Bättre och säkrare klädsel?

kuma; sa:

Här behövs nog verklig materialutveckling. Något för W.L Gore & Associates, Dupont m.fl. att bita i.

Klicka för att se resterande...

Eller lite tankeverksamhet för en lösning är att använda kläder som minimerar vattencirkulation när man ligger i, det går att uppnå med dagens material även om jag inte sett mönster på kläder som är helt optimala. Jag syr en del själv, ryggsäckar med mera och har ni ideer som jag kan hjälpa till med att förverkliga så hör gärna av er. Jag spenderar många timmar med penna o papper för att lösa div kniviga problem.

red.
Suck! hoppas inte min svenska-majje ser mina inlägg!
slut red.

kuma; sa:

Här behövs nog verklig materialutveckling. Något för W.L Gore & Associates, Dupont m.fl. att bita i.

Klicka för att se resterande...

Vad sägs om bomullsväv. Någorlunda vindtät, andas när den är torr, fibrerna sväller när när de blir blöta och tätvävd bomullsväv (typ ventil) blir faktiskt vattentät.

kuma; sa:

Här behövs nog verklig materialutveckling. Något för W.L Gore & Associates, Dupont m.fl. att bita i.

Klicka för att se resterande...

Men det finns ju redan torrdräkter som är gjorda av Goretex.

/Torbjörn

Dräkt för bärgare

I en mån dräkter av gortex/neopren behandlats ovan så har man utgått från att den enskilde åkaren ska ha en sådan. Det torde dock var både orealistiskt och obehövligt. Det räcker med att någon enstaka i gruppen kan klä om och träda in som bärgare av dem som ligger i vattnet:

Ca tio minuter är den tid man har på sig för att rädda folk i vattnet. Det gör att det vanligen inte går att få hjälp utifrån i tid. Vid stora kriser är det ofta några som är hjältemodiga och slänger sig i för att hjälpa till. Ibland går det, ibland offrar de sina egna liv till mer eller mindre nytta ör andra.

Enda sättet att hjälpa till effektivt under tio minuters tid är att man kan fått på sig en torrdräkt. En eller flera i gruppen borde ha en sådan i packningen. Det bör ta ca två-tre minuter för en tränad person att få av sig ta av sig ytterkläderna så att bara trikåerna återstår och sedan med hjälp dra på sig torrdräkten. Istället för att riskera ytterligare plurrningar genom panikartade försök att nå fram till de nödställda är det bättre att situationen angrips ändamålsenligt. I vetskap om att hjälp kommer minskar paniken och åtgärder blir mer överlagda.

En utgångspunkt är den typ av neoprendräkt som används vid dykning i kallt vatten (dvs Östersjön). Skridskoåkningens organisationer skulle kunna utforma en dräkt speciellt för räddning ur vak. Kanske med kevlarförstärkning på ryggen och en sele förankrad högt bak, så att livräddaren själv kan dras upp liggande på rygg medan hon/han hjälper till med bensparkar.

En sådan dräkt skulle kanske kosta 4-6 tusen kronor. Den behöver inte väga mycket och kan delvis ersätta plurrningsombytet i en ryggsäck. Resten borde kuna fördelas på andra. Jag skulle inte vilja åka i toordräkt. Men jag skulle kunna tänka mig att ha med en for the worst case scenario.

Drastiskt, kanske det. Men inte om det är som GustavOh sade i tråd om olycksn vid Ridön, potentialen för svåra olyckor är större än vi tänkt oss. Fram till för ett par veckor sedan var vi nog få som satte på oss säkerhetsbältet vid färd med buss på motorväg. Och vem hade talat om störtbåge för förstärkning av busstak? (Och ännu har tydligen ingen applicerat automtisk bränslespärr om bussen hammnar på sidan eller upp och ner, bussen hade kunnat brinna om det inte varit för en passagerares tankenärvaro. Men det var OT).
[Ändrat av jonasolof 2006-02-01 kl 19:56]

Jo det har du ju rätt i, och även vadare (för fiske) när jag tänker på det.
Där står man ju länge i iskalla laxälvar med vatten upp till armhålan. Många har gått ifrån neoprenvadare till goretex.
Kräver dock att man har ordentlig isolering med ylle, fleece under etc. Enligt en fiskesite: " Med varma fleeceunderställ kan man använda dessa en stor del av säsongen, men vid riktigt kallt vatten krävs neopren för full komfort". För fötterna har man dock neopren fodrade integrerade stövlar eller neoprenstrumpor.
För skridskor krävs också tättslutande muddar vid fötter och händer.
Sen är det ju det här med kostnaden.

ulfhe; sa:

Vad sägs om bomullsväv. Någorlunda vindtät, andas när den är torr, fibrerna sväller när när de blir blöta och tätvävd bomullsväv (typ ventil) blir faktiskt vattentät.

Klicka för att se resterande...

Bomull kyler.

Värme/väta innifrån eller utefrån?

Mitt alltid närvarande problem är att vara tillräkligt varm och tilräkligt sval för kroppsarbete. Antingen frysr man ellerså svettas man floder och blir blöt innefrån. min erfarenhet är att man måste frysa i början för att vara lagomt varm mot slutet. Svettas jag floder blir jag törstig, trött och kall. fryser jag i början så blir jag varm och kan fortsätta jobba. balansen mellan kroppsarbete och kyla/vätskeintag är viktigt..

Re: Dräkt för bärgare

jonasolof; sa:

En utgångspunkt är den typ av neoprendräkt som används vid dykning i kallt vatten (dvs Östersjön). Skridskoåkningens organisationer skulle kunna utforma en dräkt speciellt för räddning ur vak. Kanske med kevlarförstärkning på ryggen och en sele förankrad högt bak, så att livräddaren själv kan dras upp liggande på rygg medan hon/han hjälper till med bensparkar.

