hund på keb?
- Trådstartare A-mar
- Start datum
Hundtur till toppen
I normal fall så går det alldeles utmärkt att vandra upp på sydtoppen med hund sommartid. Jag var där för två veckor sedan, och veckan innan så var det en hund som varit upp på toppen. Jag kunde tyvärr inte ta med mina två hundar upp då snön var bortsmällt från toppglaciären, och det krävdes stegjärn alternativ bra broddar för att ta sig upp sista biten.
Stenskravel är det massor av, så tassalva och "booties" är nog väldigt smart att ha med sig. Den hunden som gått upp veckan innan jag kom dit (vet iofs inte om den kom hela vägen upp) hade enligt stugvärden i Singi pajjat tassarna så mycket på vägen upp att dom var tvugna att övernatta i toppstugan. Tydligen så ha ägaren sett blodspår i snön från hunden. Vet inte om det var från trampdynorna eller klorna. En sak är säker i varje fall, om hunden måste "klättra" mycket så slits baktassarnas klor väldigt mycket. En av mina hundar råkade ut för just det under sommarens tur från Narvik till Keb.
Med lite förberedelser som "tränar" upp hundens trampdynor så är det nog inga problem att gå västra leden med hund
Mvh Jesper
Som funderar på om det på något sätt skulle vara möjligt att med hund ta sig upp den östra leden
A-mar; sa:
I normal fall så går det alldeles utmärkt att vandra upp på sydtoppen med hund sommartid. Jag var där för två veckor sedan, och veckan innan så var det en hund som varit upp på toppen. Jag kunde tyvärr inte ta med mina två hundar upp då snön var bortsmällt från toppglaciären, och det krävdes stegjärn alternativ bra broddar för att ta sig upp sista biten.
Stenskravel är det massor av, så tassalva och "booties" är nog väldigt smart att ha med sig. Den hunden som gått upp veckan innan jag kom dit (vet iofs inte om den kom hela vägen upp) hade enligt stugvärden i Singi pajjat tassarna så mycket på vägen upp att dom var tvugna att övernatta i toppstugan. Tydligen så ha ägaren sett blodspår i snön från hunden. Vet inte om det var från trampdynorna eller klorna. En sak är säker i varje fall, om hunden måste "klättra" mycket så slits baktassarnas klor väldigt mycket. En av mina hundar råkade ut för just det under sommarens tur från Narvik till Keb.
Med lite förberedelser som "tränar" upp hundens trampdynor så är det nog inga problem att gå västra leden med hund
Mvh Jesper
Som funderar på om det på något sätt skulle vara möjligt att med hund ta sig upp den östra leden
Hej!
Jag hade med mig min hund upp till Kebnekaises topp via västra leden i september förrförra året. (Via Östra leden går det ju inte eftersom den innehåller klättring.)
Vi hade varit ute på vandring en vecka och hennes tassar såg lite slitna ut. Eftersom jag tidigare varit uppe på Tuolpagorni med henne så visste jag hur terrängen ser ut och därmed att hennes tassar inte skulle hålla för en tur till Kebne. Vi tömde helt enkelt ur min ryggsäck i tältet och stoppade ner henne i ryggsäcken och så fick hon "åka" upp till toppen vilket fungerade utmärkt. (Hunden väger ca 17 kg)
Din hund kanske är större än min så att den inte går att bära om det krävs. Kanske har din extra tåliga tassar. Men det är stenig blockterräng hela vägen och stora risker för skador, att trampdynorna slits kraftigt eller skärsår från vassa stenkanter. Kort sagt så är det inte en vandringsvänlig terräng för en hund. Jag har hört flera historier om hundar som kommit ner från Keb med blodiga tassar och det tycker jag inte man ska utsätta sin hund för.
/Mvh
Nettan
Jag hade med mig min hund upp till Kebnekaises topp via västra leden i september förrförra året. (Via Östra leden går det ju inte eftersom den innehåller klättring.)
Vi hade varit ute på vandring en vecka och hennes tassar såg lite slitna ut. Eftersom jag tidigare varit uppe på Tuolpagorni med henne så visste jag hur terrängen ser ut och därmed att hennes tassar inte skulle hålla för en tur till Kebne. Vi tömde helt enkelt ur min ryggsäck i tältet och stoppade ner henne i ryggsäcken och så fick hon "åka" upp till toppen vilket fungerade utmärkt. (Hunden väger ca 17 kg)
Din hund kanske är större än min så att den inte går att bära om det krävs. Kanske har din extra tåliga tassar. Men det är stenig blockterräng hela vägen och stora risker för skador, att trampdynorna slits kraftigt eller skärsår från vassa stenkanter. Kort sagt så är det inte en vandringsvänlig terräng för en hund. Jag har hört flera historier om hundar som kommit ner från Keb med blodiga tassar och det tycker jag inte man ska utsätta sin hund för.
/Mvh
Nettan
A.S.; sa:
Nja, det är väl inte bara vana vid terräng som avgör skador på tassarna uppkommer. En vass stenkant kan om tassen träffar den fel ge upphov till ett snitt i trampdynan på vilken hund som hellst. Givetvis minskar sannolikheten för dylika olyckor om hunden är van vid underlaget men den försvinner aldrig.
