Re-entry

Drivankare är en myt

n_zackrisson sa:

Det är verkligen tänkvärt Micke, drivankare ger dig ju också mer tid om du driver in mot elaka klippor.

/Niklas

Klicka för att se resterande...

Testa i skaplig sjö.
Ytvattnet driver ganska snabbt med vinden, varför man fortfarande - med ett litet drivankare ute - i regel ligger tvärs sjön med en jävla massa löslina runt kajaken...
För att ett drivankare ska fungera som utlovat måste diametern närma sig en meter eller att man med flöten och sänken får ner arrangemanget på någom meters djup, vilket är orealistiskt krångligt.
Skribenter("experter") som utan en rad reservationer rekommenderar drivankare har förmodligen aldrig testat i sjö, det är bara käften som går. Att rekommendera räddningsutrustning som förmodligen inte kommer att fungera gränsar till det kriminella.

Stora drivankara på stora båtar fungerar bra.

/Lasse

lasse bergman sa:

Skribenter("experter") som utan en rad reservationer rekommenderar drivankare har förmodligen aldrig testat i sjö, det är bara käften som går. Att rekommendera räddningsutrustning som förmodligen inte kommer att fungera gränsar till det kriminella.

Klicka för att se resterande...

Lasse du börjar med att citera mig, så jag vet inte om du menar att jag skulle utge mig för att vara en expert och ha en stor käft. Bara för säkerhets skull vill jag bara säga att jag inte rekommenderar drivankare, jag skrev att det var tänkvärt. Ett väl designat drivankare borde minska avdrift, och orientera kajaken mot vinden. Jag har aldrig provat, har du?
/Niklas

lasse bergman sa:

Testa i skaplig sjö.
Ytvattnet driver ganska snabbt med vinden, varför man fortfarande - med ett litet drivankare ute - i regel ligger tvärs sjön med en jävla massa löslina runt kajaken...
För att ett drivankare ska fungera som utlovat måste diametern närma sig en meter eller att man med flöten och sänken får ner arrangemanget på någom meters djup, vilket är orealistiskt krångligt.
Skribenter("experter") som utan en rad reservationer rekommenderar drivankare har förmodligen aldrig testat i sjö, det är bara käften som går. Att rekommendera räddningsutrustning som förmodligen inte kommer att fungera gränsar till det kriminella.

Stora drivankara på stora båtar fungerar bra.

/Lasse

Klicka för att se resterande...

Oj, flåt... Men vad bra med lite debatt/diskussion - det var egentligen det jag efterlyste (även om jag inte skrev det ). Det snackas så sällan om drivankare, och jag har själv inte hört att det inte skulle funka (förrän nu då).

Och nä, jag är inte expert, så jag tar inte åt mig. Som jag skrev har jag ju inte testat det ordentligt än.

Å andra sidan kan jag tänka mig att drivankaret funkar i de flesta situationer jag själv kan tänkas befinna mig i. Blåser det för mycket ger jag mig helt enkelt inte ut. Återstår alltså att se hur drivankaret fungerar i de förhållanden jag själv paddlar i. Detta är uppenbarligen individuellt för varje paddlare, beroende på hur stor sjö/hur stark vind man paddlar i.

Lasse, talar du utifrån egna erfarenheter med drivankare?

Drivankare

Jag har aldrig (vare sig vid segling eller vid kanot) använt mig av ett drivankare. Det finns en ritning på ett drivankare för kajak på http://www.tjornkajak.se/dokument.html för den som vill sy och prova.

Förmodligen har han som gjort mönstret/ritningen provat drivankaret. Han skriver här på Utsidan, så vi för se om han vill skiva vad han har för erfarenheter drivankare.

Per

n_zackrisson sa:

Lasse du börjar med att citera mig, så jag vet inte om du menar att jag skulle utge mig för att vara en expert och ha en stor käft. Bara för säkerhets skull vill jag bara säga att jag inte rekommenderar drivankare, jag skrev att det var tänkvärt. Ett väl designat drivankare borde minska avdrift, och orientera kajaken mot vinden. Jag har aldrig provat, har du?
/Niklas

Klicka för att se resterande...

