Läsvärt

Frågan är komplex

samtidigt som vissa områden värms upp så har andra snarare visat på minskning av medeltemperaturer. Tittar man på utbredningen av is i Arktis så har den minskat sista 5 åren till rekordlåga nivårer (jämfört med sista 50 åren).

Mängden moln och hur molnutbredningen påverkar klimatet är i stora delar okända faktorer.

En annan fråga är extremväder t ex torka, översvämningar, stormar och om frekvensen av dessa händelser ökar. Finns pålitliga fakta därvidlag? Dvs har frekvensen samband med global uppvärmning respektive människans användning av fossila bränslen.

Även oavsett global uppvärmining finns det skäl att minska på användning av fossila bränslen. T ex hälsoeffekter av partiklar och avgaser, behov av att använda olja för produktion av kemiska ämnen.

Thure
 
Man måste skilja på tidsskalor. "Global warming" handlar om ett antal hundra års sikt. Nästa istid handlar om några tiotusen års sikt. På miljoner års sikt blir det varmt igen. Tre saker som är på väg att hända på samma gång -komplicerat. Men torka i stora delar av världen inom säg 100-200 år är kanske mer intressant än vad som händer flera hundra tusen år fram i tiden? Särskilt om det första är något vi kan påverka genom vår livsstil.
 
Vi vet ju att kontinetalplattorna flyttar på sig, därför är det rimligt att anta att även de största värmetransportörerna, havsströmmarna, flyttar på sina målområden.

Att vi haft ett antal istider, även när andelen CO2 var flerdubbelt högre än vad den är fn.
Att vi vet väldigt lite om hur klimatet förändras, metrologiska data har vi bara samlat under senaste bråkdelen av vår existens.

Att nyfrälsta predikar bäst vet vi från flertalet olika områden, klimatet torde inte vara något undantag.

Inom Thures fack höll man länge på med åderlåtning, för man trodde på det innan man visste.

Måhända är gissningarna kring klimatet av samma natur? Helt osannolikt är det inte.

Men att graden av tro inte bör ersätta veta känner vi väl till.

Måhända är CO2 skatten det som nästa generation kommer att skratta gott åt.
go tur
 
Vi vet ju att kontinetalplattorna flyttar på sig, därför är det rimligt att anta att även de största värmetransportörerna, havsströmmarna, flyttar på sina målområden.

Att vi haft ett antal istider, även när andelen CO2 var flerdubbelt högre än vad den är fn.
Att vi vet väldigt lite om hur klimatet förändras, metrologiska data har vi bara samlat under senaste bråkdelen av vår existens.

Att nyfrälsta predikar bäst vet vi från flertalet olika områden, klimatet torde inte vara något undantag.

Inom Thures fack höll man länge på med åderlåtning, för man trodde på det innan man visste.

Måhända är gissningarna kring klimatet av samma natur? Helt osannolikt är det inte.

Men att graden av tro inte bör ersätta veta känner vi väl till.

Måhända är CO2 skatten det som nästa generation kommer att skratta gott åt.
go tur

Du skall naturligtvis publicera dina forskningsdata i den fackgranskade vetenskapliga pressen.
 
Du skall naturligtvis publicera dina forskningsdata i den fackgranskade vetenskapliga pressen.

Du vet väl att kritiska forskare inte tillåts publicera sig. Den vetenskapliga pressen är politiserad. Klimatforskarna som också är anlitade som fackgranskare är beroende av forskningsmedel och spelar med i den stora konspirationen där makthavarna siktar på en ny världsordning.
(Obs ironi)
 
Klimtatet är ett väldigt komplext och komplicerat system. Ändå finns det ett antal personer som utan några grundläggande studier i ämnet uttalar sig hit och dit om klimtatet eftersom de råkar vara experter i något helt annat. Märkligt tycker jag.

I vilket fall. Låt oss rekapitulera några grundläggande saker:
1. Människan har släppt ut väldigt mycket CO2 sedan industriella revolutionens början.
2. CO2 leder till klimatuppvärmning
3. Exakt hur mycket klimatuppvärmningen är per mängd CO2 är svårt att skatta, men den är definitivt signifikant
4. Mängden CO2 korrelerar väl med de temperaturproxies man har när man kollar tillbaka i tiden
5. Medeltemperaturen på jorden har ökat drastiskt sedan industriella revolutionen

Vad ska vi göra med denna information? Låta förnuftet styra över ideologier eller ideologier över förnuftet?
Ska vi agera utifrån vår vetenskapliga förståelse av världen eller utifrån konspirationsteorier?

klimatdiskussionen är över! Dax att agera!
 
