Naturreservat hotar tusentals skogsjobb

Re: Re: Re:

walk_alone; sa:
.....
Vi är alla delaktiga i den utarmning av natruresurser som pågår men "jag kan ju inget göra helt ensam" :) // Roland
Men det kan vi, t.ex genom att gå med i WWF som, utöver en allmän avgift som går till naturvårdsarbete, ofta har specifika naturvårdsprojekt så man kan rikta en liten slant mot just det man själv vurmar lite extra för. Om många gör det så händer det något. Finns massor av seriösa organisationer vi kan ge till efter förmåga och vilja.

När det gäller skog är ju som bekant ofta problemet att de som vill rädda en i deras tycke skyddsvärd skog har inte resurser att kompensera markägaren för avverkningsförlusten, så skogen avverkas. Precis det problemet har "Tärnan-gruppen" haft, för en bit av Tärnanområdet där vi hade prylträffen. Avverkningsdagen har närmat sig allt mer medan de i ett decennium kämpat för att få ihop pengar och bilda ett naturreservat. Det sista jag hörde (fast det är inte 100) var att de lyckats förhala avverkningen och med hjälp av b.la. SNF och EU lyckats skrapa ihop caschen. Så, visst går det att göra något, för du är inte så ensam som du tror:)

Raskesven
 
Re: Re: Re: Re:

Raskesven; sa:
Men det kan vi, t.ex genom att gå med i WWF som, utöver en allmän avgift som går till naturvårdsarbete, ofta har specifika naturvårdsprojekt så man kan rikta en liten slant mot just det man själv vurmar lite extra för. Om många gör det så händer det något. Finns massor av seriösa organisationer vi kan ge till efter förmåga och vilja.
Att gå med i någon organisation är som att köpa avlatsbrev :) Men vad gör var och en av oss personligen, det är mycket viktigare än någon organisation. Om ingen köper tidningen eller torkar sig i röven med lambi blir det en helvetes massa tallar stående i skogen... eller så kränger företagen dasspappret till Indien... :-[ // Roland
 
Re: Re: Re: Re: Re:

walk_alone; sa:
Att gå med i någon organisation är som att köpa avlatsbrev :) Men vad gör var och en av oss personligen, det är mycket viktigare än någon organisation. Om ingen köper tidningen eller torkar sig i röven med lambi blir det en helvetes massa tallar stående i skogen... eller så kränger företagen dasspappret till Indien... :-[ // Roland
Det ena utesluter inte det andra. Du kan också läsa WWF´s publikation på muggen och torka dig röven med de lästa sidorna, garanterat relativt miljövänliga:-;

Raskesven
 
Nåja, jag äter inte östersjötorsk (även om min konsumtion inte varit så stor av den fisken förut heller). Men hur sparar man svensk skog?
Jag skriver ut dubbelsidigt på jobbet (sparar 50% iallafall). Men i övrigt då. Hur gör man?

JAg är med i rovdjursföreningen, debatterar här, är med i STF, Fjällklubben och Friluftsfrämjandet. Så jag bidrar iallafall till föreningar som satsar på folkbildning i området.

Men just papper är svårt. Hur sparar man träd? Använder disktrasan på toaletten:)
 
Re: Re: Re: Re: Re:

walk_alone; sa:
Om ingen köper tidningen eller torkar sig i röven med lambi blir det en helvetes massa tallar stående i skogen... eller så kränger företagen dasspappret till Indien... :-[

Man brukar ju prata om tillgång och efterfrågan, och jag tror att den fungerar åt båda hållen.

Det handlar inte bara om att så länge nån vill köpa så kan du sälja, det handlar också om att så länge det finns nån som vill sälja så kommer han att hitta nån som köper.

Det är inte vårt behov av att torka oss i röven som fäller träden, det är skogsägarens behov av att tjäna pengar.
 
Re: Re: Re: Re: Re: Re:

nermander; sa:
walk_alone; sa:
Om ingen köper tidningen eller torkar sig i röven med lambi blir det en helvetes massa tallar stående i skogen... eller så kränger företagen dasspappret till Indien... :-[
Det är inte vårt behov av att torka oss i röven som fäller träden, det är skogsägarens behov av att tjäna pengar.
Var och en av oss kan välja utedass och träckpinne men vi väljer lambi och vattenklosett. Till fjälls så packar vi ner en toarulle å inte fan är det någon skogsägare som trycker ner den i ryggan :)
Med detta vill jag påvisa att varje behov skapas på individnivå, visserligen kan tillverkare marknadsföra en produkt men endast uppfylla de behov som finns hos individen.
Vi som individer bestämmer om vi skall tillfredställa de begär vi har, av renhet, föda, utskriftspapper, tidningar, ryggsäckar och kläder.
Ditt val, ditt ansvar. Mitt val, mitt ansvar. // Roland
 
!!!!

Skogen räcker inte till för att hålla alla dessa tusen "skogsarbetare" med jobb. Gammla skogsarbetare med motorsåg och en liten traktor eller skoter existerar bara som en eller annan liten intreserad bonde. Tror fan att inte skogen räcker till när en skogsarbetare i sin skördare klarar av att avverka lika mycket skog som ett par hundra med motersåg.

Skogsbolagen är intresserade av vinst för tillfället och skiter i föryngringen. Om det finns skog om hundra år betyder ingenting i dag. Skogsbolagen följer inte lagarna för avverkning eller åtrplantering. Att det finns mer skog nu än någonsn tidigare är skitsnack. Jag blir så förbannad när folk inte fattar eller bryr sig om vad som händer i norra Sverige.

