Fjällvandrare utan kunskap

Off topic, men jag jag inte låta bli, det kostar skattebetalarna 1,6 miljoner kronor för varje högsriskmatch i Allsvenskan. https://www.expressen.se/nyheter/notan-for-polisens-overtid-600-000-per-hogriskmatch/

Att hålla på att ställa grupper / utövare mot varandra blir ofta fel. Och här även feltänkt när man försöker räkna på kostnaderna. Istället är det så att fotbollen drar in pengar till samhället.
Massa skattepengar kommer in per match! Försäljning av mat och dryck på krogar innan, efter och under match, moms på publikintäkter, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt inte bara på spelare utan personer på arenan, i klubben, hos tv-bolagen osv.
Till det kommer de posetiva hälso- och sociala effekter fotbollen bidrar med i stort. Man räknar med att fotbollen istället drar in 24 miljarder kronor per år, lågt räknat.
 
Att hålla på att ställa grupper / utövare mot varandra blir ofta fel. Och här även feltänkt när man försöker räkna på kostnaderna. Istället är det så att fotbollen drar in pengar till samhället.
Massa skattepengar kommer in per match! Försäljning av mat och dryck på krogar innan, efter och under match, moms på publikintäkter, arbetsgivaravgifter och inkomstskatt inte bara på spelare utan personer på arenan, i klubben, hos tv-bolagen osv.
Till det kommer de posetiva hälso- och sociala effekter fotbollen bidrar med i stort. Man räknar med att fotbollen istället drar in 24 miljarder kronor per år, lågt räknat.

Blev nyfiken och skummade igenom kortversionen av rapporten. Jag ser siffran "24 MKR" men det verkar innebära 24 miljoner kr som en följd av en tänkt ökning av breddfotbollen. Förklara gärna var siffran 24 miljarder kommer ifrån. Och om det stämmer att 1,2 miljoner mestadels hobbyfotbollsspelare i Sverige drar in 24 miljarder om året så föreslår jag att alla börjar spela fotboll, så ofta det bara går.
 
Det är ju en aning problematiskt när förkortningar används men man får väl ändå anta att Svenska Fotbollsförbundet som ingår i UEFA som beställt rapporten kan tolka siffrorna.
Om du tittar på sidan 10 så går man igenom effekten av dagens breddfotboll: 3 157 MKR + 6 742 MKR +12 900 MKR = 22 799 MKR. Alltså nästan 23 miljarder. Du kan säkert höra av dig till fotbollsförbundet om du vill ha mer hjälp att tolka siffrorna
Nåväl, det är inte det som är det viktiga. Det jag menar är att om nån enstaka representationsmatch då och då kostar pengar för att upprätthålla ordningen på stan när tiotusentals människor samlas är en liten kostnad jämfört med den vinst man får på det stora hela. Definitivt inget som tar resurser från fjällräddningen iaf.
 
Lika många betyder inte stor mängd, men allt kan läsas fel. De allra flesta gör det mesta rätt. Men oförtänksamhet leder ibland till max fel i flera kategorier.
I stort ser jag inga stora behov men visst gör rätt grejor och vana att bruka dem att turen blir lyckad.

go tur
 
Skilj mellan breddidrott och elitidrott om ämnet ska diskuteras. När det gäller elitfotboll så gissar jag att publikens alkoholvanor uppväger eventuella plustecken i räkenskaperna både när det gäller ekonomi och hälsa.

För att inte gå totalt ot i hela inlägget så gäller det att sprida kunskapen om vettig förberedelse och kunskap så att fler är bättre rustade för friluftsliv.
 
Skilj mellan breddidrott och elitidrott om ämnet ska diskuteras. När det gäller elitfotboll så gissar jag att publikens alkoholvanor uppväger eventuella plustecken i räkenskaperna både när det gäller ekonomi och hälsa.

För att inte gå totalt ot i hela inlägget så gäller det att sprida kunskapen om vettig förberedelse och kunskap så att fler är bättre rustade för friluftsliv.

Representationsmatcher (som landslag, klubblag i allsvenskan osv) är nödvändiga för att breddfotbollen ska attrahera nya utövare men också som morot för vissa. Därför förstår jag inte varför man ska skilja dom åt.

