Fjällvandra inte solo

Re: enkelt

FJS90/91; sa:

Folk gör som dom vill oavsett alla goda råd i hela Småland, har det funkat innan så funkar det igen... Det kommer alltid att finnas folk som vandrar, dyker och klättrar ensamma, den gemensamma nämnaren är att dom inte är intgresserade av säkerhet. Visst kan man aldrig skydda sig mot allt men man kan ganska enkelt eliminera de uppenbara säkerhetsriskerna genom att inte vara ensam. Fördelen med att "självebästedräng" syndromet är självsaneringen, nackdelen är att dom kostar samhället och de anhöriga mycket pengar och sorg..

Jag skiter i vad ni gör!

Klicka för att se resterande...

Kom igen nu Patric! Nu tar du väl ändå i lite för mycket?! Nog blir konsekvenserna av en solotur lätt blir större, men man kan kompensera det genom att välja säkrare rutter.

Fjällvandring innebär risker, speciellt om man går í "vildare" terräng.

Risken att råka ut för en olycka är i princip lika stor om man är ensam eller i grupp (jag räknar då inte in glaciärvandring), i grupp kan man ju iofs använda rep vid vadning för att minska risken.

Det som i första hand skiljer en olycka på en solotur och en olycka på en grupptur är konsekvenserna. Är man flera har ofta nån som hjälpa till att fiska upp dig ur vattnet, lägga förband, gå efter hjälp.

Så med mindre riskabla vägval på en solotur så kan man mycket väl vara lika säker på att överleva som de som gör en grupptur.

/Håkan

Re: Knarkliberal?

Nu tycker jag att det spårat ur alldeles, så detta skriver jag bara för att slänga ännu mer ved på brasan...

Nyckelorden i "ingetbraledigt"-inlägget var väl "må bra" och "inte skada någon annan". Problemet med heroin-missbruk, förutom det personliga lidandet, är väl att det ofta går ut över andra människor i form av jakt på pengar o dyl. Solo-äventyr skadar ju inga andra, mer än möjligtvis i form av psyk-trauma att springa på ett lik i fjällen...

Men apropå sysselsättningar som skadar andra. Det finns ju dom som utbildar sig till t ex fallskärmsjägare och får lära sig hur man snabbast och enklast tar livet av folk. Ska vi låta dom fortsätta...

Re: Re: Knarkliberal?

gahne; sa:

Men apropå sysselsättningar som skadar andra. Det finns ju dom som utbildar sig till t ex fallskärmsjägare och får lära sig hur man snabbast och enklast tar livet av folk. Ska vi låta dom fortsätta...

Klicka för att se resterande...

jajaja... ett lite övertramp var det väl.

Men jag vill dock försvara de av staten utbildade mördarna. Dom e helt ofarliga tills något befäl ringer och säger det hemliga kodordet i telefon, vi innom CIA brukar kalla dom för "sleepers"..

Nog om detta, skitfiske på er!!

Re: Re: Re: Knarkliberal?

FJS90/91; sa:

jajaja... ett lite övertramp var det väl.

Klicka för att se resterande...

Gossar, vi har just bevittnat ett historiskt ögonblick...

Hur farligt är det egentilgen...?

Jag upprepar frågan.... Hur farligt är det egentilgen...? Kan någon i detta forum påminna sig när en ensamvandrare i Sarek eller Keb senast har omkommit? jag kan det inte. Och jag är definitivt inte ensam om att vandra solo, har träffat/sett flera solovandrare varje gång jag varit i fjällen så särskilt få kan vi inte vara?
Väl förberedd är det inte särskilt mycket farligare att gå solo än i grupp!
MVH ///Claes
Nygårdhs Irrfärder i Fjällen: http://w1.855.telia.com/~u85511943/

Re: Re: enkelt

Håkan K; sa:

.....
Så med mindre riskabla vägval på en solotur så kan man mycket väl vara lika säker på att överleva som de som gör en grupptur.

/Håkan

Klicka för att se resterande...

Precis, det är vad det handlar om. Oavsett om man går solo eller fler så ska man alltid se till att man har marginaler. Vandrar man solo är ett gott råd att öka marginalerna ytterligare. Känner man sig det minsta osäker på ett visst vägval; välj en annan väg.

Det finns människor som längtar ut, men som inte har någon att vandra med. Ska de bara sitta och surfa på Utsidan? Det är också så att naturupplevelsen i alla fall enligt mig, blir starkare när man vandrar själv än när det är flera.

Mitt råd för den presumtive solovandraren är: har du aldrig någonsin vandrat, varken i fjäll eller skog, men längtar till Sarek; avvakta med Sarek och börja med korta vandringar på leder i skogsterräng. Fortsätt med lite längre vandringar ledat blandat med oledat i skogsterräng. När du börjar känna dig hemma med utrustningen och varje kväll sitter där i tältet varm, torr och mätt, så planera in första fjällvandringen t.ex i anslutning till och kring Grövelsjön, dvs. Dalarnas lågfjäll. Fortsätt i den stilen och bygg sakta och succesivt upp erfarenheterna. Sarek tar då några år att nå, men det blir då också en säkrare och trevligare vandring. Och glöm inte att det är sant att: "det är inte målet i sig som är det väsentliga, utan vägen dit".

