Svensk äventyrare funnen död i Colombia

Tydligen skulle han försöka sig på att ta sig igenom ett närapå ogenomtränglig djungel med paramilitärer, knarksmugglare etc själv med hjälp av lokalbefolkningen.Personer som känner till området sa att "han är död" några veckor efter att han försvann. Uppenbarligen helt orädd och väldigt naiv.

Får mig att tänka på Christopher McCandless fast gånger 5. Ungefär som att korsa bergen i Afganistan själv utan utrustning mitt i vintern.
 
Jag håller nog med dig i sak, baserat på de knapphändiga uppgifter man får i artikeln, MEN skulle vilja mana till försiktighet vad gäller snabba omdömen i det här fallet. Han är svensk, och det här är ett svenskt forum. Skulle känna mig ganska kass om jag snackat ner killen här, på lösa grunder dessutom, om t.ex. hans syster råkar läsa tråden.
 
Det finns en oerhörd naivitet om verklig fara i besvärliga länder. Vår långa fred i Sverige har dessutom lullat in oss i att dylikt händer bara andra. Colombia är som det är, inte värre och inte mindre.

Även uppe på näset går det tufft till, lilla Honduras t ex har lika många mord i veckan som vi har om året, det är 52x fler.

Givetvis är det så att turista i de här länderna som UD avråder från är upp till den resande. Även när vi verkade där fick vi hjälpa till med försvunna turister bland annat.

Avbida fakta innan ni börjar kommentera hans tragiska dödsfall, det finns alltid efterlevande och dem skall man vara extra rädd om.
 
Det finns en massa fakta om killen ute på nätet och familjen känner till det.

Det intressanta med det här fallet är att det verkar så extremt att det är svårt att förstå. Killen var exempelvis en lättpackare och hade typ bara 2 kg utrustning i ryggsäcken.
 
Jag kände inte offret och kan därför inte bedöma om naivitet har med sammanhanget att göra.
Helt irrelevant dessutom eftersom det är en tragisk händelse oavsett.

Det är dock intressant att just det ordet påtalas så ofta när någon svensk eller annan västerlänning mister livet eller hamnar i trubbel på "farliga" platser runt om i världen.
Jag är av åsikten att varken dumhet eller naivitet behöver ha någon koppling till liknande händelser.

Det finns givetvis en grupp som inte har en aning om vad de ger sig in på och dessa kan eventuellt klassas som naiva, dumma, blåögda, suicidala plus en uppsjö med andra liknande epitet.
Sen finns det en grupp som gör en noggrann konsekvensanalys för att sedan väga fördelar mot nackdelar - vad får jag ut av Äventyr X i förhållande till riskerna?
Risk/reward-ratio.

Nackdelarna, riskerna och det på den negativa sidan är ofta kända faktorer och kan i regel bedömas objektivt. I de flesta fall kan vi trots allt få ett ganska hyggligt grepp om potentiella faror och många gånger även hur vi kan skydda oss mot dem.
Vissa kan vi inte skydda oss mot, men vi kan förebygga och förutse. Ja, det finns Black Swans, men det är allmängiltigt.

På den andra sidan finner vi givetvis de positiva aspekterna. De är däremot oftast extremt subjektiva och vad som kan vara en livsseger för en person kanske inte har något som helst värde för en annan individ.

För att knyta upp till den tragiska historien som tråden började med så kan jag berätta att jag en gång i tiden funderade på att korsa Darién Gap. Vi gjorde vad jag uppfattar som en relativt sansad konsekvensanalys och kom fram till att vi hamnade ungefär runt nollan i fråga om risk/reward.
Velande och ett uteblivet beslut följde.
Vi beslutade därför att resa till Yaviza för att få ett bättre grepp om vad vi eventuellt hade att vänta. En faktor vi inte räknat in i vår konsekvensanalys trädde då in i handlingen - orkanen Mitch.
Visst, "dåligt väder" fanns med i vår riskkalkyl, men i det här fallet stoppade ovädret oss från att ens färdas söderut från Panama City. Vi fick vidare reda på att de helt vansinniga regnen och vindarna skapat totalt kaos i södern och i och med detta vägde den negativa biten definitivt över.
Vi satsade därför på Plan B - att nå Colombia via Stilla Havet med hjälp av handelsbåtar och smugglare. Det funkade bra även om det tog några veckor längre än beräknat.

Så varför lockade Darién mig?
Känslan av att korsa mellan två kontinenter. Det är ett mytomspunnet område. Vild djungel. Djurlivet. Gillar civilisationens utposter. Utmaningen att ta sig till andra sidan. Intressanta Indianstammar. Att färdas landvägen så mycket som möjligt. Cyklar i dugout-kanoter kändes exotiskt. Att besöka ett område få utomstående sett. Planeringsutmaningen.
Lockelserna var många, men det är dessa jag kommer på nu. Spontant, 17 år senare.
Skulle jag göra det idag?
Troligtvis inte.

Aljazeera har några färska reportage om dagsläget i Darién om någon är intresserad av att veta mer.
Drugs, migrants and rebels: Life along Darién's Gap
Crossing the Darién Gap: US-bound migrants marooned in Panama jungle
 
Verkar ha blivit skjuten av Farc och som sagt väldigt naiv. Från Flashback:



"För att sammanfatta allt som ni försöker komma fram till, så kan jag meddela att Jan inte bara var oerhört naiv, så var han samtidigt väldigt subjektiv och var vad man kan säga "uppe i det blåa" i någon form av subjektiv fantasi som hade noll förankring till verkligheten. Alla som känner honom skulle nog kunna säga att han var omöjlig att övertyga om något som han själv inte tyckte. Han hade inte kapaciteten att bedöma verkligheten och dess faror på ett resonabelt och logiskt sätt. Han var även en altruist av rang och en oerhört känslig, empatisk och medkännande person. Det gjorde att han utan problem kunde stå upp för dem svaga, utan att förstå vad det kan innebära för konsekvenser. Hans naitivitet och tron på det goda i människan gjorde troligtvis att han trodde sig kunna ta an vilka människor som helst, guerilla i Colombia, som afrikanska stammar i djungeln.

Det är hans absoluta brist på möjlighet till relevant verklighetsbedömning som ledde honom rakt in i döden. Det är inte det att han inte visste eller var opåläst om hur farligt området var, däremot levde han i en tro om det bästa om människor och en tro om sin egen förmåga att kunna resonera sig ur vilken situation som helst, det är det som ledde till hans död. Ingen som helst verklighetsförankrad riskbedömning med andra ord, tillsammans med en alldeles för god tro.

Oerhört makaber händelse som på något sätt träffar rakt in i hjärtat. Ganska befriande att få reda på vad som faktiskt hände honom."
 
Väldigt trist, minns när han försvann och att jag grubblade en del på det då.

Av den lilla konkreta fakta som finns framstår det för mig som att han var väl medveten om riskerna men valde att fortsätta ändå, det var inte hans första resa utanför turistområdena. Om det är mod eller dumdristigt beror på vem man frågar.

Tror nog att man ska akta sig för att sprida information från flashback utan annan källa, om det är fakta eller något troll som ligger bakom är helt omöjligt att avgöra.

/G
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...