Inställningsproblem
- Trådstartare sigvard
- Start datum
Re: Re: Pikfri riskfaktor
Fram till kanske 1950/60-talet var det helt piklöst som var normen: då skulle man ha med sig en ispik per grupp (extrastav var det inte tal om på den tiden). Om gruppen var mycket stor kunde man tänka sig kanske två ispikar - totalt inom gruppen!! Det var tider det...
Håller inte med - i utförslöpor (på skidor) glider man ju bara ner. På skridsko borde detta motsvaras av så kraftig medvind att man varken behöver staka eller sparka - man bara blåser iväg. Vindstilla på skridsko tycker jag motsvaras av plan mark på skidor.
För drygt ett decennium sedan och tidigare spolades det ibland upp en skridskobana på Gärdet, på ett fält som var lite kuperat. Ett varv var en km. Den banan hade en höjdskillnad på kanske 10 meter mellan högsta och lägsta punkt, så där kunde man få uppleva både uppförs- och nedförsbacke på skridsko. Senast jag åkte där var år 1995 - tror dom slutade spola den banan då rundbanan på ÖIP blev konstfrusen, vilket år det nu var.
malmqvist52; sa:
Fram till kanske 1950/60-talet var det helt piklöst som var normen: då skulle man ha med sig en ispik per grupp (extrastav var det inte tal om på den tiden). Om gruppen var mycket stor kunde man tänka sig kanske två ispikar - totalt inom gruppen!! Det var tider det...
malmqvist52; sa:
Håller inte med - i utförslöpor (på skidor) glider man ju bara ner. På skridsko borde detta motsvaras av så kraftig medvind att man varken behöver staka eller sparka - man bara blåser iväg. Vindstilla på skridsko tycker jag motsvaras av plan mark på skidor.
För drygt ett decennium sedan och tidigare spolades det ibland upp en skridskobana på Gärdet, på ett fält som var lite kuperat. Ett varv var en km. Den banan hade en höjdskillnad på kanske 10 meter mellan högsta och lägsta punkt, så där kunde man få uppleva både uppförs- och nedförsbacke på skridsko. Senast jag åkte där var år 1995 - tror dom slutade spola den banan då rundbanan på ÖIP blev konstfrusen, vilket år det nu var.
På Östermalm...
...har man fryst rundbanan i många år. Här tränade redan 60-talets snabbskrinnare. Däremot gjorde man en renovering av frysanläggningen på 90-talet. På Ängby IP ute i Bromma kunde man på 50-talet åka rundbana på knallhård is som inte var konstfryst. Det var vintrar på den tiden. På Ängby spolade man dessutom upp grusfotbollsplanen, spelade musik på kvällarna och hade vedeldade värmestugor. Och korv- och godiskiosken var öppen. Alla var där!
Se'n kom TV.
T
...har man fryst rundbanan i många år. Här tränade redan 60-talets snabbskrinnare. Däremot gjorde man en renovering av frysanläggningen på 90-talet. På Ängby IP ute i Bromma kunde man på 50-talet åka rundbana på knallhård is som inte var konstfryst. Det var vintrar på den tiden. På Ängby spolade man dessutom upp grusfotbollsplanen, spelade musik på kvällarna och hade vedeldade värmestugor. Och korv- och godiskiosken var öppen. Alla var där!
Se'n kom TV.
T
Re: Re: Re: Rättelse om
Många skatepjäxor slits hårt i sulan av promenader i synnerhet på asfalt.
Men en annan iaktagelse är att de som provat olika inställningar i sidled oftast aldrig går tillbaka till att ha skenan centrerad under bindningen.
Det är inte rättvist att jämföra balanspunkten på skidor och skridskor.
När man kantar skidan så flyttas balanspunkten från nära ytterkanten på skidan om man tar ytterskär i början av skäret till mitt under vid neutralläge för att ligga ca 2 cm längre medialt vid avvecklingen av skäret.
En vettig kompromiss är att förskjuta skenan ett antal millimeter medialt när man går från skidor till skridskor. Även skridskons balanspunkt påverkas en del av lutningen av fotbladet men inte lika mycket som skidans balanspunkt.
Thure
Tommy E; sa:
Många skatepjäxor slits hårt i sulan av promenader i synnerhet på asfalt.