Nej, ingen i denna tråd kan beskyllas för att ha propagerat för drivankare och behöver inte ta åt sig.
Men det finns många exempel i litteraturen, så ryktena om deras förträfflighet dyker hela tiden upp som resultat av ambitiösa studier i skrifterna.
Och jag har provat. Flera konstruktioner flera gånger, och det slutar med att kajak och drivankare driver med ungefär samma hastighet i ytvattnet. Någon signifikant kontinuerlig spänning i linan uppnås inte med några små och smidiga konstruktioner, således ingen upprätande effekt. Som mest några svaga ryck i sidled från fästet /högt upp/ i stäven. Ofta ligger en härva löslina farligt nära där man vill stoppa ner paddeln.
Alltså, jobba gärna vidare med olika idéer, men testa för Guds skull innan ni litar på alla goda råd.

Jag tror att man ska testa i rätt skaplig vind. För mej har resultatet i öppen sjö i måttliga vindar så nedslående att jag inte vågat testa ordentligt i hård vind. Kring 10 meter har jag krypt in i halvskydd (med dämpad sjö), och det var fullt tillräckligt med sjön tvärs och en massa linor ute som jag inte hade någon koll på, tillräckligt för att inse att om det hade varit en haverisituation hade drivankaret förmodligen bidragit till att förvärra denna.

Man får nog försöka hitta lösningar någon annan stans. Reentry med flottöruppgång är bra. Escape tycks ha en riktig fotpump (vem har testat???). Kanske är VKV:s hiskliga pontoner något som kan fungera (man kanske måste svälja förtreten och sätta simdynor på båten).
Men lösningar som fungerar för stora båtar på stora vatten är bara ibland tillämbara för kajakpaddlare. TESTA alltid under realistiska förhållanden !

/Lasse

Brune sa:

Jag har aldrig (vare sig vid segling eller vid kanot) använt mig av ett drivankare. Det finns en ritning på ett drivankare för kajak på http://www.tjornkajak.se/dokument.html för den som vill sy och prova.

Förmodligen har han som gjort mönstret/ritningen provat drivankaret. Han skriver här på Utsidan, så vi för se om han vill skiva vad han har för erfarenheter drivankare.

Per

Klicka för att se resterande...

Ja, det har han:
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=18899

Jens är en rejäl karl med stor kunskap, därför inte rädd att modifiera sitt budskap.
Nu vet jag i och för sig inte om det är den nu aktuella ritningen som Jens kommenterar i tråden ovan, men enligt mina erfrenheter är den struten alldeles på tok för liten.
/Lasse

Jo, det ska vara stora ankaren

Hmm, kanske är jag en av de skyldiga till att ha spridit en del vilseledande information om drivankaren... Skammens rodnad drar över mina kinder...

Som jag dock skriver i den anförda tråden är det ankare jag själv använt (och funnit alldeles utmärkt) ett rätt stort ankare, av den sort som sitter i uppblåsbara livflottar. Inhandlat från en butik som säljer sådana. Det har också en ganska tung lekare, vilken gör att ankaret kommer ner rejält vattnet. Den ritning jag gjorde för Tjörns Kajakklubb visar ett alldeles för litet ankare, och visar dessutom linflötet för nära ankaret..

Men för mig för drivankaret ett redskap för vila under överpaddlingar eller en "nödbroms" om jag t.ex. skulle bli ofärdig i armarna och driva till havs med frånlandsvind. Under räddningssituationer, rädda sig själv eller rädda andra, strävar jag efter att använda så FÅ grejor som möjligt. Särskilt undviker jag linor som kan trassla.

Jag skulle aldrig ens fundera över att ta fram drivankaret när jag jobbar med att komma upp i kajaken, eller när jag hjälper någon annan. Bara att plocka fram och sjösätta ankaret tar ju längre tid än att rycka upp en kompis som vält.

hälsningar
Jens

lasse bergman sa:

Escape tycks ha en riktig fotpump (vem har testat???).

Klicka för att se resterande...

Jag har monterat Whales fotpump i min kajak. Det tar tiiid att pumpa en vattenfylld sittbrunn torr (har inga exakta siffror att komma med tyvärr) - men det går snabbare än med min handpump (den vanliga grå-röda varianten). Om man, eh, är lika otränad som jag, riskerar man att få kramp i vaden, men i så fall kan det hjälpa att byta pumpfot. Pumpen är robust och känns pålitlig. Som med alla pumpar får man akta sig för isproppar på vintern. De största fördelarna med fotpump är man inte slösar bort värdefull armkraft, och att man kan stötta (eventuellt med flottör på paddeln) medan man pumpar. Mycket värdefullt för ensampaddlaren!

