A1 Fällkniven?

Svar till ´bergholm ´

Om man skulle råka behöva en kniv av den typen så är A1 ett gott val. Utmärkt stål, utmärkt design på bladet, utmärkt material i handtag, utmärkt utförande på slida. Bra hantverk. Och faktiskt, i jämförelse med många utlänska motsvarigheter, ett riktigt bra pris (även om man betalar svensk moms). Dock är den för stor för att vara bra som kniv, en liten yxa är bättre att hugga med och bladvinkeln på slipningen lite för tvär för att den ska kännas riktigt vass. Visst kan man med den typan av vinkel få fram en skärpa - särskilt om man inte polerar eggen utan låter den vara lite "rå" - som gör att man kan skrapa (SKRAPA) bort några hårstrån på underarmen. Men en extremt hållbar egg på en grov kniv med tjockt och tungt blad slipar man inte upp för att briljera i träsniderier med. Man accepterar att den aldrig blir riktigt "vass".
En modern morakniv (10 cm blad, ´halkfritt´ skaft) för 50-60 kr + en liten (gärna billig) är yxa är ett mera praktiskt alternativ. Men för den som av någon anledning verkligen behöver mera ÖVERLEVNAD, så är A1 ett gott och bokstavligt(!) tungt val.
Fällknivens "F1" har lite grand samma nackdelar som A1 men mer praktisk i storlek. Utförandet är utmärkt i allt utom att det tjocka bladet känns lite tungt och klumpigt. Stål och design på bladet är bra, men man vill gärna slipa upp en extremt robust och hållbar egg i stället för en lite tunnare och vassare. Är man ute efter extremt hållbart, är F1 alltså OK, vill man ha en bra och "vass" friluftskniv är en billig kniv i Sanviksstål (och lite tunnare blad) också helt OK, t.o.m. är det så att funktionaliteten på det tunna bladet normalt sett är bättre. Känns vassare, den raka slipfasen gör att den skär betydligt bättre i trä etc, lättare att slipa/underhålla.

Beträffande hållbarhet/robusthet på eggen, så beror den i praktiken mer på eggvinkel än på stålkvalité och härdning, men visst har de mycket dyra specialstålen en liten fördel. Men kom alltid då ihåg att är stålet hårt härdat kan man inte slipa upp en tillräckligt tunn egg för få fram "riktig" skärpa. Man kommer nära, men ändå inte riktigt ända fram.

Alltså är t ex F1 kanske det bästa överlevnadsverktyget, medan den enklare kniven mycket väl kan upplevas som en bättre allroundkniv om man nu inte är ute i vildmarken under mycket svåra förhållanden under mycket lång tid.

Svaret på frågan är alltså att kvalité kostar, och att en ´överlevnadskniv´ är bra för sitt ändamål men faktiskt har begränsningar vid vanligt friluftsliv.

/Lasse

några sliptips:
http://www.paddlingsnyaadress.com/verktyg
 
F1/S1

Har inte S1:an samma stål? Den har jag då rakat mig med (bara för att prova mina kunskaper). Men jag håller med om att det krävs mycket jobb, tålamod och tid för att få den så vass... Kolstål är ju enklare!
//Janne
 
Re: F1/S1

Ben_Rangell; sa:
Har inte S1:an samma stål? Den har jag då rakat mig med (bara för att prova mina kunskaper). Men jag håller med om att det krävs mycket jobb, tålamod och tid för att få den så vass... Kolstål är ju enklare!
//Janne

Samma stål, även om en nyare kvalitet med laminerat stål med VG10 som eggstål kommer i vissa modeller.


/Ulf (som avgudar sin A1)
 
rakknivar....

Rakknivar slipas med en eggvinkel på under 15 grader (+noggrann polering på strigel med finkorning pasta) för att fungera bra. Visst går det att karva bort fjun med betydligt trubbigare vinkel, men den barberare som erbjuder sina kunder den behandlingen lär snabbt få söka sig en ny utkomst.
Slipar man upp en kniv med hårt härdast blad till en vinkel under 25 grader går det flisor ur eggen vid lite tuffare bruk (överlevnadskniven ska väl inte bara användas i badrummet), och blir vinkeln under 20 grader börjar eggen att böja sig och spricker om man försöker räta upp den genom t ex stålning.
För att härdningen ska komma till full rätt på en specialstålkniv ska vinkeln vara minst 30-35 grader. Gärna mer, då får man en kniv som är hyggligt vass och har en oerhört bra robusthet.
Vill man slipa tunnare, rekommenderas t ex Sandviksstål som är segare. Duger bl a till kirurgiska instrument.
Ett tips: slipar man upp en riktigt tunn och fin egg till en rakkniv ska den vila ett par timmar före strigling, likaså efter rakning innan du striglar igen eftersom den mycket tunna eggen deformeras vid användning och spänningar ska släppa inan man rätar upp eggen, annars blir stålet sprött. Säger di gamle.


/Lasse
http://www.paddlingsnyaadress.com/verktyg
 
Re: rakknivar....

TR; sa:
Ett tips: slipar man upp en riktigt tunn och fin egg till en rakkniv ska den vila ett par timmar före strigling, likaså efter rakning innan du striglar igen eftersom den mycket tunna eggen deformeras vid användning och spänningar ska släppa inan man rätar upp eggen, annars blir stålet sprött. Säger di gamle.

