Ekerspänning

Jag har iaf ingen känsla för det här. Men jag tänkte att det är lättare att lära sig genom att testa sig fram, o sen kan jag provmäta hos nån annan och kontrollera resultatet.

Det skulle inte förvåna mig om det snart ligger en ekertensiometer bland cykelverktygen, men först ska jag vara lite envis, om jag mot förmodan pajar hjulet så att det inte går att använda är det ju tråkigt men inte hela världen, det är ju ett "övningshjul".


Tja, det tar tid att få rätt känsla. Bygger du 30-50 hjul inom några månader och använder en ekertensiometer för att både få rätt ekerspänning och kalibrera hjulbyggarkänslan, så får du givetvis en bra hjulbyggarkänsla. Problemet är ju bara att ytterst få hjulbyggare kommer upp i den volymen, om de inte jobbar som professionell hjulbyggare åt någon cykelaffär. Hjulbyggarkänslan är ju dessutom en färskvara,som lätt försvinner vid ett längre uppehåll.

Det är bara att gå till mig själv. Runt 1997 byggde jag ett 20-tal hjul på några månader och fick en någorlunda hjulbyggarkänsla. Nu bygger jag kanske något hjul per år i genomsnitt och skulle knappast lyckas utan en ekertensiometer. Med min bristande känsla har jag svårt att avgöra om ekerspänningen är 400 N eller 1000 N. Med en ekertensiometer så får jag svart på vitt hur jag egentligen ligger till.

Det stora problemet är att de flesta hjul, som byggs på s.k. känsla, får en alldeles för låg ekerspänning, vilket resulterar i svaga hjul som får riktas med jämna mellanrum. För att dölja en låg ekerspänning och i övrigt undermåligt byggda hjul, använder många cykelaffärer loctite mellan eker och nippel. De många undermåligt byggda hjulen förklarar också varför det finns en sån stor marknad för allehanda färdigbyggda hjul - ofta till rena ockerpriset!
/Niklas


Jag förstår och håller med. Är det nå´t jag har stor respekt för i sådana här sammanhang är det folk som med perfektion kan bygga och rikta hjul och jag är definitivt (tyvärr) inte en av dom.

Däremot tycker jag man någorlunda hjälpligt kan få till det genom att "känna" sig fram. Det jag menar och vill lyfta fram, till hanna, är att man parralellt med mätande och testande också kan sätta viss tilltro till sin egen förmåga att "känna efter" om man bara ger den en riktig chans. I alla fall kan man på sikt utveckla den till att bli någorlunda tillförlitlig. Efter lite micklande och skruvande "känner" man momentet i "nävarna".
 
Jag tycker det är direkt orimligt att tro att nån som testar bygga hjul för första gången kommer köpa en ekertensiometer för 700 pix, man kan få hjulen byggda för samma pengar och då slipper man dessutom göra det själv.

Spänn ordentligt och känn hur det känns, du märker ju om hjulet flexar när du belastar det (i sidled), är det inte väldigt stumt så är det inte särskillt spänt.

Sen är det ju faktiskt inte hela världen om det råkar bli lite halvdåligt, det ligger ju i själva grunden för att pröva på och lära sig, håller sig inte hjulen tysta raka styva så är det ju bara att rikta och spänna igen, inte mer med det! Det blir inget katastrofalt fel, och den slutsatsen drar jag baserat på: se vilka jävla cyklar som rullar runt ute på stan, utan haveri utan ekerbrott.. Kanske inte alltid går så lätt eller tyst eller smidigt, Är det nån som har lullat på med ekertensiometer så var det jävligt länge sen...

Sen argument som att "Ett välbyggt hjul håller för evigt" är ju bara för skrivbordscyklister som är rädda att meka. :)
 
Jag tycker det är direkt orimligt att tro att nån som testar bygga hjul för första gången kommer köpa en ekertensiometer för 700 pix, man kan få hjulen byggda för samma pengar och då slipper man dessutom göra det själv.

Precis vad jag reflekterade över. Proffs använder proffsverktyg, amatörer använder simplare verktyg. Det måste ju finnas nån enkel tensiometer som är billigare?

Principen är ju inte så konstig. Farsan byggde en egen tensiometer för att kolla vanten på båten. Den visade visserligen inte absolutvärde utan var för att få alla vant lika sträckta. Den bestod av en excenter-manövrerad fjäder, två stödpinnar och en mätklocka (som alltså indikerade hur långt fjädern orkade trycka undan vantet).

Men det går ju alltid att kalibrera genom att hänga vikter i en eker och mäta på.
 
Precis vad jag reflekterade över. Proffs använder proffsverktyg, amatörer använder simplare verktyg. Det måste ju finnas nån enkel tensiometer som är billigare?

Principen är ju inte så konstig. Farsan byggde en egen tensiometer för att kolla vanten på båten. Den visade visserligen inte absolutvärde utan var för att få alla vant lika sträckta. Den bestod av en excenter-manövrerad fjäder, två stödpinnar och en mätklocka (som alltså indikerade hur långt fjädern orkade trycka undan vantet).