En sådan dräkt skulle kanske kosta 4-6 tusen kronor. Den behöver inte väga mycket och kan delvis ersätta plurrningsombytet i en ryggsäck. Resten borde kuna fördelas på andra. Jag skulle inte vilja åka i toordräkt. Men jag skulle kunna tänka mig att ha med en for the worst case scenario.

Klicka för att se resterande...

Vi kan nog bortse från neopren torrdräkt. den skulle bli alldeles för tung för att ngn vill släpa runt på den. (har en du kan få testa om du vill)
men det finns bra torrdräkter för under 8000 som är lätta och enkla att ta på sig själv. sedan finns det dräkter som är till för överlevnad.
titta in på http://www.ursuk.fi för att ta ett exempel.

men en sak jag undrar lite över. kanske en dum fråga då jag är totalt grön på det här med långfärdsskridskor men frågar man inte får man aldrig veta.
man släpar med sig ett snabbt ombyte mm men varför tar man inte ordentliga kläder och sovsäck eller liknande med sig i en stor ryggsäck som inte väger så mkt ? inpackat i ordentligt vattentät säck, kanske ett litet kök och en dunjacka mm eller liknande.
givetvis lite beroende på var man skall åka.
totalvikt på detta borde bli under 10 kg.
vilket dessutom ger att man har rejäl flytkraft.

Då kommer vi till nästa fråga, jag får inte riktigt fysiken att stämma när jag hör och ser folk som pratar om hur man skall ha sin ryggsäck mm.
Som jag ser det så borde en ryggsäck som flyter bakom min rygg tvinga upp ryggen och därmed och därmed tvinga ner framsidan dvs ansiktet i vattnet.
eller har jag helt fel ?

/Torbjörn

Re: Re: Dräkt för bärgare

hobbes; sa:

Då kommer vi till nästa fråga, jag får inte riktigt fysiken att stämma när jag hör och ser folk som pratar om hur man skall ha sin ryggsäck mm.
Som jag ser det så borde en ryggsäck som flyter bakom min rygg tvinga upp ryggen och därmed och därmed tvinga ner framsidan dvs ansiktet i vattnet.
eller har jag helt fel ?

/Torbjörn

Klicka för att se resterande...

I praktiken blir det inte så, om det är pga tunga skor och skridskor eller något annat vet jag inte. En högt sittande säck bidrar inte till flytkraften på samma sätt eftersom en mindre del är under vattnet och all ryggsäck över vattenytan tynger ner dig istället för att hjälpa.

Re: Praktiska prov?

thureb (Thure Björck) skrev

Har du provplurrat i den?

Hur lätt är det att ta sig upp över en iskant med en sådan overall full med kallt vatten både här och där?

Vid SSSKs plurrningsövning för ett par veckor sedan så använde en deltagare på försök en skoteroverall som skulle vara vattentät.

"En av deltagarna, X X åker med fodrad "skoter"overall - som han själv säger vattentät. Det bevisades idag att så är inte fallet. Den vattenfylldes och X X fick slita mycket för att komma upp.

Thure

[Ändrat av thureb 2006-02-01 kl 16:53]

Klicka för att se resterande...

vattentät enligt vem?

Om det är tillverkaren som påstår att den är vattentät trots att den inte är det så får man väl reklamera den.

Syftet jag har med min flytoveral är inte i första hand att bli mindre blöt, utan att ha betydligt längre tid på mig i vattnet innnan det blir farligt samt att få igång värmen när jag kommer upp. Som jag tidigare nämt så blir man ju blöt ändå i flytoveralen vilket gör att det inte är dräktens egenskap att hålla bort vatten som är intressant, utan att hålla kroppen varm trots att man är blöt, vilket man blir tack vare neoprenlagret.

Har inte provat den i vatten vilket givetvis vore en fördel.

Mikael

Re: Vad är största problem i vaken

Sundom Simo; sa:

Hej,

Har själv plurrat bara en gång, i övning, så riktig mycket eget erfarenhet har jag inte.

De som har plurrat oftare kan kanske berätta att vilken är de största hinder att komma upp?
Jag hadde problem med fötter som gick under isen, kan vara strömmen eller/och ispikar för långt från kroppen.

En fundering som jag har haft om detta är att sätta flythjälp i lårena och vristena, kanske sy till byxor. Bara så litet att den kompenserar tyngden av kläder och skrisko. Då man kanske hadde bättre möjlighet att dra sig på isen i horisontal läge.

Har ngn. provat detta?

mvh Simo

Klicka för att se resterande...

En av medlemmarna i Långfärdsskridsko i Västerås konstruerade och mönsterskyddade ”isdamasker” för sådär 15 år sedan. Blev ingen kommersiell succé och en ”storplurrare” i SSSK med var stolt över att han plurrat 32 gånger kallade isdamaskerna för Estonia II när vi träffades på Vänern den 23 mars 1996.

Vad jag känner till är det bara 3 personer som numera använder isdamasker.

Se det röda på benen mellan sko och knä på han som sitter längst till vänster


Foto Bengt Andersson

Per Brune

Re: Re: Vad är största problem i vaken

Sundom Simo; sa:

En fundering som jag har haft om detta är att sätta flythjälp i lårena och vristena, kanske sy till byxor. Bara så litet att den kompenserar tyngden av kläder och skrisko. Då man kanske hadde bättre möjlighet att dra sig på isen i horisontal läge.

Klicka för att se resterande...

Jag var en gång med på en plurrövning där en annan deltagare ville pröva nån slags flytinlägg i byxbenen. Han höll på att drunkna.