Men en annan iaktagelse är att de som provat olika inställningar i sidled oftast aldrig går tillbaka till att ha skenan centrerad under bindningen.
Det är inte rättvist att jämföra balanspunkten på skidor och skridskor.
När man kantar skidan så flyttas balanspunkten från nära ytterkanten på skidan om man tar ytterskär i början av skäret till mitt under vid neutralläge för att ligga ca 2 cm längre medialt vid avvecklingen av skäret.
En vettig kompromiss är att förskjuta skenan ett antal millimeter medialt när man går från skidor till skridskor. Även skridskons balanspunkt påverkas en del av lutningen av fotbladet men inte lika mycket som skidans balanspunkt.
Thure
Re: Re: Re: Re: Rättelse om
Det håller jag med om. Å andra sidan ska prylar användas. De håller nog rätt många år innan de ger upp ändå. För mig är det inget problem. I norr är snö betydligt vanligare än asfalt på isarna och jag skejtar ut till åkbar is på skidor. Knatar inte i dem mer än nödvändigt.
Jag är i och för sig en som har gjort det efter att ha testat med mina klassiska SNS-pjäxor med sidojustering för att kolla om jag lurades av den stabilare skejtpjäxan. Mina gamla skridskor var definitivt snedställda så jag hade förväntat mig en stor skillnad. Men det blev inte bättre utan jag återgick till centrerad bindning. Jag tror att det beror på att kroppen är van att ställa sig rätt från skidåkningen.
Jag tror också att de flesta som sidojusterar gör det tills dess att det känns bäst och sedan behåller den inställningen. Min teori är att om redan innan du skaffar dig lös häl har balansen från skejting så känns en centrerad bindning mer naturlig. Av gammal vana.
Självklart skiljer sig tyngdpunkten och rotationscentrum mellan skidor och skridskor. Det har diskuterats ett antal gånger tidigare. Men jag tror att även här så spelar det en viss roll hur man står på skridskorna med hela kroppen och att även det påverkar skäret i stort.
/Tommy
thureb; sa:
Det håller jag med om. Å andra sidan ska prylar användas. De håller nog rätt många år innan de ger upp ändå. För mig är det inget problem. I norr är snö betydligt vanligare än asfalt på isarna och jag skejtar ut till åkbar is på skidor. Knatar inte i dem mer än nödvändigt.
thureb; sa:
Jag är i och för sig en som har gjort det efter att ha testat med mina klassiska SNS-pjäxor med sidojustering för att kolla om jag lurades av den stabilare skejtpjäxan. Mina gamla skridskor var definitivt snedställda så jag hade förväntat mig en stor skillnad. Men det blev inte bättre utan jag återgick till centrerad bindning. Jag tror att det beror på att kroppen är van att ställa sig rätt från skidåkningen.
Jag tror också att de flesta som sidojusterar gör det tills dess att det känns bäst och sedan behåller den inställningen. Min teori är att om redan innan du skaffar dig lös häl har balansen från skejting så känns en centrerad bindning mer naturlig. Av gammal vana.
Självklart skiljer sig tyngdpunkten och rotationscentrum mellan skidor och skridskor. Det har diskuterats ett antal gånger tidigare. Men jag tror att även här så spelar det en viss roll hur man står på skridskorna med hela kroppen och att även det påverkar skäret i stort.
/Tommy
Re: Re: Re: Re: Re: Rättelse om
Med skridskor kan man om de är någorlunda ändamålsenligt utformade ta ut skäret betydligt längre än med skidor. Detta förutsätter att inte sko eller skridsko/bindning tar i isen när skridskon vinklas 45 grader eller mera.
Med SNS tar inte bindningen i och inte heller skon i normalfallet. Om man kapar lite av aluprofilen/plattan medialt så kan man med sidoförskjutning av skenan medialt ta ut skäret i stort sett lika bra med långfärdsskridskor som med hastighetsrör.
Bilddata: http://www.sssk.se/databas/bild/bild-v.asp?id=18176
Om man har ett rörelsemönster från skating på skidor kanske man inte utnyttjar hela potentialen som finns på skridskor. Detta gäller i synnerhet om man har höga och styva skatepjäxor som inte alls ger utrymme för den rörlighet i fotleden i sidled som hastighetsåkare på skridskor utnyttjar.
