Inkoppling säkerhetslina turskidor

Kalle G · 10 Januari 2009

Räddningslinan för skridskor tycker jag verkar ypperlig (givetvis utan kasttyngden) som säkerhetslina för ihopkoppling när man går på tur på fjället i hård vind och kraftigt snöfall/drev. Min lina är 24m vilket räcker till iaf tre pers, i värsta fall fyra-fem. Som ni (förstås?) vet kopplar man in första och sista personen "fast" medan den/de emellan går "lösa", dvs man trär linan genom ryggsäcksramen för att undvika ryck. Nu har ju inte alla ramryggor, och det är lite krångligt att koppla loss sig från linan vid behov. Så då tänker jag mig ett kort repsnöre fästat i ryggan, med en karbin som man häktar fast i säkerhetslinan. Samma repsnöre+karbin kan användas för att koppla ihop ryggorna vid ev nödbivackering (om man inte får plats med ryggorna i bivacken).

Vad tycker ni om grundidén? Någon som provat? Hur kraftigt repsnöre behöver man, och har någon ett förslag på lämplig karbin?

6 mm repsrnöre tycker jag borde räcka. En liten aluminiumkarbin borde duga tycker jag, eller blir Al möjligen för sprött vid låga temperaturer? Man vill ju inte ta de tyngsta karbinerna man har...och man måste försts vara säker på att den inte hoppas av linan, så vilket skräp som helst duger ju inte...

Vad tycks om grundidén, och vad har ni för åsikt om inkopplingen?

Kalle G

tango · 11 Januari 2009

Kalle G sa:
Räddningslinan för skridskor tycker jag verkar ypperlig (givetvis utan kasttyngden) som säkerhetslina för ihopkoppling när man går på tur på fjället i hård vind och kraftigt snöfall/drev. Min lina är 24m vilket räcker till iaf tre pers, i värsta fall fyra-fem. Som ni (förstås?) vet kopplar man in första och sista personen "fast" medan den/de emellan går "lösa", dvs man trär linan genom ryggsäcksramen för att undvika ryck. Nu har ju inte alla ramryggor, och det är lite krångligt att koppla loss sig från linan vid behov. Så då tänker jag mig ett kort repsnöre fästat i ryggan, med en karbin som man häktar fast i säkerhetslinan. Samma repsnöre+karbin kan användas för att koppla ihop ryggorna vid ev nödbivackering (om man inte får plats med ryggorna i bivacken).

Vad tycker ni om grundidén? Någon som provat? Hur kraftigt repsnöre behöver man, och har någon ett förslag på lämplig karbin?

6 mm repsrnöre tycker jag borde räcka. En liten aluminiumkarbin borde duga tycker jag, eller blir Al möjligen för sprött vid låga temperaturer? Man vill ju inte ta de tyngsta karbinerna man har...och man måste försts vara säker på att den inte hoppas av linan, så vilket skräp som helst duger ju inte...

Vad tycks om grundidén, och vad har ni för åsikt om inkopplingen?

Kalle G

Då jag gått inkuten i större grupp på glaciär i alperna (men bergsguide i ena änden av repet så var klättrerep) och gått på skor/stegjärn så knöt vi fasta öglor på repet och man klickade i en karbin direkt i klättreselen och för att undvika ryck gick varje deltagare med några varv löst rep i handen. Detta med rep i handen blir kankse svårare vid skidåkning då man ju ska hålla i en stav.

Kan man leva med att det blir svårare att koppla loss kan ju repet dras genom en av axelremmarna på ryggan - då krävs inte någon extra utr (inga karbiner etc) för de mitt på repet.

/Patrik

undvall · 12 Januari 2009

För att inte komma ifrån varandra?

Kalle G sa:
Räddningslinan för skridskor tycker jag verkar ypperlig (givetvis utan kasttyngden) som säkerhetslina för ihopkoppling när man går på tur på fjället i hård vind och kraftigt snöfall/drev.

Vad tycks om grundidén, och vad har ni för åsikt om inkopplingen?

Kalle G

Nu är jag inte säker på att det är det du menar, men jag tycker att det låter som en gammal klassisk "snöstormslina". Grundtanken med en sådan är inte att den ska kunna ta speciellt mycket last, utan bara fungera som en försäkring att man inte kommer ifrån varandra i hårt väder. Alltså spelar det inte någon större roll vilken inkoppling som man har.