Avslutningsvis, hellre solovandring än ingen vandring alls, men planera in marginalerna med flera alternativa rutter när du hemmavid sitter lutad över kartan. Det var mina synpunkter.

Handlar det verkligen om hur FARLIGA saker och ting är?
För mig handlar det om möjligheten att få hjälp och vård.

Idag kan man ju bli överkörd av en långtradare och knivhuggen av chauffören utan att dö, om bara hjälpen finns i närheten. Att dö av en sketskada vore inte så briljant.

Jag skulle bli oerhört snopen och en smula förargad om jag ensamvandrade långt från leder och redlighet och svalt eller frös ihjäl för att jag BRÖT BENET.
Att dö av en sån sak känns inte riktigt premium.
Lite som att dö för att man glömt ta-mojen till Trangiat (hur nu det skulle gå till). Det ger inte många fler poäng än att dö i långvården (snarare tvärtom).

Det är det det handlar om för mig, i alla fall.

Mer riskabelt att gå ensam

fson; sa:

Snicksnack! Med erfarenhet och gott omdömme (och en smula ödmjukhet!) kan man eliminera risker - sällskapets storlek har ingen betydelse!

Klicka för att se resterande...

Stolligt: går man ensam och t ex bryter en fot är oddsen mycket sämre om man går ensam och rör sig i ett område med få eller inga andra människor. Är man däremot två eller fler kan någon rusa efter hjälp. Andra fördelar med att vara två är, att man kan vada säkrare (ssk om man har vadlina), och att bördorna blir lättare man delar på tält o kök, etc.

Det optimala för vandring och klättring är, anser jag, att vara två utom på snötäckt glaciär då man hellre ska vara tre.

Det finns ingen anledning att förneka att chanserna att klara sig helskinnad ur en olycka är bättre om man är två. Å andra sidan behöver det inte vara ett skäl till att inte gå ensam det gäller bara att ha mer säkerhetsmarginal: att man är på det klara med att man tar en kalkylerad risk.

Per

http://user.tninet.se/~ipg289h/fu99/Trekking/Treks.html

Någon sa något om nyanser... Kan vi inte komma överens om en sak i alla fall?

Vilket är säkrast? Att vandra ensam eller att vandra två eller flera.. Våra kära Claes får det att låta som det e farligare att vara flera än ensam, snacka om nyanserat....

Re: Mer riskabelt att gå ensam

ipg289h; sa:

Stolligt: går man ensam och t ex bryter en fot är oddsen mycket sämre om man går ensam och rör sig i ett område med få eller inga andra människor. Är man däremot två eller fler kan någon rusa efter hjälp.

Klicka för att se resterande...

..och om man läser andra stycket i mitt inlägg så står det...?

Farligt i fjällen?

Om en ensamvandring är farlig beror ju i stor grad på på var man vandrar. Jag var på en fyra dagars skidtur i västra padlejanta/ Sulitjelma runt 1:a juni. Jag møtte inte någon på turen och hjälpen vid en ev. stukad fot skulle inte komma førän min tjej larmade fjällräddningen d.v.s en dag efter avtalat mobilsamtal i närheten av civilisationen. Vid en sådan tur kan man inte tilllåta sig att ta några som helst risker vid t.ex. utførsåkning och passering av snøbryggor. Âr jag på en tur med en vän tar jag ju betydligt større risker så risken kanskje jämnar ut sig. Vid en ensamvandring utanfør vandringsstrøken måste man vara inställd på att man kan bli tvungen att vänta på hjälp många dagar i ett tält. Ett måste är dock en detaljerad färdplan till anhøriga. Åter till poängen: en ensamvandring i Kebnefjällen eller andra mer välbesøkta områden är ju marginellt farligare på egen hand då man kan räkna med att få hjälp inom några timmar.
"Sjuktransportmann T2 -93" (om någon nu bryr sig var man gjorde lumpen før sådär en tio år sedan...)

risk, sannolikhet o konsekvens

Risk brukar anses vara en kombination av a) sannolikhet för händelse, och b) konsekvens av händelsen. Det är bra att skilja på de delarna.

Sannolikheten att bryta benet i en tätort eller på fjället kan väl vara ungefär lika stor (sannolikhet att bli påkörd resp sannolikhet att trampa fel. Fast det är förstås svårt att säga säkert och beror på hur man räknar...) Konsekvensen av att bryta benet ensam på fjället är dock avsevärt mycket större än i en tätort. Det behöver inte vara livsfarligt i någondera fallet, men exempelvis insatserna för räddning är säkert mer omfattande för fjällfallet. (någon däremot?)

Jag tycker det är OK med solovandringar förutsatt att man förbereder sig noga och använder sunt förnuft. Men alla solovandrare kanske inte funderar så mycket över riskerna och det är ju inte bra. Så därför kanske man bör uppmana de som är oerfarna att fundera lite extra. Men det är ju inte så lätt att veta vilka de är...

Mvh Kalle G