Har du varit på en elitfotbollsmatch på sistone? Upplever inte alls att alkoholkonsumtionen är så utbredd. Många går hela familjen och konsumerar annat än alkohol men det är klart att det finns ett antal personer som dricker för mycket, men så är det ju på även på en konsert eller annan aktivitet som samlar 30 000 personer på samma plats.
Här kan man läsa om att klubbarnas arbete med missbruket ger resultat.

Nä, jag är övertygad om att fotboll är en vinst för samhället ekonomiskt, socialt och hälsomässigt.
 
Nu brukar jag inte åka till fjällen men i den natur och vildmark jag har rört mig i har jag nog aldrig träffat några extremt dåligt utrustade vilsna hungriga människor.

Ska vi snacka statistik kan jag ju påminna om att den vanligaste dödsorsaken för folk under 40 är självmord. Störst risk att skada sig tycks vara i hemmet.

Sen kan man ju räkna på kostnader för samhället bäst man vill, men vinsterna med fotboll, friluftsliv och många andra aktiviteter hamnar i samma kategori som meningsfullhet och kärlek, dvs omöjligt att mäta i pengar. Så vad spelar det för roll vad det kostar eller inte kostar? Förmodligen är det en vinst för samhället, men det spelar ingen roll egentligen. Rätten att röra sig fritt i naturen är viktigare än pengar. Vill vi ha ett samhälle där alla medborgare får sjukvård vid behov är det bara att vårda de som skadat sig även om de skadade sig dåligt utrustade i vildmarken. Det handlar inte om att det ska vara rättvist, utan om att skapa ett samhälle värt att leva i.

Det kan ju däremot vara intressant hur man ska sprida kunskaperna som behövs för att ha det bra i naturen, hur man varnar utländska turister för vädret på fjället osv.

Men bara folk kommer ut så blir det nog bättre på det stora hela.
 
Här är från en studie om räddningsinsatser i två områden i Italien under en 20 års period.

Tror egentligen inte att det är särskilt överförbart till Svenska fjällen. Men ändå lästips för specialintresserade.

De flesta som behövde räddning pga att de gått vilse har befunnit sig i skogslandskap.

Vad som också framkommer av studien är att det är ganska hög ålder på en stor del av dem som behöver räddningsinsatser. Det är betydligt färre insatser för klättare här, men klättrarna är i betydligt allvarligare situationer, och väldigt liten andel i "loss of orientation"

DOI: 10.1016/j.wem.2014.10.008
 

Bilagor

  • olyckorvandring.jpg
    olyckorvandring.jpg
    46.1 KB · Visningar: 813
Inte heller nedanstående sammanställning av två sommarmånaders insatser från TOPR (räddningstjänsten i polska delen av Tatra) är direkt överförbar till fjällen, men kan ge lite perspektiv. Det handlar om ett mycket litet, men högalpint område, med senast en dryg miljon (!) besök under just dessa två månader, som är högsäsong (där ingår dock alla, som "stämplat in" i nationalparken, om så endast för ett par timmar). De flesta är måttligt förberedda "vanliga turister" som håller sig till dagsturer längs lägre belägna markerade leder, men även om andelen är låg, blir det i absoluta tal många, som lockas upp i exponerad scrambling-terräng de inte är vana vid.

Räddningstjänsten är skattefinansierad med ideella inslag och kostar inte den räddade något, oavsett hur "dumt" vederbörande burit sig åt. Det är lätt att kalla på hjälp, dels p g a många förbipasserande, dels hygglig mobiltäckning. Många som ringer är enkla "fastna"-fall som kan lösas med telefonguidning, men Fjällräddningens utryckningströskel är mycket låg. Precis som i Sverige gruffas det regelbundet om missbruk, men inte alls av fjällräddarna själva, som konsekvent argumenterar för "hjälp alla utan att moralisera"-linjen.


Antal räddade: 258 (122 kvinnor, 136 män)
- varav helikopterräddade: 95
Timmar i direkt aktion: 1386, varav 707 ideellt

Av dessa fall klassas

- 104 som allvarligt skadade/sjuka (varav 2 dödsfall)
- 74 som lätt skadade/sjuka
- 61 fall där ingen varit skadad, utan endast t ex fastnat i svår terräng, gått vilse/kommit av den markerade leden, och/eller riskerat nedkylning vid framtvingad övernattning.

