Växer isen vid +3C

Vindens roll vid tillfrysning vid plussgrader bör väl kunna summeras på följande sätt:

1. Föra bort fuktig luft som uppkommer vid avdunstning från isen/vattnet. Om inte så sker kommer fuktigheten i luften, nära ytan, att öka och kondensering balansera avdunstningen så att den avkylande effekten från avdunstning avstannar.

2. Tillföra värme till ytan genom genom att föra bort luft som avkylts nära denna.

Slutsattsen blir då att en lagom vind som effektivt för bort fuktig luft nära ytan men som för dit så lite värme som möjligt torde vara optimalt.

Jag gissar att i de flesta fall är 15 m/s väl över den optimala vinden. Men vad som är optimalt bestäms nog av en hel del faktorer förutom temperaturen, som; luftfuktighet, geografiska faktorer (storlek på ytan), strömningsförhållanden (luftturbulens) för att nämna några.

Ulf


2. Tillföra

Bertil; sa:

Om frågan ställs om på detta sätt,

Förutsättningar
***************

- Lufttemperatur +3C
- Klar och torr väderlek
- Torr kärnis 35mm (fri från vatten)

1. Bästa istillväxt vindstilla?

2. Bästa istillväxt vind 15m/sek?

Bertil

Klicka för att se resterande...

Vi hade i S-Finland söndagen(111205) våt och mjuk is, efter det ungef.+3C, vind och klart. Isen stenhård och fin, jag kollade inte om också tjockare.

Anledningen till mina funderingar var nyfikenhet på hur sjön Tämnaren i Uppland skulle klara natten till tisdag, omständigheterna på platsen var nog ganska likartade det jag uppgav i min modell.

Nu med facit i hand tycks det inte ha blivit någon stabilisering eller istillväxt denna natt, helt andra problem har dykt upp, vindbrunnarna hade vidgats och vatten har i den hårda vinden tryckts upp ovanpå isen som tenderat att bilda överis.

Jag har inte själv varit på platsen men tagit del av rapporter från åkare på tisdagen.

Hade vinden stannat vid 4-5 m/sek kanske slutresultatet varit helt annat!

Bertil

Just i den situationen du beskriver är det väldigt svårt att förutspå hur isen kommer att utvecklas. Ofta hårdnar isen lättare än man kan tro, men inte alltid. Sen kan ju "oväntade" saker inträffa, som nu på Tämnaren, där vatten blåste ut på isen. Och med "varmt" vatten på bägge sidor om isen, kommer isen att försämras.

Men det är skillnad på att få isen att hårdna på ytan respektive att växa till. Ytan kan bli hård redan vid noll grader. Men för att isen ska växa till på undersidan krävs en värmetransport upp genom isen. Då måste det finnas en temperaturskillnad mellan isens ovan- och undersida. Ska isen växa från 3,5 till 5 cm på 12 timmar krävs att ytan är kallare än -2 grader.
[Ändrat av pby 2005-12-14 kl 18:39]

Mäta istillväxt

Hur ska man enklast konstruera en givare för att mäta avkylning och/eller istillväxt? Den intressanta storheten bör rimligen vara effekt per ytenhet dvs W/m2.

En tanke är att ha en liten platta med ett värmeelement, en integrerad termometer samt en lufttermometer. Genom att hålla plattan vid konstant temperatur (t.ex. någon grad högre än lufttemperaturen) och mäta elementets effektbehov borde man få en viss uppfattning av den totala kyleffekten.

Dessa skulle man med fördel placera ut på strategiska ställen - gärna vid vägverkets mätstationer. Genom att samla in dessa data parallellt med temperatur, vind, luftfuktighet och molninghet kanske man kan hitta bättre korrelation än t.ex. Fremlings vid SMHI?

Synpunkter?

Det vore kanske gynnsamt för att minska mätfelet att hålla en temperatur som är ganska mycket högre än lufttemperaturen?

Re: Mäta istillväxt

pete_d; sa:

Hur ska man enklast konstruera en givare för att mäta avkylning och/eller istillväxt? Den intressanta storheten bör rimligen vara effekt per ytenhet dvs W/m2.

En tanke är att ha en liten platta med ett värmeelement, en integrerad termometer samt en lufttermometer. Genom att hålla plattan vid konstant temperatur (t.ex. någon grad högre än lufttemperaturen) och mäta elementets effektbehov borde man få en viss uppfattning av den totala kyleffekten.

Dessa skulle man med fördel placera ut på strategiska ställen - gärna vid vägverkets mätstationer. Genom att samla in dessa data parallellt med temperatur, vind, luftfuktighet och molninghet kanske man kan hitta bättre korrelation än t.ex. Fremlings vid SMHI?

Synpunkter?

Klicka för att se resterande...

Intressant tanke Peter.

Samtidigt så är vattnets egenskaper avseende avdunstning frysning etc avgörande här så jag undrar om du inte skall blanda in en vattenbehållare i mätinstrumentet på något sätt.

Thure

Istillväxt vid plusgrader

SSSK-medlemmen, chefen för Arlanda Vädertjänst, meteorologen Martin William-Olsson, som tyvär inte längre finns bland oss, skrev en liten skrift som hade rubrikens titel. Kanske dags att damma av den.

Han hade humor, oxå. "Åke, det är väldigt spännande att åka på Göta Kanal." Jag som en fågelholk i ansiktet: Vadå spännande? "Jo man spänner av och på vid varje sluss!"

Samma som i SSSKs årsskrift?

Åke vet du om det är en annan text från Martin William-Olsson än den som jag refererade till ovan?

Thure

istillväxt vid plusgrader

Skall undersöka hur det ligger till, återkommer!

Istillväxt vid plusgrader

Lovade att återkomma till Thure om Martin Willian-Olssons skrift. Har kollat med en av hans kolleger vid Arlanda, medlem av SSSK, men tyvärr fick jag inte fram något besked. Troligen är det fråga om ett särtryck ur SSSK: årskrift.
Är inte riktigt hemmastadd vid Utsidan ännu så jag såg inte att Du hänvisat till W-O på annan plats.

Utstrålning och återstrålning.

Två lika klara nätter med lika låg fuktighet på c:a 2 meters höjd (där den mäts) kan ha olika stark utstrålning. Detta på grund av att fuktig luft har kommit in högre uppe i atmosfären. Detta syns inte; inga moln. Jämför med sommaren. Ena klara natten mycket dagg p.g.a. stark utstrålning och kall mark. Andra klara natten nästan ingen dagg därför att det smugit in fuktig luft nån stans högre upp. Detta ger återstrålning och marken blir inte lika kall. Vattenånga är en effektiv växthusgas.