Inplanterad varg?

Anglarn sa:

Jag tror att snf genomförde sin plan, ja.

Klicka för att se resterande...

Ok, ja, du verkar inte veta särskilt mycket egentligen. Frågorna är tydliga men du klarar inte av att svara på dessa. Det är väl inte så farligt egentligen, men då kanske du kan visa lite ödmjukhet inför andra också, du sitter inte inne med speciellt mycket /mer/ kunskap själv.

När du efterfrågar ärlighet själv så kan du inte gång efter annan ljuga.

Frågorna var:

Hur många vargar var det som inplanterades enligt rapporten?

Hur många inplanterade de från Finland?

Varför skulle inte SNF våga hävda äganderätt till rapporten?

Vad skulle vara problemet med rapporten, var är den konspiratoriska tanken från sjuttiotalet?

Lägger till:

Vad för plan är det som SNF genomfört?

erephus sa:

Ok, ja, du verkar inte veta särskilt mycket egentligen. Frågorna är tydliga men du klarar inte av att svara på dessa. Det är väl inte så farligt egentligen, men då kanske du kan visa lite ödmjukhet inför andra också, du sitter inte inne med speciellt mycket /mer/ kunskap själv.

När du efterfrågar ärlighet själv så kan du inte gång efter annan ljuga.

Frågorna var:

Hur många vargar var det som inplanterades enligt rapporten?

Hur många inplanterade de från Finland?

Varför skulle inte SNF våga hävda äganderätt till rapporten?

Vad skulle vara problemet med rapporten, var är den konspiratoriska tanken från sjuttiotalet?

Lägger till:

Vad för plan är det som SNF genomfört?

Klicka för att se resterande...

Man genomförde "projekt varg"...

Från Hedmark i Norge till Ivalo i norra Finland.

Som rubriken säger så vandrade en varg från Hedmark till Ivalo.
En unga hanvarg sövdes och försågs med GPS-sändarei Hedmark i Norge, där efter gick den iväg på en walk about. Forskarna kan med säkerhet veta hur lång vandringen egentligen var, minst 1050 km. Om då en varg kan gå den vägen, så torde det inte vara någon skillnad att gå åt andra hållet.
Vad vill jag då säga med detta, jo att implantera varg i landet är helt onödigt, detta sköter de om själva.
Ett kortare exempel på obemärkt vandring är den varg som enligt vargvärnare blev tjuvskjuten i Rialareviret, den dök upp norr om Karlstad i Värmland nästan ett år senare, ingen visste var den hade tagit vägen, varken APU, som troligen var de som skrämt iväg den, SRF, WWF eller forskarna på Grimsö, förens den dök upp och bildade revir.

http://www.aftenposten.no/nyheter/Ulv-fra-Hedmark-satte-verdensrekord-7760325.html

Anglarn sa:

Jag tror att snf genomförde sin plan, ja.

Klicka för att se resterande...

Foliehatt kommer till jul, bara jag får adressen.

Anglarn sa:

Är jag skyldig att polisanmäla? Vadan detta?

Klicka för att se resterande...

Självklart. Det anstår väl ett civiliserat samhälle?

Kan du vara vänlig att PM:a mig diarienumret om du inte skriver ut det här.
Tack på förhand.

Anglarn sa:

Man genomförde "projekt varg"...

Klicka för att se resterande...

Du hittar ju bara på saker för att kunna trolla, kul.

Ayrin sa:

Lugn vet jag inte, men att besluten är utanför deras kontroll är ju i det närmaste sant. Om de lyckas organisera sig väl nog och tillräckligt många kan de kanske påverka litegranna, men konsensus i samhället verkar vara att de som oroar sig för vargar i sitt närområde är vargfobiker och ska nivelleras tills denne håller tyst.

