:
Justerade värden med energiförbrukning efter tillagningsstart (kokning för VK, vid max arbetstryck för TK). Initial energiåtgång fram till tillagningsstart är inkluderad i värdena.
Tabell 1:
Energidata, samt löpande temperatur för VK. Total förbrukning från start.
Tabell 2:
Övriga data.
Tillslag ångventil avser när trycket börjar höjas. Den slår igen när det är nog mycket vattenånga som sprutar ut.
Diagram och tabeller finns även bifogat som PDF.
Som ni kan se i diagram 1 så går det åt mer energi att tryckkoka 1,5 liter vatten än att koka det som vanligt. Inte så förvånande.
Att tryckkoka 0,35 dl vatten tar minst energi, inte heller så förvånande.
Man kan också skönja en viss tendens till brantare kurva vid tryckkokning, troligtvis p.g.a. större värmeförluster till omgivningen på grund av den högre temperaturen.
Diagram 2 visar kurvorna justerade till minuter efter tillagningsstart, plus energiåtgången att komma dit. För vanlig kastrull börjar normalt sett tillagningstiden när det börjar koka. I en tryckkokare börjar man ta tiden när man uppnått arbetstryck.
Tar man hänsyn till att tillagningstiden vid tryckkokning är knappt hälften mot vanlig kokning, då ser man också att det, sett till energiförbrukning, i stort sett är hugget som stucket om man tryckkokar 1,5 liter vatten eller kokar som vanligt. Varken vinst eller förlust sett till energiförbrukning.
I en tryckkokare har man samma värmeledning oavsett om maten ligger i vattnet eller i ångkorgen ovanför vattenytan. Det är en utav fördelarna.
Därför använder man en väldigt liten mängd vatten. Min tryckkokare ska ha minst 2,5 dl för att inte riskera överhettning, men då detta värde säkerligen innefattar att man ska koka någon slags matvara som innehåller vatten så valde jag att använda 3,5 dl vatten. Med 2,5 dl vatten får man rimligtvis ännu lägre energiförbrukning.
Tar man hänsyn till den drygt halverade tillagningstiden och använder ”rätt” mängd vatten i sin tryckkokare, ja då är det drygt halva energiåtgången (grovt räknat).
Utan att ha annat än anekdotiska erfarenheter så tror jag inte att den kurvan är linjär. Tryckkokning i 1,5 timme motsvaras nog av lite mer än 3 timmars vanlig kokning. Jag är inte lika säker på att det omvända gäller, åtminstone inte till samma grad.
Jag valde att inte låta vattnet i den vanliga kastrullen koka. Jag höll temperaturen på mellan 97 och 100 grader. I de fall temperaturen var 100 så var det en mycket lätt kokning som inte genererade någon märkbar ånga ur kastrullen. Detta för att minska avkokning och onödigt slöseri med energi.
I normalfallet i köket så ställer man kanske plattan på lägsta inställning som ger garanterad kokning, så det blir ju litet orealistiskt i den bemärkelsen. I fält är man såklart mindre slösaktig.
Övrigt av intresse
TK1,5 kokar en minut tidigare än VK1,5. Ett tätt lock har stor betydelse.
TK1,5 håller tryck i över 22 minuter efter avställning. Är inte helt säker, men tolkar det som att temperaturen är 100 grader så länge som det finns tryck kvar. Efter 30 minuter var det fortfarande 93 grader, mot 64 grader i VK1,5. Rätt utnyttjat kan TK spara ytterligare energi p.g.a. det.
Så här långa tillagningstider hör inte till vanligheterna i fält.
Kanske kompletterar jag med en jämförelse mellan uppkok och avställning för VK, samt uppkok till arbetstryck och avställning för TK.
Användbarhet i fält?
GSIs tryckkokare på 2,7 liter väger 1,25 kg. Det är 850 g mer än trangias lägerkittel på 2,5 liter.
Ni får räkna själva =)
GSIs kokare kräver bara 1,1dl vatten enligt instruktionsboken.
I en större grupp som ska vara ute länge, och med en matsedel som tillagas snabbt, kanske det går att räkna hem vikten.
En (1) person som lagar mat som faktiskt blir klar på ett uppkok och eftersvällning i grytmysare kan nog glömma tryckkokaren.
Om det skulle finnas en tryckkokare på 1 liter och med en vikt på 500 gram, då kanske det skulle vara en annan femma. Då kanske det skulle räcka med en halv deciliter vätska. Uppkok till maxtryck och sen ner i grytmysaren.
