Alla har sin historia. När jag av en slump upptäckte Alperna 1987, på väg hem från dåvarande Jugoslavien, var tanken på tunga bördor mig totalt främmande - jag började därför med dagsutflykter och närmast flög över passen.
Tröttnade sedan på ständig planering - jag behövde ju nästan alltid ta tåg eller buss i ena riktningen - och började med stugvandring 1989, först en kort tur i Ticino, senare en (eller snarare två) i Dolomiterna.
På min första fjälltur (i Jotunheimen, för att fly ifrån min 50-årsdag) blev det (under turen) 5 nätter i betjente hytter och en i selvbetjent - så har jag aldrig senare vandrat i fjällen.
På min första tur i Pyreneerna, 1995, lade jag in en del tältnätter och insåg att mer idogt tältande var en naturlig utveckling - men med vettig packning, ty jag hade redan gått över en del pass som krävde stor försiktighet. Så till skillnad från många "lättpackare" har jag egentligen aldrig burit särskilt tungt. Kanske 20-22 kg som mest.
En naturlig utveckling har också varit att gå allt längre turer. 93 gick jag 16 etapper i tre länder St Anton (AT)-Poschiavo (CH) , 94 blev det 18 i Sydalperna, 95 blev det 19 i Pyreneerna och 2000 blev det 21 i Sydalperna. Bortsett från Pyreneerna 2005, 31 etapper i ständigt vackert väder, har det sedan aldrig blivit längre, men åtskilliga turer på 18-21 dagar. Det verkar skilja en hel del från vad TS, och andra bidragsgivare, sysslat med, att vandra för vandrandets egen skull, för höjdskillnaderna, blandningen av planering och improvisation (på två turer fick jag t ex brådstörtat ändra startpunkten), övergångarna mellan nationella, kulturella och språkliga gränser. Precis som jag hemmavid springer en hel del, för springandets egen skull.
När jag tittar på lättpackningstråden som Joanna länkade till konstaterar jag att jag trots rätt anspråksfullt vandrande (med inslag av klättring I&II) aldrig anammat UL-tänkandet - t ex väger mina "tre stora" (de är fyra, för helvete!) 3,3 hg, inte 3 som tydligen maxnormen är. Min bas på en fjälltur verkar vara c:a 7 kg, i Alperna mer. Och en post tror jag rätt bra belyser min inriktning, och det är kartorna. Det kan bli bortåt 1 kg.
Och något intresse lär aldrig lättpackning bli, bara en strävan mot enkelhet, hälsosam ansträngning och längsta möjliga vandringsliv.
. Det var därför jag tyckte det var förödande att glömma länka till den andra tråden, som ju startade mer tillspetsat (men blev ändå bitvis produktiv).
