Rutter i riktig vildmark

gladiator138 sa:

Ber om ursäkt för mitt otroligt sena svar men om du vill så skulle jag uppskata en ungefärlig ruttbeskrivning.

Klicka för att se resterande...

Jag skall försöka sätta mig ner med mina gamla kartor och se om jag minns rutten vi gick.

Den höga vägen

Hejsan

Håller helt och hållet med Veni om att börja med att vandra upp till Litlverivassforsen. Se bara till att ta "vägen" upp, att bröta genom den skogen är inte det enklaste! stigen/skogsvägen startar strax efter Nordfjord och man vet att man är på rätt ställe om man har en fin fikaplats med vindskydd nere vid älven på vänster sida.

Men efter att ha korsat Rago två gånger vill jag så ett slag för att efter Litlverivassforsen så fortsätter man rakt upp för berget upp mot Svenskhammaren för att sen följa stigen över Litlverivasshamran och vidare rakt öster ut. Självfallet är detta bara ett vettigt alternativ om man har vädret på sin sida, men jösses vilken utsikt man får när man har det

När man passerat Furusteinsfjället med sin karakteristiska vita topp-klippa gör man klokt i att hålla höjd och sikta på Rahkojavvre vilket ger en fin-fin färd norrut upp mot Guovddelisjåhkå.

God tur, detta är verkligen en av Skandinaviens trevligaste vandringar!

/ Stefan

undvall sa:

Hejsan

Håller helt och hållet med Veni om att börja med att vandra upp till Litlverivassforsen. Se bara till att ta "vägen" upp, att bröta genom den skogen är inte det enklaste! stigen/skogsvägen startar strax efter Nordfjord och man vet att man är på rätt ställe om man har en fin fikaplats med vindskydd nere vid älven på vänster sida.

Men efter att ha korsat Rago två gånger vill jag så ett slag för att efter Litlverivassforsen så fortsätter man rakt upp för berget upp mot Svenskhammaren för att sen följa stigen över Litlverivasshamran och vidare rakt öster ut. Självfallet är detta bara ett vettigt alternativ om man har vädret på sin sida, men jösses vilken utsikt man får när man har det

När man passerat Furusteinsfjället med sin karakteristiska vita topp-klippa gör man klokt i att hålla höjd och sikta på Rahkojavvre vilket ger en fin-fin färd norrut upp mot Guovddelisjåhkå.

God tur, detta är verkligen en av Skandinaviens trevligaste vandringar!

/ Stefan

Klicka för att se resterande...

Det är vägen rakt upp för berget mot Svenskhammaren som är med i min vandringsberättelse jag postade om tidigare i tråden. Där finns kartor över vilken rutt vi tog.
Jag håller helt med Undvall om utsikten!

En skillnad som vi gjorde var att kliva av bussen innan Nordfjord, vid en hållplats som heter Megården. Därifrån följde vi först en kort grusväg upp mot en mindre sjö med några sommarstugor. Efter det blev det att gå fritt genom skogen. Det krävdes dock inget brötande utan gick, som jag nämnde tidigare, förvånansvärt enkelt att ta sig fram. På det viset slapp vi gå några kilometer grusväg fram till leden.

Det finns en stig från Megården upp till kalfjället, den är inte så lätt att hitta men den slingrar sig fint uppåt. Gå av i Megården, följ grusvägen ända tills den tar slut, c:a 2,5 km, fortsätt mer eller mindre in på gårdsplanen vid sista huset, 20-30 meter förbi huset finns det ett vattendrag med en träbro över, precis efter bron finns det en knappt märkbar stig som första hundra metrarna går längs med vattendraget innan den svänger av. Fina tältplatser när man kommit upp, fjällhed/gräs med små bäckar.

Ska man till bron vid Litlverivassforsen får man dock gå ner ett par hundra höjdmeter, ska man upp Svenskhammaren är det bara att gå på uppåt.

Vi får se hur långt mitt minne sträcker sig, och hur långt jag kommer med både Eniros online kortar tillsammans med min papperskarta från då det begav sig...

Nåja, vi började vandra i Lakshol(a) och följde stigen österåt, in i Rago Nasjonalpark. Jag vill minnas att vi ganska snart korsade älven mha en ranglig hängbro. Vi bör ha följt stigen fram till sjön Storskogsvattnet (stigen ansluter till sön vid 67°27'25.9"N 15°54'53.3"E, alla positioner anges i WGS84).

Så småningom övergav vi stigen/leden, och började gå i obanad terräng, troligen upp mot namnlösa sjön med position 67°25'52.6"N 16°3'24.7"E. Därifrån korsade vi glaciären Ragojiekna (67°25'15.8"N 16°5'45.0"E). Då gick det utan särskilda åtgärder annat än stegjärn. Hur det är idag vill jag inte uttala mig om.

Efter glaciären fortsatte vi österut, och bör ha vadat strömmen som sammanbinder Radujavrre och Virihavrre, vid 67°24'18.1"N 16°17'49.7"E Jag minns detta vad som midjedjupt och hyfsat strömt. Inget jag skulle rekommendera för en ensam vandrare.

Därefter bli min minnesbild inte alls lika tydlig: vi skulle ha gått en annan väg (till Sulitjelma), men då en av samernas broar hade blivit hopknycklad av vårens islossning kunde vi inte göra mycket annat än vandra tillbaka till Lakshol(a), även om vi valde en något annan väg. Dock passerade vi Ragohytta (67°27'0.6"N 16°4'2.6"E) och Storskogsvattnet på vägen.


Som jag skrev tidigare i tråden träffade vi på andra än vår egen grupp första dagen på vandringen, och näst sista dagen. Just denna näst sista dag träffade vi på ett gäng tyskar som var på väg upp i Padjelanta, och de hade med sig en uppblåsbar gummibåt (!!), ovanpå den vanliga packningen.