Protestera mot förslag att förbjuda tältning i Kosterhavets nationalpark

Jag har mer eller mindre växt upp i kosterområdet, och har kanske en annan bild av det hela än den "genomsnittliga utsidaren".

Kajakpaddlare är ofta storstadsmänniskor som anser sig ha en utökad rätt till allemansrätten än t ex. båtturister. Och precis som i inlägget ovan så är de ofta väldigt snåla väl på plats, vilket naturligtvis inte hjälper deras rykte. Att paddla havskajak har fått en stämpel av "uppblåst elit-turism" bland infödingarna, och inte helt utan grund!
Nu säger jag inte att man helt ska kasta ut kajakerna ur kosterskärgården, men det finns goda grunder bland de lokala att uttrycka en sådan önskan.

Dialog

torde vara bra.

Utgångspunkten för myndigheterna måste vara att skärgården skall vara till för alla. Att låta lokala markägare och sommargäster komma med restriktioner för andra är tvärtemot intentionerna avseende allemansrätt rörligt friluftsliv etc.

Men Bohusläns skärgårdar är rätt små och under högsäsongen blir det lite trångt. Det är ingen dum idé att förlägga flerdagspaddlingar där till juni eller senare delen av augusti eller höst och vår.

Att inskränka tältmöjligheterna ser jag som kontraproduktivt. Då koncentreras kajakcampingen till vissa ställen och slitaget och irritationen ökar där.

Thure

tompa_m sa:

Och precis som i inlägget ovan så är de ofta väldigt snåla väl på plats, vilket naturligtvis inte hjälper deras rykte. Att paddla havskajak har fått en stämpel av "uppblåst elit-turism" bland infödingarna, och inte helt utan grund!

Klicka för att se resterande...

Att man inte går in i båthamnen och köper glass och bensin har ju sina förklaringar. Ett av nöjena med en kajaktur är ju att slippa folk men hur har stämpeln av uppblåst elitturism uppstått?
Vilket beteende är det som ogillas?
(Jag säger inte att det är fel utan skulle vilja förstå.)

Eller är det det vanliga att folk vill ha "sitt" område för sig själva och då är det lättare att tycka illa om de som inte åker båt som man själv gör?

Vad lokalbefolkningen skulle kunna erbjuda är bra, lättillgängliga parkeringsplatser, nära vattnet och med rimlig avgift. Det skulle ingen tveka att betala för.

Sen tror jag att kajakfolket ses med viss misstänksamhet eftersom det är något nytt (kanske inte så nytt längre) och det inte riktig bär sig åt som man brukar.

Sen kan det nog faktiskt finnas en del elitism bland paddlare. Det brukar märkas när det gäller åsikter om båtfolk här på utsidan.

Men det viktiga är att myndigheterna får åsikter även från friluftsfolket så att "särskild opinion" misstolkas som "allmän opinion".

tompa_m sa:

Nu säger jag inte att man helt ska kasta ut kajakerna ur kosterskärgården, men det finns goda grunder bland de lokala att uttrycka en sådan önskan.

Klicka för att se resterande...

Kanske kan du förtydliga "goda grunder" jag förstår inte vad du menar här.

Thure

pery sa:

Men det viktiga är att myndigheterna får åsikter även från friluftsfolket så att inte"särskild opinion" misstolkas som "allmän opinion".

Klicka för att se resterande...

rättelse...

tompa_m sa:

Jag har mer eller mindre växt upp i kosterområdet, och har kanske en annan bild av det hela än den "genomsnittliga utsidaren".

Kajakpaddlare är ofta storstadsmänniskor som anser sig ha en utökad rätt till allemansrätten än t ex. båtturister. Och precis som i inlägget ovan så är de ofta väldigt snåla väl på plats, vilket naturligtvis inte hjälper deras rykte. Att paddla havskajak har fått en stämpel av "uppblåst elit-turism" bland infödingarna, och inte helt utan grund!
Nu säger jag inte att man helt ska kasta ut kajakerna ur kosterskärgården, men det finns goda grunder bland de lokala att uttrycka en sådan önskan.

Klicka för att se resterande...

Som redan framgått så väckte väl detta inlägg fler frågor, snarare än att ge svar på gamla frågor.
Dålig attityd är förstås förkastligt, men det är ju subjektivt och ingen grund att inskränka allemansrätten. På ustsidan debatteras ju ofta allemansrätten varför jag tror att många medlemmar här har en någorlunda uppfattning om dess innebörd.

Jag tror det är ganska stor skillnad mellan olika typer av kajakpaddlare, precis som det är stor skillnad mellan andra typer av människor.

