Vad skall vi göra med fjällvärld?

undras varför man hör så lite helikoptrar i Norge? För att fjällen är så nära (t ex: Hardangervidda
nås med både tåg eller buss, Skarvheimen och Dovrefjell med tåg, Jotunheimen, Breheimen
med buss etc.) elelr p ga restriktioner?

edgepal sa:

Fråga: hur vi skall förvalta våra fjäll i framtiden


Tidningen Se skrev för många år sedan att man borde asfaltera vägar genom Sarek så att även rullstolsburna kunde fjällvandra och se orörd natur. Liknande förslag poppar upp då och då. Krav framförs på fler stugor, fler broar, mer spångning, fler toaletter – allt för att underlätta för fjällvandrare.


Thomas

Klicka för att se resterande...

Lustigt, sådant återkommer ibland i diverse forum, och betraktas då som trollinlägg. Undras hur många handikappade som är intresserade av en natur som görs "tillgänglig" genom så våldsamma ingrepp?
Andra förslag i liknande stil är linbanor upp till exvis Galdhøpiggen, varvid man givetvis glömmer att största delen av meningen med en bestigning är vägen upp, inte toppen.

Emellanåt finns det byråkratnissar som menar att fjällaktiviteter är elitistiska och "utestänger stora grupper av människor" och därför vill göra ingrepps som minskar värdet för denna elit utan att tänka på att de stora grupperna inte efterfrågar naturvärden överhuvudtaget. Men jag tror inte dessa missunnsamma personer är så många.

Sen finns ju också de som vill reglera fjällverksamheten, av minst två skäl: dels står de inte ut med vandrarnas frihetssträvan, dels är det en nagel i ögat på lokala byråkrater att vandrare kommer så billigt undan - släpar med sin egen mat som de köpt hemma på Lidl eller Hemköp, sover i tält, och knappt drar en krona till bygden. För några år sen var det ju nån på Länsstyrelsen i Jämtland som på fullt allvar framkastade att tältning bara borde få ske på anvisade platser (mot avgift) och att "känsliga" områden bara skulle få besökas på guidade gruppturer (mot avgift).

Detta försök att upphäva ALlemansrätten var givetvis dödfött, och det plötsligt påkomna intresset för naturskydd var naturligtvis bara en fråga om pengar.

Apropå allmänhetens naturintresse.
På 80-talet gjorde jag ett par gånger misstaget att följa med bussutflykter bl a till Plitvicesjöarna och Versascadalen. I det senare fallet bestod utflyktsgänget av mig och ett antal engelsmän. När vi kom til Sonogno skyndade jag ut i den ena av dalens båda grenar, får att få lite vilda utsikter, medan hela resten av gänget satte sig på en restaurang för att äta och prata. På den förra turen var de övriga, några holländare och tyskar, inställda på största möjliga antal stopp för diverse måltider, medan jag hade önskat tillbringa maximal tid uppe bland sjöarna. Det tyska paret var också stressade eftersom de måste passa middagstiden på hotellet.

Jag har inte så värst långtgående erfarenheter från svenska fjällen... I år är det 10år sedan jag och min sambo gick Abisko- Nikkaloukta för första gången....

Min känsla är att både Kebnekaise och Sarek har nått sin absoluta topp vad det gäller exploatering. Jag skulle nog inte vilja ha det mer tillrättalagt än så. Den känslan var tydlig när jag i somras kom från Ivarlako och mötte kungsleden vid Favnoajvve...

Tänkte på det där med vägar när jag parkerade vid Sitoälvsbron, och såg att man faktiskt körde över den också... snart så är det nog en bilparkering vid båtskjutsen... eller ännu värre vid Aktse...

Läste i en gammal "Fjällskog", som jag fyndade på loppis för någon månad sen, en årsbok från svenska natursskyddsföreningen, som fördjupar sig i vår fjällskog och dess exploatering. Extra intressant är en liten artikel av fotografen/konstnären Åke Aronson som på eget initiativ kartlade vägnätet och bla skogsodlingsgränserna 1987, man får en tydlig bild i en av illustrationerna av hur människan närmar sig fjällvärlden, vägar likt blodådror som letar sig längre och längre in... då för 22 år sedan fanns det enligt Aronson endast 4 väglösa områden. Undrar hur det ser ut i dag?

Årsboken från 1982 vore intressant, fördjupar sig i just fjällvärlden.

Thomas

camoscio sa:

undras varför man hör så lite helikoptrar i Norge? För att fjällen är så nära (t ex: Hardangervidda
nås med både tåg eller buss, Skarvheimen och Dovrefjell med tåg, Jotunheimen, Breheimen
med buss etc.) elelr p ga restriktioner?

Klicka för att se resterande...

Troligen en kombination. Sen så är det väldigt dyrt att flyga helikopter i Norge; de som flyger gör det i regel med mindre sjöflygplan. På finnmarksvidda förekommer dock, förutom flygtrafik, även turisttrafik med både fyrhjuling och terrängbil med leriga terrängbilsvägar som följd.

Jag håller med David om att största delen av de svenska fjällen faktiskt är kulturlandskap såtillvida att det är tydligt påverkat av människors verksamhet. Hela marktäcket är ju påverkat. Det enda svenska fjällområdet som har renlav kvar på marken är så vitt jag vet Fulufjället, och det beror alltså på att det inte betar renar där.