Att en sådan lina är bra att ha är nog ganska klart för alla som varit i riktigt hårt väder uppe på vinterfjället. Det räcker med att en i gruppen blåser omkull i någon vindby och vips är man så långt isär att det är svårt att hitta igen varandra. Ganska trist situation, framför allt om man som jag gärna håller sig så långt som möjligt från X-lederna. Själv brukar jag ha med mig en extralina till tältet (ett Hilleberg Savio) som "snöstormslina", så kan jag använda den både dag och natt så att säga.

/ Stefan

thureb · 12 Januari 2009

Så lätt lina som

möjligt och gärna i en skarp färg.

En 2 mm mantlad lina med kärna i Dyneema skulle jag välja. Bauhaus har prisvärda sådana linor på sin lilla båtavdelning. Även utmärkta som skosnören fångremmar mm.

Thure

Kalle G · 13 Januari 2009

tango sa:
Då jag gått inkuten i större grupp på glaciär i alperna (men bergsguide i ena änden av repet så var klättrerep) och gått på skor/stegjärn så knöt vi fasta öglor på repet och man klickade i en karbin direkt i klättreselen och för att undvika ryck gick varje deltagare med några varv löst rep i handen. Detta med rep i handen blir kankse svårare vid skidåkning då man ju ska hålla i en stav.

Kan man leva med att det blir svårare att koppla loss kan ju repet dras genom en av axelremmarna på ryggan - då krävs inte någon extra utr (inga karbiner etc) för de mitt på repet.

/Patrik

Ja, att dra repet genom axelremmen är förstås förstahandsalternativet; att dra genom ramen är nog sämre - särskilt om man har softpack

Men det var just det jag ville undvika.

/K

Kalle G · 13 Januari 2009

undvall sa:
Nu är jag inte säker på att det är det du menar, men jag tycker att det låter som en gammal klassisk "snöstormslina". Grundtanken med en sådan är inte att den ska kunna ta speciellt mycket last, utan bara fungera som en försäkring att man inte kommer ifrån varandra i hårt väder. Alltså spelar det inte någon större roll vilken inkoppling som man har.

Att en sådan lina är bra att ha är nog ganska klart för alla som varit i riktigt hårt väder uppe på vinterfjället. Det räcker med att en i gruppen blåser omkull i någon vindby och vips är man så långt isär att det är svårt att hitta igen varandra. Ganska trist situation, framför allt om man som jag gärna håller sig så långt som möjligt från X-lederna. Själv brukar jag ha med mig en extralina till tältet (ett Hilleberg Savio) som "snöstormslina", så kan jag använda den både dag och natt så att säga.

/ Stefan

Jepp, det är snöstormslina jag menar, och den behöver förstås inte vara så stark. Fast det vore förstås bra om den kan användas till annat också. Ett exempel är som du nämner, glaciärpassage. Ett annat exempel är förstås just som räddningslina om man går genom isen vid sjöpassage. Det betyder kanske att man inte ska gå över sjöis när det är kraftig snöyra....eftersom man då behöver snöstormslinan pga vädret, men även räddninslina, och den bör inte vara inkopplad om någon plurrar. Tror jag. Tja, man får väl anpassa val av lina till de behov man räknar med att råka ut för.

/K

Kalle G · 13 Januari 2009

thureb sa:
möjligt och gärna i en skarp färg.

En 2 mm mantlad lina med kärna i Dyneema skulle jag välja. Bauhaus har prisvärda sådana linor på sin lilla båtavdelning. Även utmärkta som skosnören fångremmar mm.

Thure

Bra tips, det blir lättare och mkt mindre skrymmande. Aber enligt ovan tillkommer förstås. Repsnörena kan förstås göras i samma material.

Jag råkade f.ö. på en fjälljägarutbildad idag, och de hade faktiskt gått inkopplade i snöstormslinan med just karbiner. Dock av orsaker som en civil inte behöver tänka på: att kunna sprida ut sig snabbt vid eldöverfall. I vanliga fall undrar jag vid närmare eftertanke om behovet att kunna koppla ur sig lätt är så stort...men iofs, om karbinerna inte väger så mycket och verkligen går att koppla ur lätt (men inte av sig själv) så tror jag på idén.

