Lättviktspackning

skämt?

martin är kanske rolig; det som betyder ngt i första
hand för mig är vikten PÅ RYGGEN (därnäst vikten
på fötterna, varvid hela
packningen och kläderna inverkar). T ex har jag för längesen insett
att vattenflaskor - de kan väga 2 kg vid starten,
t ex på Korsika (hett, ofta inget vatten på hela
etappen) - inte känns speciellt om man bär dem
framtill på ryggsäcken (de kan däremot komma ivägen
vid höga kliv i brant terräng). De 3 kg extra jag
kanske har runt magen när jag börjar brukar förresten
försvinna under en vandring, men jag är inte precis
någon fetknopp (kring 70 kg på 177 cm).

Just nu förbereder jag en 10-dagars tur i Sydnorge.
Exklusive mat verkar säcken hamna på 11 kg, det skulle
bli 17 med maten, 2 kg mindre än förra gången.
Det vore verkligen skönt; det som bromsar
ytterligare insparningar är tills vidare tältet
(1.7 kg) och ryggsäcken (2.6) men jag tror som
andra på att inte göra allt på en gång.

Skippar lägerkläder utom skjorta och andra
benkläder närmast kroppen, lättar på den där axelremsväskan (som jag har svårt att undvara
före och efter vandringen). Vid extrem väderlek
har jag regnbyxor, knickers, knickerstrumpor,
långkalsing, undertröja, skjorta, två koftor
och regnjacka att lita till, det borde räcka.

jag ser det som ett test. Ska också testa om jag på ett par ställen kan hitta väg i orösad terräng för
att ninska på otrevliga utsikter eller vanskliga
väderberoende passager. Funkar det så går jag vidare
på den inslagna linjen.

il C.

Re: Banta!

Margi984; sa:

Om man strävar efter att bära så låg vikt som möjligt, så måste man väl utgå ifrån att man är supervältränad utan några extra kilon på tex magen?
Istället för att spara 3 kg packning, så kan man ju istället banta stenhårt och gå ner i vikt 3 kg.

Klicka för att se resterande...

Absolut inte! Jag bär med mig en övervikt av fett som jag har nytta av med nästan enbart kolhydrater i dieten, ris, perunalimppu, musli, torkött, kaviar, smältost, blåbärsoppa och frystorkat. Sedan gäller det att förbränna fettet utan att köra slut på kolhydraterna. Lätt packning, givetvis så lite som möjligt men inget extremt lättvikt. Men fettet föredrar jag att bära kring midjan i stället för i ryggsäcken :-D // Roland

pehac@mai.liu.se; sa:

Jag har svårt att tro att en tarp hade varit
behaglig i det läget. Om den ens stått.

Klicka för att se resterande...

Varför skulle en tarp-lösning vara sämre i hård vind än ett tält? Ett lågt ryggåstält (vilket är vad en tarp är, men den saknar botten och "vägg" på läsidan) är väl långt mycket mer vindtåligt är vilket tunneltält eller kupoltält som helst? (Däremot är ett sådant tält inte särskilt rymligt, inget man sitter och lägger patiens i direkt.)

(Nu pratar jag alltså om ryggåstält med flacka sidor, en tarp spänns ju oftas så fotänden ligger mot marken.)

Re: Banta!

Margi984; sa:

Istället för att spara 3 kg packning, så kan man ju istället banta stenhårt och gå ner i vikt 3 kg.

Klicka för att se resterande...

Då gäller det att banta bort kvalitetskilon, dvs fett och inte tappa muskler. Då blir bördan ännu tyngre

//P.

??

nermander; sa:

pehac@mai.liu.se; sa:

Jag har svårt att tro att en tarp hade varit
behaglig i det läget. Om den ens stått.

Klicka för att se resterande...

Varför skulle en tarp-lösning vara sämre i hård vind än ett tält?

Klicka för att se resterande...

Ganska uppenbart tycker jag, en tarp ger inte samma skydd som ett tält mot dåligt väder.

För en fördjupad jämförelse mellan tarp och tält vid användning i utsatta positioner, läs gärna följande recension av Akto på "The lightweigt backpacker", här följer en aptitretare:

"One of my friends had a tarp tent. He didn't sleep - but rather stayed awake all night hanging on to his tarp and praying (really)."

http://66.39.74.171/cgi-bin/reviews/tlb1999/config.pl?read=35


J

tält och vind

när jag tänker mig saker så utgår jag från den bild
jag sett på en tarp och föreställer mig vidare hur
turbulenta strömningar kan bli vid ett hinder
och sen föreställer jag mig vidare vad det innebär att ha öppet nedtill. Att veta är förstås ngt annat
och kräver nog en del experiment och erfarenheter,
som man kanske i efterhand vill ha ogjorda.