Huvudorsak i varje enskilt fall
(det kan ha funnits flera bidragande orsaker):
  • fall från hög höjd: 11
  • övriga halk- och fallolyckor (ej från höjd): 105
  • insjuknat: 75
  • gått vilse: 14
  • bristande färdighet och/eller kunskap: 17
  • bristande utrustning: 8
  • fallande sten: 7

Senaste helårssammanställningen jag har tillgång till är från 2016. Den redovisar 691 personer som varit föremål för räddningsinsatser, därav 4 lavinolyckor och 23 dödsfall.
 
Statistik

Skulle vara väldigt intressant att gå igenom siffrorna från Flällräven classic med avseende på t.ex olyckor, incidenter etc. Hela tävlingen blir ju som ett kontrollerat experiment som försöker svara på frågan "Hur farligt är det att fjällvandra?" : Man vet exakt hur många som är ute och vandrar, hur länge varje vandrare är ute, hur många som kommer i mål, hur många som måste bryta, hur många som behöver omplåstring/omvårdnad, hur många måste räddas, vad det varit för väder och förhållanden. Man har relevant statistik flera år bakåt i tiden då det alltid är samma sträcka som vandras. kanske har man även koll på vad varje vandrare har för erfarenhet om det fylls i vid anmälan? Man har folk från flera olika länder och kan således se om t.ex olycksstatistiken skiljer sig mellan nationer. Dessutom, vad jag förstår, riktar man sig väl delvis mot nybörjare och folk med mindre erfarenhet. Så i princip skulle de kunna räkna ut en siffra på vad sannolikheten är att en oerfaren fjällvandrare råkar ut för en incident på sin färd.
 
Sorry to reply in English. I just returned from skiing Abisko-Keb and was reading some posts on Utsidan.
I think it's important to remember that mountain rescue stories are mainly reported in newspapers and newspapers benefit from creating outrage for their readers.
The ideal story for a newspaper is "moron, inexperienced walkers climb mountain wearing flip-flops and a bin-bag and summon mountain rescue so they can get a free helecopter ride to the end." The story is even better if the walkers are 'millennials', 'city-dwellers', or 'foreigners'.
It causes outrage for the reader and makes the reader feel smugly superior.
The real details of the rescue often gets warped to fit this narrative. For example, "exhausted and beginning to fear hypothermia" becomes "tired".
Also, remember the reason that things are reported in the news is because they are NOT normal. But we read them and assume this is the new normal.

Finally, the outdoor travel market is huge in Sweden. Many foreign £€¥$ are spent in your country by people who come to experience nature. Sweden is known as a country with a quality mountain rescue and I think the cost of a couple of PLB activations for reasons of bad quality clothing/not enough layers is an acceptable cost to provide rescue for those facing death.
 
Kan tänka mig ang hur folk är förberedd att vistas i fjällen beror mkt på anledning varför dom är där...

Finns säkert tusen olika anledningar men känslan säger att de finns vissa grupper som sticker ut som kan va grunden till problemet..

Det går ju trender i allt lika väl som i vardagen,träning o friluftsliv.. Typ inom träning så har de vart lite av en trend att klara av en svensk klassiker,folk köper cykel,skidor mm bara för att bocka av den på sin bucket list.
Vissa vistas i fjällen bara för de har blivit en grej att ta sig upp på Keb på sin bucket list,eller att bevisa att man klarar av en längre vandring helt utan vana att vistas i fjällen eller av den delen knappt veta hur utrustningen fungerar..

Man har ju hört o läst historier som inte vart så genomtänkt men ändå gått bra med lite tur o vissa har inte haft så mkt flax o där av hamnat i knipa..

De jag menar att människor inte är egentligen intresserad av att vistas i fjällen/naturen utan dom gör de som en engångsgrej i listan,vissa är där första gången för att hitta sig själv efter nå kris el liknande..

Jag kan ju ha helt fel...mej jag har känslan att många gör engångsgrejer på sina listor för att de har blivit en trend som man kan rapportera om på Instagram el Facebook

Lite som de där fenomenet med selfiedödsfallen dom här om veckan va på tapeten..
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...