Hur stoppa tjäderhåvningen?

Så här står det i artikeln du länkade till:
"Riksviltvårdskonsulenten vid Jägarnas Riksförbund, Ulf Kallin, framhåller att samhället har rätt att eftersöka och avliva skadade djur, även på annans mark."

Kort sagt, "myndigheterna" verkar inte vara tvungna att kontakta jakträttsinnehavaren innan man avlivar ett djur som här. Att det sedan skrivs i lokalpressen att jakträttsinnehavaren stod för avlivandet kan ju vara ett missförstånd från polisens, lokalpressens eller nån annan informationsansvarigs sida, det finns inget skäl för "myndigheterna" att ljuga om saken.

På det hela taget är det ju inte ens kontroversiellt? Inte som att man inte får gå in på grannmarken efter ett skadskjutet djur utan att fråga (även om det naturligtvis tillhör god ton att åtminstone meddela att så görs), så varför skulle Grimsö ens vilja mörka att de inte gått via jakträttsinnehavaren??

Du har en poäng, det märkliga var kanske en felskrivning i tidningen.


Man måste väl kontakta markägaren, eller polisen, vid eftersök på annans mark? Det är jag rätt säker på. Sen får naturligtvis ingen markägare motsätta sig ett eftersök, om han mot förmodan skulle vilja det. Men jag tror att informationsbiten är rätt tung här(?) Har bestämt för mig att ha läst om några jägare som bötfällts för att ha underlåtit att få tag i markägare/polis vid eftersök.


Men frågan är ju om markägaren/na får något att säga till om vid tjäderhåvning. Det är ju deras jakträtt.
 
@Anglarn
Blev lite fundersam på hur det egentligen ser ut med att gå in på annans mark vid eftersök, hittade den här tämligen intressanta artikeln: https://jagareforbundet.se/jakten/juridik-lagar-regler/Aartiklar/Eftersok-vid-jakt---vad-galler/.

Saxar ut den relevanta biten:

På annans jaktområde

En jägare har såväl rättighet som skyldighet att fullfölja ett eftersök in på annans jaktområde. Jaktlagen anger dock att det finns en underrättelseskyldighet då älg, hjort eller rådjur skadas vid jakt och tar sig in på annans jaktområde. Man bör alltså inte utan vidare fullfölja ett eftersök på grannmarken.

Så snart det är möjligt måste jakträttshavaren eller markägaren underrättas. Kan någon av dessa endast nås med svårighet, får polisen kontaktas istället.

Underrättelsen måste alltså inte ovillkorligen ske innan man går in på grannens mark för att fullfölja ett eftersök, men det rekommenderas för att förhindra misstankar om jaktbrott, effektivisera eftersöket och minimera konflikter samt säkerhetsrisker.

Djurskyddsintresset ska dock naturligtvis sättas främst. I de situationer då eftersöket fördröjs i onödan genom ett avbrott för att uppfylla underrättelseskyldigheten är det motiverat att fullfölja eftersöket först. Om till exempel en skadad älg kan observeras på andra sidan engräns ska den givetvis omedelbart fällas.


Sen håller jag med om att det knappast är ointressant för markägaren om det håvas tjäder längs vägar som går genom dennes jaktområde. 200 tjädrar är ju småpotatis sett till hela riket, men om det tas på en plats kan det ju helt klart påverka beståndet där.

Men staten har ju hyfsat stora områden, jag antar att det är där man håvar?
 
Skogsbruk

Hej!
Tjäder är en trevlig fågel att se, jag har just läst den nyutkomna boken:
Tjädern och urskogen (Joelsson & Oldhammar).

Den kan rekommenderas.

Där beskrivs tydligt hur tjädern är beroende av urskog, och hur antalet tuppar och revir försvinner vid skogsbruk (även om man sparar spelplatsen). Det beskrivs som en stor orsak.
De har krav på ganska stora arealer per fågel en bra bit från spelplatsen, och på bra äldre betestallar.
Likaså har den ökande stammen av rovdjur och rovfågel kunnat påverka, när rävskabben slog till hade tjädern det lättare ett tag. Men en undersökning visade att det trots mer rovdjur var 3-4 ggr mer tjäder i urskog än i brukad skog i Norrland.

Sammanfattningsvis påvisas det att modernt skogsbruk är den enskilt största faktorn för den minskade tjäderstammen (som tydligen har minskat stadigt sedan 200 år).

Jag vet inte hur 200 fåglar påverkar den inhemska stammen (jag förutsätter att man inte tar alla på samma plats). Men det är förmodligen fortfarande ganska få av det totala antalet i Sverige.

Det verkar viktigast att spara tillräckligt stora områden med obrukad gammelskog om man vill ha tjäder kvar.

Håller med dig att skogsbruket är den största enskilda faktorn som påverkar tjädern och svenska ekosystem mest negativt i dagsläget. Att polen vill stärka sin svag (eller obefintliga stam) ser jag som ett gott täcken på att europeisk miljöpolitik går framåt. 200 tjädrar har inte heller någon inverkan på stammen som helhet dock kan man ifrågasätta om man skulle plocka alla från ett och samma ställe...


// Även jag västerbottning.
 
Det är 200 tjädrar uppdelat på en femårsperiod, markägarna är tillfrågade enligt regler från naturvårdsverket.


Två citat från Lokaltidningen.nu:

Tillstånd
  • Markägaren bestämmer om det ska få fångas fåglar. Den som vill ha tjädrar behöver alltså hitta en markägare som är villig att lämna ifrån sig fåglar.
  • Naturvårdsverket tar beslut i frågor som rör fångst med annars otillåtna metoder, fångst utanför ordinarie jakttid och tillstånd för att behålla fåglarna när man har fångat dem (jaktlagstiftningen säger att man omedelbart ska släppa eller avliva vilda djur som man har fångat).
  • Länsstyrelsen tar beslut i frågan som rör tillstånd för att hålla fåglarna i bur mellan fångst och transport ur landet.
Källa: Naturvårdsverket

Citat från artikeln:
Fångsten av högst 200 tjädrar får bedrivas under tiden från den 20 mars 2016 till den 31 december 2020.
Bolagets avsikt är att fånga upp till 40 fåglar per år, 30 hönor och 10 tuppar, totalt 150 hönor och 50 tuppar.
Fåglarna ska fångas på marker som ägs av SCA och Svea skog och hållas i burar i ett område i Vilhelmina kommun.
 
Senast ändrad:

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...