Skogsstyrelsen tar paus

Skogsstyrelsen tar paus från nyckelbiotopsinventering i de delar av Sverige där de flesta av de fragment av oskyddade gammelskogar finns. Skogsstyrelsens generaldirektör skriver bl.a. att "Skogsstyrelsen förutsätter att skogsbruket hanterar pausen på ett ansvarsfullt sätt och fortsätter att undanta skogar med höga naturvärden i nordvästra Sverige från brukande även om de inte klassats som nyckelbiotoper".

Birger Schlaug svarar med "Det är väl ungefär som att säga till räven när stängslet till hönsgården har fallit sönder att hantera situationen ansvarsfullt."

Vi har inte mycket riktig gammelskog kvar här i Sverige och jag tror att så gott som all oskyddad sådan kommer att vara borta om tio år. Är det fler än jag som är oroliga över vad detta medför?
 
När Herman Sundqvist var skogschef på Sveaskog förnekade han att det finns kalhyggen i Sverige, han förstod inte värdet i gammelskog.
 
Begreppet Nyckelbiotop var skogsstyrelsens egna sätt att beskriva speciellt värdefulla biotoper. Tanken var att de skulle vara riktigt unika vilket betyder att det är orimligt att de skulle kunna uppnå mer än 1-2% av skogsmarken trotas att mer än det behöver skyddas men det behövs andra begrepp för de skogarna.
Nyckelbiotoper har inget laga skydd mot avverkning men de flesta aktörer på marknaden undviker att avverka nyckelbiotoper frivilligt på ett sätt som inte var tänkt. Ingen tar bort nyckelbiotoper ur registret trots att de värden som den innehöll kan vara borta (skogen har utvecklats eller avverkats) eller att forskningen inom naturvård gått framåt de senaste 30 åren. Många nyckelbiotoper gjordes innan GPS började användas vilket gör att de kan vara km från där de var hittade. Klassningen som nyckelbiotop gör det svårare att få någon att aktivt sköta skogen vilket bl.a lövskog och skiktade tallskogar kräver för att inte övertas av gran. De olika inventerarna lägger nivån på vad som är nyckelbiotop väldigt olika, jag har varit med på övningar där inventerare bedömt allt mellan 0-100% av ett område till nyckelbiotop.
 
Sverige har väl skrivit på Nagoya-planen där ett av målen är att skydda 17% av land och sötvattensområdena till 2020. Vad jag vet så är Sverige inte i närheten av detta mål (11% 2015). Mycket av dessa 11% är kalfjäll och annan "värdelös" mark, mycket lite är produktiv skogsmark utanför fjällen.
Då är det inte orimligt att man är restriktiv vad gäller vilka skogar man får avverka.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Skyddad-natur/24541/24548/Behallare-for-Press/403465/
 
När Herman Sundqvist var skogschef på Sveaskog förnekade han att det finns kalhyggen i Sverige, han förstod inte värdet i gammelskog.
Fick för mig att han gjorde det uttalandet som nytillsat generaldirektör ifjol men han har säkert påstått samma sak mer än en gång.
Begreppet Nyckelbiotop var skogsstyrelsens egna sätt att beskriva speciellt värdefulla biotoper. Tanken var att de skulle vara riktigt unika vilket betyder att det är orimligt att de skulle kunna uppnå mer än 1-2% av skogsmarken trotas att mer än det behöver skyddas men det behövs andra begrepp för de skogarna.
Nyckelbiotoper har inget laga skydd mot avverkning men de flesta aktörer på marknaden undviker att avverka nyckelbiotoper frivilligt på ett sätt som inte var tänkt. Ingen tar bort nyckelbiotoper ur registret trots att de värden som den innehöll kan vara borta (skogen har utvecklats eller avverkats) eller att forskningen inom naturvård gått framåt de senaste 30 åren. Många nyckelbiotoper gjordes innan GPS började användas vilket gör att de kan vara km från där de var hittade. Klassningen som nyckelbiotop gör det svårare att få någon att aktivt sköta skogen vilket bl.a lövskog och skiktade tallskogar kräver för att inte övertas av gran. De olika inventerarna lägger nivån på vad som är nyckelbiotop väldigt olika, jag har varit med på övningar där inventerare bedömt allt mellan 0-100% av ett område till nyckelbiotop.
Jag förstår att det finns problem med nyckelbiotopsklassificeringen och att det behövs en översyn. Men problemet är att Skogsstyrelsen tar beslutet att pausa utan samråd och utan att något annat klassificeringssystem finns på plats. Det ligger inte i skogsbrukets intresse att själva avsätta skogar med höga naturvärden så liknelsen med räven tycker jag känns relevant.
 