Klimtatet är ett väldigt komplext och komplicerat system. Ändå finns det ett antal personer som utan några grundläggande studier i ämnet uttalar sig hit och dit om klimtatet eftersom de råkar vara experter i något helt annat. Märkligt tycker jag.

I vilket fall. Låt oss rekapitulera några grundläggande saker:
1. Människan har släppt ut väldigt mycket CO2 sedan industriella revolutionens början.
2. CO2 leder till klimatuppvärmning
3. Exakt hur mycket klimatuppvärmningen är per mängd CO2 är svårt att skatta, men den är definitivt signifikant
4. Mängden CO2 korrelerar väl med de temperaturproxies man har när man kollar tillbaka i tiden
5. Medeltemperaturen på jorden har ökat drastiskt sedan industriella revolutionen

Vad ska vi göra med denna information? Låta förnuftet styra över ideologier eller ideologier över förnuftet?
Ska vi agera utifrån vår vetenskapliga förståelse av världen eller utifrån konspirationsteorier?

klimatdiskussionen är över! Dax att agera!

Vi kan börja med att analysera dina punkter.

1. Stämmer.

2. Står i konflikt med punkt 3. Det finns andra ämnen som är betydligt värre växthusgaser, t.ex. metan och kvävedioxid.

3 Första delen är nog korrekt, men inte den andra delen.

4 Väldigt spekulativt.Vi har bevisligen haft betydligt högre koldioxidhalter tidigare, utan att för den sakens skull haft något Venus-liknande klimat.

5 Då lokalklimatet och mikroklimatet runt mätstationerna ofta har ändrats radikalt sedan mätseriernas början, så måste man korrigera för detta. Jämför temperaturen en klar vinternatt i stan jämfört med omgivande landsbygd, kan det lätt skilja 5-6 grader.
/Niklas
 
2. I princip Fel. Även om metan eller N2O är starkare växthusgaser har de mindre påverkan. Du måste ta produkten av påverkan och mängd. Dock har ju även metan och NO2 varierat över tid. Detta kan man ju dock mäta och korrigera för.
3. del två: Mja, det beror väll var man söker stöd för sina påståenden. :) Jag hävdar bestämt att man bör lita på den vetenskapliga litteraturen, och den är tämligen entydig.
4. Vad menar du med spekulativt? Paleoklimat är asknepigt, ändå är signalerna förhållandevis tydliga.
Varför jämför du med Venus?
5. Din invändning är utagerad, då man korrigerat för dessa effekter.
 
2. I princip Fel. Även om metan eller N2O är starkare växthusgaser har de mindre påverkan. Du måste ta produkten av påverkan och mängd. Dock har ju även metan och NO2 varierat över tid. Detta kan man ju dock mäta och korrigera för.
3. del två: Mja, det beror väll var man söker stöd för sina påståenden. :) Jag hävdar bestämt att man bör lita på den vetenskapliga litteraturen, och den är tämligen entydig.
4. Vad menar du med spekulativt? Paleoklimat är asknepigt, ändå är signalerna förhållandevis tydliga.
Varför jämför du med Venus?
5. Din invändning är utagerad, då man korrigerat för dessa effekter.

3 Det går ju mode i den vetenskapliga litteraturen, liksom i den vetenskapliga forskningen. Det är ju bara kolla på vad som hände med den s.k. skogsdöden.

4 Studerar man t.ex. enzymet RUBISCO, världens vanliga enzym som har en nyckelroll i fotosyntesens mörkerreaktion, så är det uppenbart att den måste ha utvecklats när koldioxidhalten var betydligt högre än idag. Å då snackar jag inte om någon tiondels promille hit eller dit (mänskliga emissioner), utan snarare åtskilliga procent högre koldioxidhalt i atmosfären. Edit: hur ska man annars förklara den höga fotorespirationen hos C3-växterna idag?

5 Hur har dessa effekter då korrigerats i modellerna? Knappast genom att effekterna den ändrade närmiljön runt respektive klimatstation/väderstation har simulerats i alla fall.
/Niklas
 
Senast ändrad:
Höjningen av havsnivåerna har ju inte konstaterats. För att få de mätdata man velat ha är satteliterna kalibrerade mot landytor som sjunker. Så fungerar klimatforskning.
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...