Men det går ju alltid att kalibrera genom att hänga vikter i en eker och mäta på.

Det låter ju också spännade att bygga en sån. Det kommer sluta med att jag ev får en färdig cykel när jag går i pension :)
 
Nej jag menade att det måste ju gå att bygga nåt lite enkel hemmagjord variant.

Jag har lite olika hobbies där det såklart finns "riktiga" prylar att köpa för tusentals kronor, men jag klarar mig fint med lite enklare grejer.


Ex "studiofoto" där jag köpt billiga paraplyer (20-30 spänn) och klätt invändigt med vitt papper och sen använder gamla systemkamerablixtar som jag tiggt ihop från bekanta tillsammans med hembyggd slavtändare för 20 spänn.

Bokbindning där jag byggt en press av gängstång, laminatskiva och vingmuttrar.

Pressar äpplen till cider i en press byggd av träreglar (och presskorg av lister och plastat "patentband") och pressar med en domkraft.
 
Precis vad jag reflekterade över. Proffs använder proffsverktyg, amatörer använder simplare verktyg. Det måste ju finnas nån enkel tensiometer som är billigare?
Park tools har den billigaste jag sett, däremot finns det några som är rejält dyrare. Park kan man få billigare från USA, om man lyckas lösa frakten på ngt bra sätt.


Men det går ju alltid att kalibrera genom att hänga vikter i en eker och mäta på.
Och som tur är så är vuxna människor (FFA män) i ungefär rätt område för att utgöra rimliga referenser(för den som inte vill hänga upp en stor vattentunna eller nåt). En hjälsam takstol/grov trädgren, några plåtbitar och en båtsmansstol så är man igång.
 


dåliga har inte hjulen jag byggt själv utan ekertensiometer blivit. De har hållit för upp till 800 mil eller så utan riktningsbehov innan slitaget på fälgen gått för långt. Reducerade DT Swiss Comp ekrar inbillar jag mig är lättare att bygga med än icke reducerade ekrar.

Vid något tillfälle när jag trodde att jag spänt ett bakhjul för lite visade jag upp det för Matte på ECI. Han höll med och jag spände ett varv till eller så runt om och sedan har hjulet funkat ua.

Thure
 
niking m fl...

...
Det stora problemet är att de flesta hjul, som byggs på s.k. känsla, får en alldeles för låg ekerspänning, vilket resulterar i svaga hjul som får riktas med jämna mellanrum.
... /Niklas

Håller med om ovanstående och det mesta som skrivits i tråden av dej och andra.
Men frågan kvarstår - hur gör den som ännu inte är mogen för att investera mer i prylar, tror sig ha hittat ett lämpligt "referenshjul" men inte litar på tummarna och ändå vill försöka ?

Att knäppa på ekrar på ett hjul ger ju hyfsad "relativ" avstämning.

Är det någon som har några erfarenheter av att knäppa och jämföra mellan olika hjul för att få ett humm om den "absoluta" spänningen ligger någorlunda i rätt socken?
(Jag har inte tillgång till lämpliga hjul nu, men tycker att det borde kunna ge en viss vägledning.
Även om olika fälgar/däck/slangar/ekertjocklek etc ställer till situationen)

/Lasse
 
Däremot tycker jag man någorlunda hjälpligt kan få till det genom att "känna" sig fram. Det jag menar och vill lyfta fram, till hanna, är att man parralellt med mätande och testande också kan sätta viss tilltro till sin egen förmåga att "känna efter" om man bara ger den en riktig chans. I alla fall kan man på sikt utveckla den till att bli någorlunda tillförlitlig. Efter lite micklande och skruvande "känner" man momentet i "nävarna".

Men det kan vara ett stort steg mellan bra nog och bra på riktigt.

Främsta orsaken till att den här metoden fungerar ligger inte i graden av uppnådd, erfarenhetsbaserad handansträngningskalibrering, utan att de flesta vardagsföremål är så fånigt överdimensionerade och feltoleranta att man kommer undan med nästan vad som helst.
Det är ytterst få som kan bedöma uppnått vridmoment med någon som helst precision. Är rätt lätt att prova med en skiftnyckel, en momentnyckel och nån som skymmer skalan för en. Fel på uppemot 50% är inte alls ovanligt.
 
dåliga har inte hjulen jag byggt själv utan ekertensiometer blivit.

Jag har också hjul byggda på frihand hemma, och som fortfarande rullar. Uppenbarligen var de bra nog för ändamålet. Men mäter jag upp dem så är det ingen vacker syn. Det är helt klart så att hjulen jag byggt med ekerspänningsmätare har bättre odds för lång överlevnad än frihandshjulen. Om den marginalen sen nånsin kommer att utnyttjas eller inte är en annan fråga.
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.