16 000 arter?

graylingman; sa:

16000 arter verkar lite tycker jag... Detta med tanke på att Artdatabankens svenska lista omfattar 3653 arter Visserligen inkluderande kategorierna DD (Kunskapsbrist, 606 arter) och RE (Försvunnen 227 arter) men ändå...
//Anders

Klicka för att se resterande...

Fast det är skillnad på perspektiv. IUCN rödlistar GLOBALT hotade arter. ArtDatabanken rödlistar arter som är hotade inom Sveriges gränser. Många arter som är hotade i Sverige finns i livskraftiga populationer på andra ställen. Listorna kompletterar varandra, och använder samma kriterier (dvs utdöenderisker över tid) men det rumsliga perspektivet skiljer sig åt.

Fundamentalt fel att människan genom att successivt bygga upp en artificiell miljö - infrastruktur i form av vägar, järnvägar, kraftledningar, byggnader av alla slag - som i sig är totalt stendöd, förstör "habitats" och utrotar en fantastisk variationsrikedom av liv i form av djur och växter som skapats under en lång evolution. Tyvärr är det människans inneboende drift att ständigt "utveckla" sin hjärna/få utlopp för sitt tänkande i kombination med att utöva makt och tjäna pengar genom kommersiella system.

Mänsklig påverkan behöver inte vara fel eller "stendöd".

Några av de artrikaste miljöerna i Europa är de områden där man bevarat det förindustriella småskaliga jordbruket. Det har massor av olika markslag, solitärträd, kantzoner mm som skapar otaliga biotoper. Mycket av naturvårdarbetet i Sverige går ut på att bevara resterna av denna landskapstyp (t.ex. slåtterängar, betesmarker osv).

Det är oundvikligt för människan att påverka sin omgivning, precis som för alla andra djur. Men vi kan välja att påverka den konstruktivt eller destruktivt. För att välja det förra krävs det dock intresse och engagemang, vilket tyvärr saknas hos de flesta...

matslandgren; sa:

Mänsklig påverkan behöver inte vara fel eller "stendöd".

Några av de artrikaste miljöerna i Europa är de områden där man bevarat det förindustriella småskaliga jordbruket. Det har massor av olika markslag, solitärträd, kantzoner mm som skapar otaliga biotoper. Mycket av naturvårdarbetet i Sverige går ut på att bevara resterna av denna landskapstyp (t.ex. slåtterängar, betesmarker osv).

Det är oundvikligt för människan att påverka sin omgivning, precis som för alla andra djur. Men vi kan välja att påverka den konstruktivt eller destruktivt. För att välja det förra krävs det dock intresse och engagemang, vilket tyvärr saknas hos de flesta...

Klicka för att se resterande...

Kan inte uttryckas bättre.

Stadan; sa:

Fast det är skillnad på perspektiv. IUCN rödlistar GLOBALT hotade arter. ArtDatabanken rödlistar arter som är hotade inom Sveriges gränser. Många arter som är hotade i Sverige finns i livskraftiga populationer på andra ställen. Listorna kompletterar varandra, och använder samma kriterier (dvs utdöenderisker över tid) men det rumsliga perspektivet skiljer sig åt.

Klicka för att se resterande...

Jodå, det inser jag men jag trodde ändå att läget var värre globalt än 16000 arter. Tur att man gissar fel åt det hållet nån gång.

"Saliga äro de som fruktar det värsta, ty de skola icke bli besvikna."

//Anders

graylingman; sa:

Jodå, det inser jag men jag trodde ändå att läget var värre globalt än 16000 arter. Tur att man gissar fel åt det hållet nån gång.

"Saliga äro de som fruktar det värsta, ty de skola icke bli besvikna."

Klicka för att se resterande...

Läget är värre, utan tvekan. Ett av problemen är att kanske 1-2% av arterna som finns idag är beskrivna, och av dem är ca 90% arter som påträffats någon enstaka gång, där det inte finns information om någon status. Informationen är dessutom sämst i de områden som har mest arter (tropisk skog och i marin miljö) Poängen är att det inte finns tillräcklig info för den absouta majortiteten av arterna, om det funnits skulle siffran ovan vara MYCKET större.

Stadan; sa:

Läget är värre, utan tvekan. Ett av problemen är att kanske 1-2% av arterna som finns idag är beskrivna, och av dem är ca 90% arter som påträffats någon enstaka gång, där det inte finns information om någon status. Informationen är dessutom sämst i de områden som har mest arter (tropisk skog och i marin miljö) Poängen är att det inte finns tillräcklig info för den absouta majortiteten av arterna, om det funnits skulle siffran ovan vara MYCKET större.

Klicka för att se resterande...

Vilket alltså innebär att kategorin DD egentligen skulle vara enorm. Eller??
//A

graylingman; sa:

Stadan; sa:

Läget är värre, utan tvekan. Ett av problemen är att kanske 1-2% av arterna som finns idag är beskrivna, och av dem är ca 90% arter som påträffats någon enstaka gång, där det inte finns information om någon status. Informationen är dessutom sämst i de områden som har mest arter (tropisk skog och i marin miljö) Poängen är att det inte finns tillräcklig info för den absouta majortiteten av arterna, om det funnits skulle siffran ovan vara MYCKET större.

Klicka för att se resterande...

Vilket alltså innebär att kategorin DD egentligen skulle vara enorm. Eller??
//A

Klicka för att se resterande...

Katergorin DD borde vara enorm men det verkar krävas ganska mycket information om en art innan man kan säga att man saknar information om arten. Verkar knäppt men det är inte svârt att hitta nya arter om man vill. Jag brukar samla en del växtfrö när jag är ute pâ cykelsemester och det händer ganska ofta att de frö jag samlar är frân nya växtarter. För all del är arten inte ny utan den är bara inte känd för vetenskapen i väst. Ofta känner lokalbefolkningen till arten om det är nâgot större...

Jag tror att betydligt högre andel än 10% är regelbundet pâträffade men de som ser arten vet inte att den är okänd... Ser jag en stekel i Sverige sâ har jag ingen aning om det är en vanlig eller en okänd art men för en expert kan det vara lätt.

/Stellan