Samerna matar förmodligen rovdjuren mer än Du matar trollet. Om du klickar på länken så kan du till och med läsa vad "professorn" bygger sitt resonemang på. Är du av en annan åsikt så framför den gärna, jag ska i alla fall inte kalla dej för troll.
Problemet har för övrigt inte med gener eller inavel att göra....åtminstonde inte vad beträffar renarna:)

OK, det blev kanske för svårt med syftningen till att man skulle lösa två problem samtidigt.
Dels importera vajor för att få fler i flockarna för att öka reproduktionen, dels få nytt genetiskt material i flockarna.
I övrigt vet jag inte hur det står till med ev inavelsproblem, vargen är ju ett gränsfall, du kanske vet hur det ligger till med andra grupper i sammanhanget?
 

Om man tittar på Diagran A så tolkar jag det som att vi är inne i en naturlig variation med cykler på 20-30 år. Stammen har varierat mellan 170 000-300 000 renar under hela 1900-talet. Nu är denna statistik ett par år gamal och det skulle vara intressant att se de senaste siffrorna.

Det är ju bara de absolut senaste åren som det funnits många rovdjur. En faktor som påverkar renstammen negativt kan mycket väl vara en ökad medeltemperatur.

En doktorsavhandling (som jag tyvärr inte läst) från SLU lär visa att Älgar påverkas negativt av ökad temperatur. Som lekman skulle jag misstänka att motsvarande kan gälla för renar.

http://www.sr.se/Norrbotten/nyheter/artikel.asp?artikel=2208830

http://www.forskning.se/pressmeddel...rhallanden.5.5f58b11111d968fce7680001170.html
 
OK, det blev kanske för svårt med syftningen till att man skulle lösa två problem samtidigt.

Jag insåg inte att det fanns ett problem med genetisk utarmning, därför blev det nog lite svårt med syftningen där måste jag erkänna.

Jag upplever att man med det tidigare nämnda hotet från rovdjur ,och även andra omständigheter som sägs hota den samiska kulturen gör en koppling till hur andra länder i världen i princip medvetet har utrotat ursprungsbefolkningens kultur. Det finns en mer eller mindre stark identifikation mellan samer, indianer och aboriginer, där samer i Sverige känner sig lika illa behandlade som de andra kulturerna.
Det är nog få som vågar stå upp och påstå att det inte är fel, det som har skett både i Amerika och Australien. Där har vi i Sverige en stor folklig acceptans att det är ett kulturmord som skett.
Samtidigt som många tycker att det är fel att vi i Sverige från samhällets sida på olika sätt gynnar rennäringen med argumentet att det är en väsentlig och grundläggande del av den samiska kulturen och identiteten.
Det finns även andra saker som hotar rennäringen:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=477755

Jag hoppas att det framgår med tydlighet att jag inte är ute efter en tråd till om rovdjurens vara eller inte vara. Det upplever jag som en ganska enkel debatt med två tydliga alternativ. Alla problem är tyvärr inte lika enkla med tydliga ja eller nej alternativ. Jag tycker för egen del att de diskussionerna är intressantare och mer bildande. Jag försöker vara öppen för andras åsikter och därigenom öka min förståelse.
Min tillspetsade fråga är alltså:
Det finns en dominerande uppfattning i Sverige , med rätta enligt min åsikt, att många ursprungsbefolkningar runt om i världen har blivit otroligt illa behandlade och i princip fått hela sin identitet raserad.
Har vi då med konsekvens av detta ett ansvar att uppträda på ett annat sätt gentemot samernas kultur?
Är det bara "dom andra" som har ett ansvar i detta men inte jag?
Berör problemet bara indianer i Amerika, och aboriginer i Australien, men inte samer i Sverige?
 
för det första, är verkligen samer en ursprungsbefolkning eller är dom en etnisk minoritet, mig veterligen så tvistas det om detta.. För det andra så är detta inte en "same" fråga utan en fråga om näringsidkare och dess förutsättningar att bedriva sin verksamhet.
 
Ja man måste faktiskt skilja på frågan om rennäring och frågan om samisk kultur.

Samer är ett folkslag. Renskötsel är en näringsverksamhet.
Att respektera att folkslaget samer existerar, med en egen kultur, egna språk etc är "svenskarnas" förbaskade skyldighet.

Rennäringen däremot får antingen leva på kommersiella villkor eller betraktas som en museal kuriosa.
 