/Jesper
Som fortfarande funderar kring en topptur via östra leden med hund. Kan man hoppa fallskärm med hund så ska man väl kunna klättra med hund
vandra m hund
Hej,
Vi kom just hem ifrån en lyckad 8 dagars vandring i Kebnekaise med vår springer spaniel. Vi är inga toppbestigare utan valde en jättefin tur:
Vakkotavare - Teusajaure - Kaitumjaure - Singi - Kebnekaise-Nikkaloukta.
På denna del av Kungsleden var det en ingen del av leden som var besvärande stenig för hund. Vi gjorde en dagstur till Tarfaladalen och jag kan konstatera att det räckte i stenväg - vår hund fixade det bra men eftersom han burit ca 4 kg (han väger själv 23kg) så hade jag inte velat gå flera dagar i stenblock med honom pga tassarna.
Lycka till!
vill du läsa om Movits fjälltur kolla in hans sida:
http://hem.fyristorg.com/petrini/movits/index_movits.htm
Hej,
Vi kom just hem ifrån en lyckad 8 dagars vandring i Kebnekaise med vår springer spaniel. Vi är inga toppbestigare utan valde en jättefin tur:
Vakkotavare - Teusajaure - Kaitumjaure - Singi - Kebnekaise-Nikkaloukta.
På denna del av Kungsleden var det en ingen del av leden som var besvärande stenig för hund. Vi gjorde en dagstur till Tarfaladalen och jag kan konstatera att det räckte i stenväg - vår hund fixade det bra men eftersom han burit ca 4 kg (han väger själv 23kg) så hade jag inte velat gå flera dagar i stenblock med honom pga tassarna.
Lycka till!
vill du läsa om Movits fjälltur kolla in hans sida:
http://hem.fyristorg.com/petrini/movits/index_movits.htm
hund på toppen
Kom idag hem från Kebnekaisetur med hund. Jag gick med en springer spaniel nästan hela vägen upp till toppen, vi nöjde oss med att nå toppstugan. Eftersom det ändå var is på toppen tyckte jag inte det var nån idé att ta sig fram "så långt som möjligt".
MYCKET sten var det i alla fall. För min hund gick det bra, men jag var hela tiden beredd på att kanske vara tvungen att stanna om hon på något sätt visade tecken på att inte må bra.
Hunden ifråga är van vid att springa runt i skogen, har bra kondition men har ingen direkt vana av hårt underlag, så jag var noga med att smörja in tassarna. När vi kom ner var trampdynorna ändå torra och man kunde se att några klor slitits rejält, men på det hela taget verkade hon ändå bra mycket fräschare än vad vi människor kände oss!
Jag tyckte det var skönt att ha sele på henne under toppturen. På några ställen är det klurigt att ta sig fram med stora stenblock och riktigt brant lutning i sidled, då kändes det bra att kunna stödja henne med kopplet vid eventuellt felsteg (visserligen är väl hon säkrare än vad jag är, men det kändes tryggt att inte behöva utsätta henne för alldeles onödiga risker).
En annan sak som kan vara bra att ha med är någon form av filt. Det är svårt för hunden att hitta någon bekväm plats att vila på i den steniga terrängen och dessutom är det ruskigt kallt där uppe!
Sammanfattningsvis kan jag säga att det gick bra att ta med sig en hund upp av typen ganska vältränad (och mycket positiv till allt) springer spaniel.
För övrigt mötte vi på vägen upp en vorsteh som varit uppe flera gånger och verkade skutta fram hela vägen!
Kom idag hem från Kebnekaisetur med hund. Jag gick med en springer spaniel nästan hela vägen upp till toppen, vi nöjde oss med att nå toppstugan. Eftersom det ändå var is på toppen tyckte jag inte det var nån idé att ta sig fram "så långt som möjligt".
MYCKET sten var det i alla fall. För min hund gick det bra, men jag var hela tiden beredd på att kanske vara tvungen att stanna om hon på något sätt visade tecken på att inte må bra.
Hunden ifråga är van vid att springa runt i skogen, har bra kondition men har ingen direkt vana av hårt underlag, så jag var noga med att smörja in tassarna. När vi kom ner var trampdynorna ändå torra och man kunde se att några klor slitits rejält, men på det hela taget verkade hon ändå bra mycket fräschare än vad vi människor kände oss!
Jag tyckte det var skönt att ha sele på henne under toppturen. På några ställen är det klurigt att ta sig fram med stora stenblock och riktigt brant lutning i sidled, då kändes det bra att kunna stödja henne med kopplet vid eventuellt felsteg (visserligen är väl hon säkrare än vad jag är, men det kändes tryggt att inte behöva utsätta henne för alldeles onödiga risker).
En annan sak som kan vara bra att ha med är någon form av filt. Det är svårt för hunden att hitta någon bekväm plats att vila på i den steniga terrängen och dessutom är det ruskigt kallt där uppe!
Sammanfattningsvis kan jag säga att det gick bra att ta med sig en hund upp av typen ganska vältränad (och mycket positiv till allt) springer spaniel.
För övrigt mötte vi på vägen upp en vorsteh som varit uppe flera gånger och verkade skutta fram hela vägen!
Liknande trådar
Liknande trådar
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.