Nu var det ju påpassligt med det här forumbidraget eftersom skribenten har samma tältmodell som jag,
så det ökar ju bara min misstanke att det inte är tältet jag ska spara in på i första hand.
Tarp hade varit ett giltigt alternativ
alla andra nätter på Korsika.

Vad som återstår att se, när jag köpt provianten,
är om jag kan klara en tiodagarstur med en mindre ryggsäck, utan krångel och grävande. Spara ett kilo DÄR
vore mycket värt.

Vid sidan om lättviktsdiskussionerna kan jag förstå
varför flertalet fransmän som går på Korsika
använder självbärande tält, trots den oftast
krångliga uppsättningen (två håller bågar i kors,
häktar upp innertältet ögla för ögla, drar över
yttertältet); ett tält som mitt kräver rätt
stort utrymme, på längden p g a linorna,
på bredden innan det står och bågen
är ordentligt böjd, och de här tältplatserna
är ofta nätt tilltagna.

Det betyder också att
ett tält som mitt kan sättas upp åt exakt två håll,
oaktat hur vinden blåser. Det är definitivt ett tält
för de fria vidderna. Annars var det ju fasligt vad matnyttiga sajter ni letat upp.

il C.

För mig handlar lättvikt att inte ha med sånt man inte behöver, samtidigt som man skaffar prylar som väger lite trots BIBEHÅLLNA säkerhetsmarginaler (vilket jag inte tycker en tarp har).
Jag kan inte påstå att jag är extrem, utan min grundpackning (= allt utom mat) för fjällvandring ligger runt 12 kg.
Jag vet att jag kan fjällvandra med 35 kg, men det är så mycket trevligare med en lättare rygga.

Men det viktigaste för mig är att spara onödiga utrustningskilon så att jag kan ta med GOD mat. En ny sovsäck som är 600 g lättare än den gamla tillåter mig att ta med ganska mycket trevligt käk.

Så tänker jag: lättare prylar - godare käk.

En tarp uppsatt ungefär enligt den övre bilden på den här sidan
http://jlum.tripod.com/backpack/tarps/tarps4.htm
(fast med bakdelen tajtare mot marken) kan väl ändå inte vara särskilt vindkänslig? Den sluter ju tätt mot marken åt tre håll och sluttar väldigt flackt.

Det tål att sägas igen: en tarp-lösning är flexibel, blåser det hårt sätter man upp den tajt mot marken men är det soligt och varmt sätter man upp den med öppna sidor.

Den största skillnaden mellan en tarp och ett Akto (ur vindsynpunkt) är väl att Akto använder en båge i mitten medans en tarp bara är upphöjd i ena änden? Ett Akto sitter ju inte direkt tajt mot marken på kortsidorna, tvärtom är det ju upplyft 1-2 dm där?

en sak i sänder.

Först, för säkerhets skull: jag har anammat förslaget
att inte forcera. Mitt första försök är att minska
ned på lägerkläder, bara byta det som sitter närmast kroppen; väl medveten om att nästa resa är en fjällresa
där jag är borta hemifrån kanske 14 dagar, inte
37 som nu senast (Korsika+Alperna). Får se om jag trivs ens med det!

Redan en obetydligt längre resa tar jag t ex
med ett extra par vandrarstrumpor, eftersom
sådana i längden är svåra att hålla drägligt rena.
Skulle kanske också ha svårare att sapara
på kläder
om jag på samma resa ska vistas 60-70 timmar
på tåg och flera dagar i städer. Det får visa sig.

Till tält och tarps. Tycker kanske redogörelsen
från den andre Akto-ägaren talar för sig själv,
så konkret som erfarenheten någonsin kan bli.

Nu, när jag talade om tarp, syftade
jag på en luxuösare variant, "tarptent" som ngn länkade till tidigare, som stagas inifrån med ex.vis en vandringsstav. Den lösning du visar skulle stagas
utifrån och då tror jag faktiskt inte jag ens
hade klarat av att sätta upp skiten på Korsika
där tältplatserna ofta är extremt hårda.
Jag skulle inte välja denna typ av lösning
utan mycket noggranna förberedelser och genomtänkta
lösningar.

Ingen tycks heller kunna svara på frågan vilken värme
man kan hålla i en tarp jämfört med omgivningen.
Jag vill ha bortåt 10 graders skillnad på morgonen
för att trivas. Detta är ju något mycket subjektivt,
vi fryser olika;
liksom också ex.vis maten där jag klarar mig med klart
under 2 pounds om dagen.