Jå, i och för sig kan man väl skilja på näring och kultur. Fast samerna som grupp har aldrig haft några explicita rättigheter i det svenska samhället. Inga egna reservat som i Amerika t.ex. Alla rättigheter har varit kopplade till renen, dvs rennäringen. Inget renmärke, inga privilegier så att säga. Rennäringen har därmed faktiskt blivit den viktigaste samiska kulturbäraren. Så nog sitter dom ihop alltid.
 
Kan man skilja på kultur och näring i detta fallet? Jag förstår att man kan det vad gäller många andra näringar. Men i detta fallet så känns det som om "näringsverksamheten" är en så stor del av både identitet och kultur så det är svårt att särskilja dom.

Jag menar att om man i dagens läge jobbar på Volvo så känner man säkert att näringen hotas, men i hur stor grad påverkar det ens identitet eller kultur. Det innebär inte att man måste förändra hela ens levnadssätt om man inte längre får göra bilar. Man får förmodligen ställa sig vid en annan monteringskedja.

Sedan så finns även aspekten att det kanske är intrånget från övriga samhället som gör det omöjligt att leva av renskötsel. Det är väl där (när det gäller andra länder?) som diskriminering eller kolonialism leder till att en kultur försvinner. I grund och botten handlar det om vem som har äganderätten till det som kallas för "sameland".
Kan man säga att man respekterar minoritetskulturen, om man samtidigt omöjliggör fortlevnad av deras traditioner och livsvillkor.

Det kanske inte sker genom ETT beslut eller EN åtgärd men om det sammantagna resultatet av alla beslut gällande äganderätt, naturutnyttjande, rovdjurspolitik mm innebär att det inte längre går att leva på ett traditionellt vis, är det bara att beklaga då. Gilla läget som man säger.

Dessutom så förekommer det ibland inlägg i detta forum som ifrågasätter de åtgärder som samerna själva vidtar för att kunna fortsätta med sin renskötsel, man kritiserar användningen av motorcyklar, skotrar och helikoptrar. På nåt sätt så känns det inte riktigt konsekvent, om man ena gången tycker att om inte renskötsel är lönsamt så får man lägga ner, och nästa stund kritiserar modernisering.

Då har man nog blandat in sina egna motiv tex att fjällen i framtiden ska få vara kvar som ett stort naturreservat, opåverkat av människor, trots att det faktiskt bor människor där som lever av naturen.

Rennäringen måste leva på kommersiella villkor, men får inte motoriseras eller på annat sätt utvecklas så det påverkar våra möjligheter till rekreation i vildmarken.

Ärligt nu, handlar det i slutändan om vem som tycker sig ha mest rätt till fjället, vi eller dom?
 
...bla, bla, bla...
Ärligt nu, handlar det i slutändan om vem som tycker sig ha mest rätt till fjället, vi eller dom?

Eller handlar det kanske om att vissa anser att ALLA som bor nära fjället (eller i Sverige, eller i EU, eller...) ska ha SAMMA rätt till fjället...?

Om jag startar ett företag som jag driver från min lägenhet, ska jag då inte följa samma regler som de andra som "bara" bor i samma område.
Någon som arbetar som DJ skulle säkert tycka att det vore bra om han kunde öva genom att spela musik hemma hela nätterna, hans grannar kanske är av annan åsikt...

/M
 
Senast ändrad:
Tack för ett mycket bra och välskrivet inlägg consono. Vi som bor i de tätare befolkade delarna av landet måste inse att glesbygden inte är ett reservat för oss att besöka när vi vill uppleva den natur som vi har förstört i vår nära omgivning, utan att där bor människor som lever av naturen. Vårt intresse av spännande upplevelser kan inte gå före dessa människors möjlighet att leva och bo där.
 
Kan man skilja på kultur och näring i detta fallet? Jag förstår att man kan det vad gäller många andra näringar. Men i detta fallet så känns det som om "näringsverksamheten" är en så stor del av både identitet och kultur så det är svårt att särskilja dom.

Och just däri ligger problemet.
Det är lite som om all lokal demokrati och kommunal service i Göteborg byggde på att man jobbade på Volvo. Att man inte var en riktig göteborgare annars.
Och ingen kan invända att Volvo är en miljövidrig förlustverksamhet utan att det tolkas som ett diskriminerande angrepp på göteborgare.
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.