Det innebär alltså att även om de kajakpaddlare som skriver här på forumet inte skräpar ner så finns det troligen andra kajakpaddlare som skräpar ner.


När vi är ute och seglar i skärgården med scouterna brukar vi ha en extra sopsäck med skräp med oss hem, alltså skräp som vi plockat på de platser där vi legat för natten.

kan beror på var man kommer ifrån!

jag antar att det på västkusten liksom här på ostkusten är ganska många paddlare från andra länder. Vi svenskar är fostrade i allemansrätten och alla vet vad det är, det finns till och med i kursplanen för ämnet idrott och hälsa i skolan. Som uthyrare märker jag stor skillnad på attityden till naturen bland svenska kunder jämfört med utländska. Svenskar tar reda på var man kan lämna skräp eller tar det med sig tillbaka.(det märks om inte annat i kajakerna som kan vara rätt grisiga ibland) Många gånger har det hänt att jag mött utländska kunder som inte haft något skräp med sig tillbaka efter en flerdagarstur...det tycker jag är anmärkningsvärt. Vi som hyr ut kajaker har ett stort ansvar att underlätta sophantering för våra kunder, tycker jag.

Min förklaring... Och en fundering om förbättring.

Min före detta chef har sommarbostad på västkusten. Har familj som tas ut på öar och skär för långa dagar med bad. Det har gjorts så i många många år. Vad har då hänt de senaste åren från min chefs perspektiv? Min tolkning är att det är mycket trängre nu... Både mycket fler motorbåtar för dagsutflykter och fler segelbåtar och nästan oändligt mycket fler kajaker.

Min chef (kvinna om någon fått sig en bild) var väldigt tydlig i sina åsikter. "Alla andra," framför allt paddlarna, är iv ägen nufortiden, och familjen kunde inte dra upp båten och kunde inte fira semester som förr helt enkelt.

Jag tror att det är en stor del av förklaringen.

Vad kan vi som paddlare kanske göra?

1. Kanske försöka ta upp kajakerna där de inte är i vägen för alla andra.
Det finns kanske hyfsade parkeringsställen för oss som är usla parkingsställen för motorbåtar.
Då minskar trycket lite och kanske även konflikternkänslan.
2. Om vi inte kan lägga upp på "mer egna" ställen så kan vi kanske försöka hålla ihop våra kajaker. Det är jätteskönt att packa upp kajaken med enochenhalv meter emellan, men sedan kan man lyfta upp kajaken till ett ställe som är mindre ivägen, och man kan lägga ihop dem lite. Bara ett par decimeter emellan räcker ju.

För det är nog så att vi ligger lite utspridda med våra tält och kajaker när båtfolket kommer på förmiddagen. Vi är där "före" och har "lagt beslag" på det som varit en självklar helt innan paddlingen boomade.

Jag tror att vi har alla möjligheter att vara trevliga och omtänksamma. Om vi är elitsnobbiga från stan och försöker "äga" naturen för att vi är där först. Då eskalerar känslorna.

Jag tror att man helt enkelt hitta ytterligare skäl mot tältarna, fast mer av intolkad eller påhittad natur, att det är de som paddlar och tältar också är skyldiga till nedskräpning. Typ: "Tältarna var ju redan där när vi kom. Klart att det är de som har skräpat ner."

my 2p.

Jympalärarn:

Att ni underlättar är ju förstås jättebra, men främst så ska ni förstås underrätta eftersom det verkar behövas. Det är ju lättare än att hjälpa till med skräpet, men gör ni både och så har ni kanske tagit ett visst ansvar - vilket kan vara på sin plats i den mån ni slår mynt av allemansrätten. Det sista får läsas med lagom betoning...

Srrp:
Jag kanske inte har varit på "rätt" ställen, men jag har inte märkt av den trängseln du beskriver. Det är ju självmarkerande att din chef tycker att andra är ivägen när de själva ska ut och ta plats. Först till kvarn gäller - men självklart med den reservationen att det inte på något vis är så att först till kvar ger nån form av äganderätt eller ensamrätt.

Jag har svårt att sätta mig in i problematiken, jag har alltid tyckt att det funkat så smidigt med andra, oavsett vad de har för flytetyg. Kanske beror det på att jag är ute off-juli, och dessutom inte på de mest kända ställena. Det senare kan jag inte ens bedöma själv, men jag har inte upplevt trängsel eller konflikter. Känner dock igen känslan när man upptäcker att nån "snott" den vik man sett fram emot att anlöpa. Det gäller oavsett om jag kommer med kajaken eller motorbåten... Men man får ju inse att det är en känsla som man får svälja duktigt. Jag brukar välja annan plats i de lägena.