Någon som vet vad det blev av försöken med kolfiberskor och klapmekaniskm från Inlines som någon av skidolympierna i sprint förra vintern experimenterade med?
Thure
Tommy E; sa:
Med skridskor kan man om de är någorlunda ändamålsenligt utformade ta ut skäret betydligt längre än med skidor. Detta förutsätter att inte sko eller skridsko/bindning tar i isen när skridskon vinklas 45 grader eller mera.
Med SNS tar inte bindningen i och inte heller skon i normalfallet. Om man kapar lite av aluprofilen/plattan medialt så kan man med sidoförskjutning av skenan medialt ta ut skäret i stort sett lika bra med långfärdsskridskor som med hastighetsrör.
Bilddata: http://www.sssk.se/databas/bild/bild-v.asp?id=18176
Om man har ett rörelsemönster från skating på skidor kanske man inte utnyttjar hela potentialen som finns på skridskor. Detta gäller i synnerhet om man har höga och styva skatepjäxor som inte alls ger utrymme för den rörlighet i fotleden i sidled som hastighetsåkare på skridskor utnyttjar.
Någon som vet vad det blev av försöken med kolfiberskor och klapmekaniskm från Inlines som någon av skidolympierna i sprint förra vintern experimenterade med?
Thure
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Rättelse om
Mikael Östberg som håller på med det och förra året åkte han flera tävlingar med sin "klappskida". Mer info på hans hemsida
http://www.mikaelostberg.com/
J
thureb; sa:
Mikael Östberg som håller på med det och förra året åkte han flera tävlingar med sin "klappskida". Mer info på hans hemsida
http://www.mikaelostberg.com/
J
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Rättelse om
Med anledning av ovanstående inlägg....ser ut som det finns ett frö till en kommersiell produkt av "klappskida" nu också. Cado Motus (fd. Mogema) som håller på med nått..
http://cadomotus.datasmit.nl/shop/default.asp?s=273EDC96DE604990A319DC39DAEF9745&art=11
Jonas.O; sa:
Med anledning av ovanstående inlägg....ser ut som det finns ett frö till en kommersiell produkt av "klappskida" nu också. Cado Motus (fd. Mogema) som håller på med nått..
http://cadomotus.datasmit.nl/shop/default.asp?s=273EDC96DE604990A319DC39DAEF9745&art=11
Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Re: Javisst...
Catharina Grünbaum hade en spalt om ordet "skrinna" i DN den 8 mars:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=626204
Hon ser "skrinna" och "åka långfärdsskridsko" som synonymer, och har hittat "skrinna" i betydelsen "åka hastighetsskridsko" bara i Göteborg och i Finland.
pausch; sa:Palle_Z; sa:
Stämmer - och de flesta benåkare är heller inga skrinnare. Nationalencyklopedins ordbok säger:
skrinnare - person som åker skridskor vanl. på tävlingsnivå.
Hist.: sedan 1874
Som tur är måste man inte vara skrinnare för att kunna njuta av långfärdsskridskoåkning.....
Ordet "skrinna" är bildat av ordet "skrida". Från 1635 betydde "skrinna" ungefär "åka kana" i vissa svenska dialekter. Från 1772 har ordet använts i betydelsen "åka skridsko".
[Ändrat av pausch 2007-01-08 kl 20:02]
Catharina Grünbaum hade en spalt om ordet "skrinna" i DN den 8 mars:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=626204
Hon ser "skrinna" och "åka långfärdsskridsko" som synonymer, och har hittat "skrinna" i betydelsen "åka hastighetsskridsko" bara i Göteborg och i Finland.
Det är en tydlig stor boom på gång att skrinna på uteisar! ...
http://liv.skridsko.net/lankar.html
http://www.ski-paddle.com/skating/skating.php
Thure
http://liv.skridsko.net/lankar.html
http://www.ski-paddle.com/skating/skating.php
Thure
Liknande trådar
| Trådstartare | Titel | Forum | Svar | Datum |
|---|---|---|---|---|
|
|
Inställningsproblem Skyllermarks Blå | Långfärdskridsko | 6 |
Liknande trådar
Sova ute en natt i månaden
Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.