Personligen tycker jag kanske inte att inplanterade vargar låter enormt trovärdigt, men däremot tycker jag att svensk rovdjurspolitik sköts illa och med bristande respekt för de som drabbas av den. Om inte annat tycker jag att man så snart som möjligt ska stryka planerna på licensjakt (vilket iaf orsakar mer bråk än det är värt) och istället utforma en hyfsat generös skyddsjakt. Att skjuta godtyckliga vargar under några dagar är i mina ögon inte en lösning på problemet, istället ska individer som dristar sig för nära bebyggelse och/eller börjar ta tamdjur bort fortare än kvickt. Vargar är skygga för människor om människor är farliga, inte annars.

Klicka för att se resterande...

Att folk oroar sig för vargar i närområdet har jag en viss förståelse för, om man har lösa husdjur.
Människor som är rädda för att bli anfallna av vargen i närområdet och bemöts med fakta om vargens (o)farlighet blir väl däremot ofta otroligt provocerade.
Visst, rädslan är ytterst reell, men fakta visar att den är också är ogrundad.

Kanske det bästa sättet att sätta rädsla för människor i vargen är att ha en liten licensjakt på varg, med godtyckliga årsvalpar, men inte skjuta dem. Vänta på rätt väder, jaga dem med spjut på skidor i djup lössnö, så kommer snart ingen varg komma inom luktavstånd av människor. Det viktigaste i detta är ju dock att resten av vargfamiljen kan bevittna jakten. På detta sätt kommer vi få varg som är enormt präglad av rädsla för människor, troligen till och med tillräckligt för att påverka dem på en epigenetisk nivå, vilket gör att detta bara behöver utföras kanske var tredje eller fjärde varggeneration.

Gevär är för mesar och varg dräpt utan bevittnande vargar är inte avskräckande, för andra vargar är det bara mystiska försvinnanden utan speciell orsak.

Rädsla

Vad det gäller rädsla för olika djur så är diskussionen inte så lätt, det finns de som har fobi mot spindlar, och alla vet att i Sverige finns inga giftiga spindlar, men det minskar inte fobin.
Att vara rädd för rovdjur är inte riktigt samma sak men något liknande. Jag har en kamrat som bor i ett av Värmlands alla vargrevir, hon bor i en liten gles bebyggd by straxt utanför Karlstad. Hon har hög utbildning och ett väl utvecklat logiskt tänkande. Vid tidigare diskussioner om varg har hon varit förespråkare och värnare, men nu så är hon lite mer osäker på vad hon tycker.
Hon säger själv att, förnuftsmässigt vet hon att vargarna inte utgör något direkt hot mot en människa, men kännslomässigt känner hon något annat. Hon har nu slutat att ta barnvagnen och promenera de två kilometrarna till en kamrat för att umgås, hon tar bilen. Detta på grund av den "obefogade" oroskänslan i magen.
Om då en person känner detta obehag trots att vedebörande förnuftsmässigt vet att det är obefogat, skall vi inte då ta detta på allvar?

Det finns även andra exempel på utplanterade djur enligt vissa personer.
De eländiga översvämningsmyggorna I Färnebofjärden t.ex.

päeng sa:

Det finns även andra exempel på utplanterade djur enligt vissa personer.
De eländiga översvämningsmyggorna I Färnebofjärden t.ex.

Klicka för att se resterande...

Det finns många exempel på utplanterade djur. Älgen lyckades landsbygdsbefolkningen t ex efter hårt arbete utrota, Carl von Linné lyckades t ex aldrig få se en älg. Sedan planterades den in av folk som ville andra illa, likadant med rådjuren, fältharen och vildsvinen.

NightHawk sa:

Om då en person känner detta obehag trots att vedebörande förnuftsmässigt vet att det är obefogat, skall vi inte då ta detta på allvar?

Klicka för att se resterande...

När jag hälsar på mina föräldrar i ångermanland är jag ibland skraj för björn när jag är ute i skogen, eftersom det finns björn där

Jag anser dock inte att någon ska behöva ta mig rädsla "på allvar" och göra rovdjurspolitik av den.

Rädsla

Var går då gränsen när man skall göra något åt det?
Om jag är rädd för ryssen, då skall man inte göra försvarspolitik av det?
Om jag är rädd för att bli fattig, då skall man inte göra ekonomisk politik av det?
Jag har inga svar, bara frågor.