/K

undvall · 14 Januari 2009

Falla eller inte falla, det är frågan...

Kalle G sa:
Tja, man får väl anpassa val av lina till de behov man räknar med att råka ut för.

/K

Jo, den stora "vattendelaren" är väl just om man funderar på att bege sig ut på glaciärer. I sådana fall bör man ha en klätterlina som "flexar", dvs inte en stum lina. I alla övriga fall funkar det väl i princip med vilken nylonlina som helst av lite högre kvalite', jag menar det behövs ju inte mycket till lina för att den ska vara mer än stark nog att dra upp någon ur en isvak, ta upp vindlasterna från ett tält eller fungera som ett skosnöre för den delen.

Ett annat lite udda användningsområde av en lång extralina som jag har hört talas om, men själv inte praktiserat, är att använda linan som en lavinsäkerhetsutrustning (det finns förvisso modernare och bättre prylar, men i brist på annat....). Tanken är att ha linan släpande efter sig om man av någon anledning behöver åka utför eller tvärs en lavinfarlig sluttning. Om sen det värsta inträffar är tanken att det ska vara mycket lättare att hitta10 meter röd lina än en gubbe. Inte den vattentätaste planen i mannaminne, men som sagt var, i brist på bättre kanske bättre än ingenting.

/ Stefan

h00gorap · 14 Mars 2009

Vintersoldat 1968

Detta kultförklarade reglemente beskriver användningen av stormlina/lavinsnöre på sidan 105, och även som just lavinsnöre på sidan 114.

Om jag minns min U-lista rätt hette utrustningsdetaljen lavinsnöre, var 10 meter långt och personlig, d v s var och en hade det här 10 meter långa, kanske 4 mm grova, nylonsnöret

avslut1102 · 16 Mars 2009

tango sa:
Då jag gått inkuten i större grupp på glaciär i alperna (men bergsguide i ena änden av repet så var klättrerep) och gått på skor/stegjärn så knöt vi fasta öglor på repet och man klickade i en karbin direkt i klättreselen och för att undvika ryck gick varje deltagare med några varv löst rep i handen. Detta med rep i handen blir kankse svårare vid skidåkning då man ju ska hålla i en stav.

/Patrik

Vid glaciärfärd bör man gå med sträckt rep, så att fall kan stoppas snabbt. Desto längre en person faller, desto högre hastighet och större kraft uppkommer = svårare att stoppa fallet.

Janna · 30 Mars 2009

Du fa nog valja vad linan ska vara bra till. ett repsnore kommer saklart funka utmarkt for att 'halla ihop gruppen' om det ar dalig sikt etc. det kan man fasta i princip i vad som helst och hur som helst, en latt karbin tex. Som sakerhetslina vid glaciarturer funkar det dock absolut inte. betank att dylikt rep ska ga att falla i (dvs klara ett ordentligt fangryck) och saklart maste forankras pa ett korrekt satt, dvs i en klattersele. och det maste vara dynamiskt, dvs strackas vid fall, inte statiskt. Sen kan man ju klart ha ett tunnare rep an vid klattring, det behover ju inte klara ngra faktor 2 fall precis.
Man kan sakert dra upp ngn ur en isvak eller glaciarspricka med ett tunnt, statiskt rep iofs, men det repet kommer ju att ha gatt av nar personen foll.

Betr lavinsnore-anvandingsomradet sa tror jag mer pa transciever i lavinrisk-situationer

dave1 · 30 Mars 2009

Min första reaktion är "less is more". Funktionen för en sån lina skulle begränsa sig till att se till att man inte kommer bort från varandra i hårt väder och då räcker Thures förslag på en tunn lina.

En dylik anordning räcker inte för färdsel på snötäckt glaciär av skäl som några tagit upp. På glaciär så knyter man i regel även in sig med prusikar och karbiner så att andremannen kan bygga ankare och hiss snabbt. Det är en sak att hindra fall men sen ska ju personen upp ur sprickan också och då krävs kunskap, rätt teknik och rätt utrustning.

Inkoppling säkerhetslina turskidor

Sova ute en natt i månaden