Pumpen var lätt att montera, om man har skottväggen på ett bra avstånd. Enda abret var att däcksgenomföringen som jag köpte från Watski hade en fläns (under däcket) som gjorde att jag blev tvungen att sätta en distans mellan pumpen och skottväggen. Pumpen tar en del plats på skottväggen. Om man har "lågt i tak" under fördäcket kan man förmodligen lösa det genom att montera den på sidan, vriden 90 grader.

Ännu bekvämare/säkrare vore det kanske att ha elpump (har diskuterats och beskrivits i tidigare trådar här på Utsidan) - men det har jag av en rad anledningar valt bort. Inte minst pga mina obefintliga el-kunskaper.

kajaken@yahoo.com sa:

Den ritning jag gjorde för Tjörns Kajakklubb visar ett alldeles för litet ankare, och visar dessutom linflötet för nära ankaret..
[…]
Jag skulle aldrig ens fundera över att ta fram drivankaret när jag jobbar med att komma upp i kajaken, eller när jag hjälper någon annan. Bara att plocka fram och sjösätta ankaret tar ju längre tid än att rycka upp en kompis som vält.

Klicka för att se resterande...

Hoppsan! Det var den ritningen jag använde... så kan det gå! Jag har i alla fall en tung lekare, vad det nu kan hjälpa. Får pröva att flytta på flötena (det krävs tre stycken för att hålla ankaret flytande).

En bra sak är i alla fall att det är väldigt, väldigt lätt att sjösätta. Det går på en sekund; linan är fäst med karbin i förens "handtagsögla" och resten av paketet ligger hoppackat (allt krafs inuti den hoprullade struten) under en av gummicorderna på fördäck.

Nåja, återstår som sagt att prova (mycket snack och lite paddling ikväll)!

lasse bergman sa:

Ja, det har han:
http://www.utsidan.se/forum/showthread.php?t=18899

/Lasse

Klicka för att se resterande...

Jag skäms lite (trött efter valborgsmässoafton, men nu har jag sovit mellan 17:30-20:30). Jag tillhör dom som brukar använda sökfunktionen och uppmana andra att göra det ,och så glömde jag bort att själv använda sökfunktionen.

Per Brune

Jag har just återkommit till paddling och ett mer utökat naturliv efter lång bortavaro pga båtolycka. Kajak mot båt, då förlorar kajaken alltid.
Mycket av det här har sagts här och där, och äras den som äras bör sker i att ingen nämnd ingen glömd.
Visst är stilla havet kallt som fan och de har försökt komma på något som fungerar och det är ju bra så att man slipper avkylning, inte kan tänka och så är det kört.
Det man ändå behöver är övning och mer övning och lite till övning. Precis som långfärdsskridskoåkare dippar i vak så behövar kajakpaddlare och andra träna under riktiga förhållanden. Får jag panik av en "vanlig" rollning i t ex Mälaren? Jag har återlärt mig re-entry, jag som under en lång period knappt ville se på vatten. Än så länge har ingen kunnat visa mig någon annan teknik som jag känner mig så bekväm med att re-entry enl. den metod som har beskrivits här, skulle ersättas med något annat. Eller att man halvblandar det ena och det andra. Jag tror på att öva tills att det sitter i ryggmärgen och lite till.
Min nya kajak kommer att komma med en sorts länspump.
Är man medlem i en paddlarförening bör man ha övning till sjöss, gärna vågigt och lite mer vind som någon föreslåg. Är man några få ensampaddlare kan man göra samma sak.

Om den metoden som visas är något som funkar för en så är ju det bra, jag vet inte om jag skulle vilja paddla kajak under vintersäsong på Hawaii men jag är ju fortfarande nervös inför att paddla. Och det kan ju hända att man under de vind- och vågförhållandena inte klarar "normal" re-entry.
Å andra sidan ska man ju paddla på sin nivå, detta sagt, det är ett jävla görande att hamna i det läget som kräver re-entry och rensa sittbrunn. Jag tittade på en stigbygel men bestämde att ju färre saker det finns att fastna i när man ska ta sig upp desto bättre. När man har paddlat ett tag så märker man ju vilka säkerhetslösningar som passar för en och vilka som inte gör det.
Jag vill ha en säkerhetslösning för min kommande kajak som innebär att måla upp den som ett veritabelt disko för att synas bättre. I brist på det, koncentrerade vi oss på andra lösningar.