Jag uppfattade inte att KimE försvarade skogsstyrelsen. Tyckte hans inlägg var informativt, endast. Väldigt saklig dessutom.
Bevarandet av skog/natur är problematiskt i Sverige, välkänt internationellt sett - många starka företag o intressen som påverkar politikerna på ett negativt plan sett ur konservationistisk synpunkt.
Det största problemet är just, som nämnts, att dinte finns någon sorts enighet i klassificering av skog; all skog i sverige har vid något tillfälle avverkats, det finns ingen jungfruvildmark i sverige (inte ens sarek), allt är kulturlandskap. Detta är knappast något nytt, det blev så när människorna bredde ut sig i sverige medan de följde isens tillbakadragande, både söder- o norrifrån.
Rimligast vore väl att studera länder som redan genomfört något liknande. Kanske slovenien? (Vet att d har mycket skog, men känner ej till deras bevarandeplaner)
 
Jag uppfattade inte att KimE försvarade skogsstyrelsen. Tyckte hans inlägg var informativt, endast. Väldigt saklig dessutom.
Ok, jag kan se att mitt svar kanske fick en onödigt kofrontatorisk ton, liknelsen med räven var det jag som förde på tal och inte Kimmo. Jag argumenterar heller inte emot Kimmo i sak.
Bevarandet av skog/natur är problematiskt i Sverige, välkänt internationellt sett - många starka företag o intressen som påverkar politikerna på ett negativt plan sett ur konservationistisk synpunkt.
Det största problemet är just, som nämnts, att dinte finns någon sorts enighet i klassificering av skog; all skog i sverige har vid något tillfälle avverkats, det finns ingen jungfruvildmark i sverige (inte ens sarek), allt är kulturlandskap. Detta är knappast något nytt, det blev så när människorna bredde ut sig i sverige medan de följde isens tillbakadragande, både söder- o norrifrån.
Rimligast vore väl att studera länder som redan genomfört något liknande. Kanske slovenien? (Vet att d har mycket skog, men känner ej till deras bevarandeplaner)
Njae, nog finns det skog kvar i Sverige som aldrig har avverkats även om den nu finns i små fragment som blir allt färre och allt mindre. En viss plockhuggning har det skett på många ställen men i dessa skogar finns ändå en kontinuitet bakåt som gör att det går att hitta många spännande rödlistade arter. Men om vi pratar om mänsklig påverkan så kan jag hålla med om att all svensk skog är påverkad på ett eller annat vis av människan (genom t.ex. försurning eller liknande företeelser).
 
Att använda begrepp som "urskog" eller "opåverkad skog" för att avgöra vilka skogar som bör skyddas eller inte är problematiskt. I värsta fall leder det till en strid om bevis där den som vill avverka försöker hitta belägg för att skogen påverkats tidigare. Jag läser just nu en bok om Muddus nationalpark, Muttos, av skogsforskaren Ola Engelmark. Muttos är ju Sveriges största skogliga nationalpark och innehåller en naturskog som väl är det närmaste vi kommer begreppet "urskog". Men det betyder inte att den är helt opåverkad av mänsklig aktivitet, bland annat genom samernas och renskötselns närvaro. Är den då inte skyddsvärd? Jo, absolut! Liksom en massa andra skogsområden där människan i någon mån påverkat. Med de starka avverkningsintressen som finns så huggs den ena skogsarealen efter den andra ner, och t ex områden av gammal naturskog som borde sparats åker med av bara farten. Eller fälls helt avsiktligt.
 
Jungfruskog är inte ett ord på svenska för att det inte finns :). Virgin forest på engelska är (nästan) skog som aldrig blivit avverkad eller påverkad av betande tamboskap eller annat, men det finns knappt virgin forest där européer varit o dragit. Riktig virgin forest finns inte i Sverige. ALL skog i Sverige har någon gång (efter senaste istiden) blivit avverkad, därför finns ej jungfruskog.
Urskog är inte samma sak som virgin forest. Urskog i Sverige är svårt att få till, inte pga att ingen vill utan för att det kan bli problematisk med alla vindfällor som isf måste få ligga kvar (skadeinsekter).
 
ALL skog i Sverige har någon gång (efter senaste istiden) blivit avverkad,...

Är det helt säkert? Jag vet inte. Tänker på exempelvis på delar av den fjällnära skogen. Påverkad, ja. Men har allt en gång verkligen varit avverkat?

En annan sida av saken är att en skog som för länge sedan huggits ner kan växa upp igen och åter bli en naturskog. Men jag gissar att det för en barrskog i Lappland skulle behövas storleksordningen tusen år för detta.

Urskog i Sverige är svårt att få till, inte pga att ingen vill utan för att det kan bli problematisk med alla vindfällor som isf måste få ligga kvar (skadeinsekter).

Vissa säger att problemen med skadeinsekter i de norra delarna av Sverige är mindre än längre söderut, åtminstone på vissa områden. I skogarna omkring Kvikkjokk finns arealer där man låtit vindfällena ligga. En del av dessa skogar ingår i stora naturreservat. Sedan är väl riskerna med insekter större för gran än för tall (men det är bara en gissning från min sida).
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...