Slipa en rakkniv är svårt... VÄLDIGT svårt. Jag har två gamla rakknivar hemma efter min farfar.

Den ena var redan från början tillräckligt vass för att raka sig med så det räckte att strigla den på en läderrem (slippasta ska man egentligen inte använda, barberare gjorde det eftersom de kunde strigla efter varje kund men det är egentligen för grovt).

Den andra har jag försökt slipa enligt instruktioner på http://www.en.nassrasur.com/razorcentral/index.html men inte lyckats få vass ännu. Men jag har ju inte riktigt rätt stenar att slipa med (framförallt är de jag har för små för att det skall vara effektivt).

Att slipa en vanlig kniv lika vass som en rakkniv är nästintill ogenomförbart. Testet för om en rakkniv är vass är att hålla ett hårstrå mellan fingrarna så det står rakt upp. Sen för man eggen mot hårstråt ungefär 2 cm ovanför där man håller och det skall gå av direkt UTAN att böja sig. (Om jag fattat rätt handlar det om att eggen är så tunn att den går in mellan molekylerna i proteinerna som utgör stråt och helt enkelt bryter bindningarna mellan dem. Fast det kanske bara är en skröna?)
 
Re: Svar till ´bergholm ´

TR; sa:
Alltså är t ex F1 kanske det bästa överlevnadsverktyget, medan den enklare kniven mycket väl kan upplevas som en bättre allroundkniv om man nu inte är ute i vildmarken under mycket svåra förhållanden under mycket lång tid.

Svaret på frågan är alltså att kvalité kostar, och att en ´överlevnadskniv´ är bra för sitt ändamål men faktiskt har begränsningar vid vanligt friluftsliv.

/Lasse

Under min GU så genomgick jag en del överlevnadsutbildning med en morakniv, vilket funkade bra... Jag fattar inte varför man skall köpa några av ovannämnda knivar som inte egentligen duger till något annat än att klyva stubbar och kapa bildörrar..

[ http://www.utsidan.se/vb_forum/showthread.php?threadid=12063&pagenumber=1 ]

Detta ämnet och dessa knivar debatterades flitigt i ovannämd tråd.
 
Nåja...

...jag menade inte att jag fick samma finish som på en rakkniv men det går att få dem ganska skarpa även med "trubbig" egg...
En hållbar egg skall ju dövas innan användning, vilket vad jag vet går ut på att göra den lite rundare?

//Janne
[Ändrat av Ben_Rangell 2003-07-16 kl 20:52]
 
Re: Nåja...

Ben_Rangell; sa:
En hållbar egg skall ju dövas innan användning, vilket vad jag vet går ut på att göra den lite rundare?

Enligt Razorcentral så ser eggen på en rakkniv ut ungefär som en kam. Det är alltså en massa tunna flikar som om kniven blir liggande helt enkelt viker sig åt olika håll och gör att eggen istället kommer att få en Y-form. Det är därför man striglar. Jag kan då tänka mig att sån där dövning av en egg helt enkelt går ut på att istället för att låta eggen gå ut i en ytterst tunn egg så gör man den lite trubbigare.

Den stora skillnaden mellan en kniv och en rakkniv är ju att en kniv SKÄR man med, en rakkniv trycker man bara i eggens riktning.
 
Svar till FJS90/91 (Patric Broman)

Ja, det är rätt. För allt vanligt fritidsbruk är en Mora att föredra. Den fungerar helt enkelt bättre.
Och kostar cirka en tjugondel av en specialkniv.

Jag vet att utvärderingarna är uttjatade, men man kan icke förneka att sådana knivar har andra egenskaper. Och Rambo finns ju och har sådana behov. Men då måste de slipas på ett sådant sätt att de absolut inte är vassa som rakblad. Men ganska vassa på ett annat sätt...

/Lasse
 
Re: Re: rakknivar....

nermander; sa:
Testet för om en rakkniv är vass är att hålla ett hårstrå mellan fingrarna så det står rakt upp. Sen för man eggen mot hårstråt ungefär 2 cm ovanför där man håller och det skall gå av direkt UTAN att böja sig. (Om jag fattat rätt handlar det om att eggen är så tunn att den går in mellan molekylerna i proteinerna som utgör stråt och helt enkelt bryter bindningarna mellan dem. Fast det kanske bara är en skröna?)

Hej Peter
Det är en skröna...

Jag talade tidigare i dag med en kamrat, som är arkeolog och expert på att slå flinta, om detta kunde stämma; jag drog mig näligen till minnes att han berättat att flinta går att få 100-200 gånger skarpare än stål.

Om man på cellnivå jämför en skalpell i stål med den finaste filintaskärvan, så trasar skalpellen sönder cellerna medan flintan delar dem.
Min väns läromästare Errett Callahan (om jag inte missminner mig), har forskat fram och tillverkar i dag medicinsk utrustning i obsidian som blir 400 gånger skarpare än stål; eggen är endast några molekyler tjock.
Dessa obsidianskalpeller används vid plastik-, ögon-, hjärt- och neurologisk kirurgi då det inte får bli någon ärrbildning och har en livslängd på c:a 10 operationer.

[Obsidian är en svart glasglänsande vulkanisk bergart.]

Hälsningar
Ulf


[Ändrat av Ulf M 2003-07-17 kl 01:59]
 

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.