---

En tanke: vad skulle hända om man byggde väg fram till Kebnekaise fjällstation? Redan idag är det ju tråkig sträckasom inte ger vandraren särskilt mycket, och de flesta som rör sig där vill bara till Kebnekaise. Inte vidare ut i fjällen. Så det kanske inte vore "ett steg till" ut i vildmarken utan bara att förenkla det steg som redan finns till Kebnekaise.

Martin Fjäderlätt sa:

En tanke: vad skulle hända om man byggde väg fram till Kebnekaise fjällstation? Redan idag är det ju tråkig sträckasom inte ger vandraren särskilt mycket, och de flesta som rör sig där vill bara till Kebnekaise. Inte vidare ut i fjällen. Så det kanske inte vore "ett steg till" ut i vildmarken utan bara att förenkla det steg som redan finns till Kebnekaise.

Klicka för att se resterande...

Sen en rulltrappa ála Skansen upp på sydtoppen och där några myntkikare som i Kaknästornet. Det fanns en tid när det var lag på att en människa skulle gå framför bilen med en röd flagga och varna för den hemska tingesten. Vi vet ingenting om framtiden och det ska vi inte heller för den äger vi inte.

Martin Fjäderlätt sa:

För att använda marknadsföringsspråk: segmentering.
Jag tror att vi kommer få en tydligare uppdelning mellan det vilda och det lättillgängliga. Båda har sina värden och sin målgrupp, och så kan det väl få vara?

Det är inte ens säkert att exempelvis hela Kebnekaise-Abiskofjällen måste bli MacFjäll, eftersom volymturismen ju helst håller sig kring bekvämligheterna. Den som vill ha de vilda fjällen tar snabbpendeln från Kiruna till "Keb Fjell Resort " och når med en dags vandring de gamla orörda markerna (efter att ha passerat den tvåstjärniga lyxrestaurangen i Singi).

(Tillägg: jag såg att Patric hann före. Vi tycker rätt lika i det här. )

Klicka för att se resterande...

Ni är lika roliga.

consono sa:

Sen en rulltrappa ála Skansen upp på sydtoppen och där några myntkikare som i Kaknästornet. Det fanns en tid när det var lag på att en människa skulle gå framför bilen med en röd flagga och varna för den hemska tingesten. Vi vet ingenting om framtiden och det ska vi inte heller för den äger vi inte.

Klicka för att se resterande...

Framtiden är här, och den heter Glamping.


Valdemar

consono sa:

Jag tänkte i samma banor vid vandringen till Kebnekajses fjällstation, helikoptern hördes nästan hela tiden. Den körde pendeltrafik med besökare till stationen. -Fuskare och latmaskar, tänkte jag tills jag kom fram till att "fjällkarlarna" säkert förfasades på samma sätt när vägen till Nikkaluokta byggdes och man inte längre behövde vandra ända från Kiruna. Utvecklingen sker och det mesta var nog inte bättre förr.

Klicka för att se resterande...

Skälet att folk tar helikopter kan vara att de har bråttom snarare än att de är lata. Titta på de många inläggen här på Utsidan där folk frågar efter turer på 3, 4 eller 5 dagar och det är då ofta precis den tid de har. Då vill man peta russinen ur kakan. (Har man längre tid kan man stå ut med transportsträckorna, t ex Kvikkjok-Stalo - man kanske t o m orkar tänka igenom den högre varianten utanför lederna ...)

consono sa:

Vi vet ingenting om framtiden och det ska vi inte heller för den äger vi inte.

Klicka för att se resterande...

Men vi skapar den. Det får man aldrig glömma.

På vintern kan ju alla som saknar fysiska ambitioner/förutsättningar lätt ta sej runt i fjällen...
Mirakelmedlet heter snöskoter..märkts tydligt i mina hemtrakter på frekvensen och sorten av fjällbesökare..
Låt vara med vissa begränsningar,i alla fall för de av oss som saknar specialtillstånd för "tjänsteförrättning".
Vill man under barmarkstid se fina fjäll är ju en tur genom Norge,Vägen västerut,vägen Kiruna-Narvik tex fin.
Garanterat "handikappvänligt" och tillgängligt för alla.
Hoppas verkligen INTE på mer tillrättalagt inne i Sarek tex.
Spänger och en del broar, kanske;javisst.det är ju snällt mot naturen också.
Och helikopter in till en del platser där man inte får åka som turist idag,vad är det för skillnad i naturpåverkan med en tur in/lyft ut skräp etc som mindre förståndiga lämnat efter sej mot den helikoptertrafik som faktiskt ändå pågår inom nationalparksgränserna idag.
Även om man går "på led" med spänger och broar och stugor (som jag och många går förbi) behöver jag väl lika bra fysik som om dessa inte fanns.

Martin Fjäderlätt sa:

--
En tanke: vad skulle hända om man byggde väg fram till Kebnekaise fjällstation? Redan idag är det ju tråkig sträckasom inte ger vandraren särskilt mycket, och de flesta som rör sig där vill bara till Kebnekaise. Inte vidare ut i fjällen. Så det kanske inte vore "ett steg till" ut i vildmarken utan bara att förenkla det steg som redan finns till Kebnekaise.

Klicka för att se resterande...

Jämför med vägen till Storulvån som funnits ett tag och som nu förbättras. Jag tror att dom flesta anser att den haft en positiv betydelse för fjällturismen i Jämtland.