Till det subjektiva hör förstås också valet av lägerplats. Du ifrågasätter själv i tidigare inlägg
tarpens användbarhet på kalfjället, man får vara KRÄSEN
med valet av tältplats. Själv vill jag, som sagt,
vara kräsen med utsikten, ha nära till vatten, osv.
Lägret är dock halva etappen. Det är ovanför trädgränsen
man kan andas. "Jag vill vandra i himlen, inte under den" (P Hackman i Fjället, 1999)



Undras vad för slags vandringar den länkade snubben sysslar med. Inget om berg, klarar han sig verkligen utan både
sovsäck och madrass?

Kommer jag nu ned mot 17 kg på denna tur är det
en bedrift nog, tills vidare. Jag tror, som sagt,
att ryggsäcken är nästa deltalj att se över.

il C.

Jag brukar köra med ett tiotal tivoliballonger med helium fastsatta i ryggsäcken. Det "lättar upp" packningen en hel del. Det är dock viktigt att noga avväga det så att man inte själv lättar från backen när det börjar friska i... =)

hihi

Tarp som natthärbärge

Har sovit rätt många nätter under försvarets regnskydd, plast och Fjällrävens poncho med ett par viktiga modifikationer jämte små presseningar och byggplast.
Att tänka på varm luft runt sovsäcken när man vaknar förutsätter övernattningar innomhus!
Ett av de stora problemen är regn o snöblask jämte vind!
Det bästa sättet att bruka en mindre tarp som regnskyddet är att spänna ut den som en drake, ankra ena sidorna i marken med pinnar mot vindriktningen och krypa in under den. Spetsen håller du upp med en pinne. Som bäst blir det torrt under duken och har du tur så drar det inte speciellt mycket. Du ligger på diagonalen under skyddet.
Fjällrävens duk är trots lite större yta, mindre, lättare och känsligare. Även här är drakmodellen att föredra. Jag har ökat på antalet fästpunkter för ankarlinor, persiennsnöre duger gott. Även här brukar jag skogspinnar till ankringen. Jag har en viktig fästpunkt i halslinningen vilken gör att att jag kan lyfta mitten, mycket bra.
En större tarp ca 2,5 x 3,5 m kan vikas ner och ge betydligt bättre lä i vindriktningen, men den fyller och väger betydligt mer (Ofta lika mycket som ett bra enmanstält!).
Att påstå att man kan bo i tarp på kala hedar låter i mina öron otroligt ovederhäftigt, ungefär som att steka maneter. Var hittar man pinnarna till att börja med? Collin Fletcher beskriver om sin Englandsvandring hur illa tarpen fungerade i regn och blåst. Min erfarenheter från sydsverige bekräftar hans rader. Tarp är ett lätt och bra alternativ i skyddade skogslägen. Absolut inget för kala hedar. Där brukar jag mitt Nallo 2 och vill jag spara vikt och det är sommar händer det att jag lämnar innertältet hemma.
Bästa sättet att använda tarp enligt mitt förmenande är att i skogen snabbt skapa en rastvägg med lite lä vid. Större tarpar kan mycket väl forma både vägg och regntak. Trevligt vid grupputflyckter och picknik höst/vintertid
Minskar man vikten på packningen måste nog dragfaktorn för rekommenderade heliumballonger beaktas, till lust åtminstone. (Men väger inte gasflaskorna en del?)

Go tur

Johan K
[Ändrat av johankse 2002-07-26 kl 10:04]

så är jag ett grubbel fattigare

tack, johan, för upplysande svar.

Men: varför ska man inte kräva värme i ett tält?
Med mitt gamla North Face (2.2 kg) har jag ofta
haft morgontemperaturer kring +5 och samtidigt 15 inuti tältet. Det blåste förstås inte. En gång i Andorra
var jag först vid nedpackningen medveten om markfrost.

Nu har jag bytt till Akto, dels för vikten, men
också därför att jag åtminstone i Norden vill ha ett
tält där innertält och yttertält reses samtidigt.
Det går fortare och ingenting blir blött. Jag
har nu använt det drygt 40 nätter och trivs;
dock är det inte lika varmt under nordiska
morgnar, kanske 7 grader varmare än omgivningen.
jag ska kolla detta lite noggrannare nästa tur.

Det viktiga för väremn är antagligen ändå madrassen.
Om jag fryser lätt kring axlarna så kommer kylan
från marken, utan tvivel. Just nu använder jag Ridge Rest, 400 g. Skulle kanske hellre använda 3/4
Therma, men hatar att packa ur allt ur ryggsäcken
varje natt för att förlänga med dess hjälp.

F ö lämnar jag denna gång ryggsäcksfrågan dähän.
Det är fasligt vad 10 matransoner, 6-7 kg
skrymmer.

il C.