Det är inte ovanligt med avverkningsytor upp emot 80-100 Ha. Flera sådana ytor brevid varandra är otroligt stort. Många marker har planterats fel. Det har planterats tall på granmarker och kontorta som bara blivit skit oavsett var den planterats. Nu är de stora skogarna slut och bolagen börjar ta de små, smala rimporna som är kvar. Den lilla skogen som skiljer kalytorna åt. På vissa håll fins det ingen skog !! Två dm höga plantor och två meter hög lövsly är till stor del Sveriges skog för hundra år framöver.

Den enda riktiga skog som fins kvar är fjällskog och skog som tillhör en del "snåla" (eller kanske kloka ?!) bönder som inte sålt till bolaget. Nej, det bör avsättas reservat för skog och vatten medan det finns något kvar att avsätta.
 
Re: !!!!

jonken; sa:
....Skogsbolagen är intresserade av vinst för tillfället och skiter i föryngringen. .....
I stora drag håller jag med dig och 1986 vandrade jag genom det som var mina bardoms skogar - eller resterna av dessa - mot Virkamaa och Mustikkamaa. Det var beklämmande och jag slutade med mina skogvistelser. När jag gick ner till Jalkunen nedströms Mestoslinnka i Kalix älv gick kalhygget ner till älvstaranden. Då slutade jag fiska, fisken minskade också genom alla dikningar som förde med sig humus som lade sig som en kvävande filt i bäckarna
I dag kan jag och bytt till fjällvandring, på fjället finns ingen skog att hugga ner. I dag kan jag fiska där det finns skog som inte är är lönsam att avverka fär där kommer hyggena inte ner till älven och det finns inte heller dikning.

Skogarbete i dag är högmekaniserat och kan inte ge så många arbetstillfällen. De som är "skogsarbetare" i dag är oftast egna företagare som kör entreprenad med skördarsaxen om halsen.
- Virkesbristen i Norrbotten är uppenbar eftersom 1/3 redan imorteras från öst.
- De stora skogsbolagen efterlever FCF certifieringen bästa av alla eftersom de bedriver ett långsiktigt skogsbruk men revisorerna av FCF ger certifiering för att "skogsägarna visar god vilja till förbättringar" och de har inte heller någon möjlighet att bestraffa utan har endast formella krav.
- 1/4 av föryngrinsytorna i norbotten följer inte skogsvårdslagen. Skogsvårdstyrelsen har minskade anslag och svårt att genomför kontrollen. 2002 utfärdades 311 lagråd - för att ingen återplantering skett efter tre år. Fyra ledde till vitesföreläggande.
- Problemet med efterlevnaden av skogvårdlagen och FCF certifiering är störst hos de privata skogsägarna. Detta kan ha flera förklaringar. Det finns "baggbölare" som köper skog, avverkar och säljer sedan vidare och därmed säljer de även ansvaret för återplantering till någon som kanske har mer drömmar än pengar.
- Skogvårdsstyrlesen har ett förslag hos Messing om att man måste ändra lagen så att den som sålt skogen har återplanteringsskyldighet som inte kan säljas vidare. Man talar även om att införa röjningsplikt.
- De privata skogsägarna vill ha finansiell uppmuntran för gallring, röjning och plantering. Det vill säga att skattebetalarna skall betala för att de återplaterar och sköter sin skog.
--
Vad jag ifrågasätter är skogsvårdslagen överhuvudtaget. Vem har sagt att skogen mår bäst av rationell skogsvård med röjning, gallring, dikning, gödning och annat för att förkorta omloppstiden. I norrbotten är den naturliga omloppstiden för en tall 150 år - i dag skördar man 90 åriga tallar enlig initierad källa :)
I en naturlig skog finns träd i alla skeden att tillväxt och skall man bedriva en "naturlig" skogsvård får man återvända till blädning - man hugger ner de största tallarna i en blandskog - men så får man ingen ekonomi i avverkningen och det kommer inte att räcka till dasspapper åt alla.
Läs mer i NSD, kolla länkar längst ner
// all for now // Roland
 
jonken; sa:
Att det finns mer skog nu än någonsn tidigare är skitsnack.

Nja, det beror på vad man menar med skog. Trädbevuxen mark, vilket i praktiken är SVS och SCBs definition på skog, finns det gott om. Vad det är brist på är avverkningsmogen skog som duger till virkesproduktion, dvs vad många människor räknar som "riktig" skog. Däremot finns det gott om planteringar på f.d. åkermark och hagmark. Denna är dock antingen inte tillräckligt gammal, eller så är det av usel kvalitet och duger knappt till massaved ens. För övrigt har man ju även problemet med det s.k. gallringsberget, dvs att de planterade skogar som finns är dåligt skötta och att det finns mycket klent virke som står kvar i planteringarna.
 
Skog !

Vad då Nja ? Jag tror nog att de flesta har den uppfattningen att løvsly på gammal åkermark, 2 dm höga plantor på ett 100 ha kalhygge eller ogenomträngliga kontortaplanteringar där träden faller omkull om man tar i dem inte är skog. Inte mer än i skogsbolagens värld. De är naturligtvis intresserade av att benämna så mycket som möjligt som "skog" för att kunna motivera ytterliggare avverkningar. Otroligt korkat.

Sådan "riktig" skog som du talar om kommer vi i fortsättningen bara att kunna njuta av i reservaten eftersom det huggs ner skog i snabbare takt en den hinner växa till. Jag tycker det är konstigt att inte fler reagerar. Det pinsammaste är att inte ens skogsvårdsstyrelsen bryr sig utan låter de stora bolagen avverka efter eget huvud. De avverkar utan att bry sig om storleken på hygget, att lämna skog mot myrar sjöar och vattendrag, de bryr sig inte om områden med känsliga växter eller spelplatser för skogsfågel. Oj,oj,oj !
[Ändrat av jonken 2003-10-05 kl 05:10]
 
Vi måste skilja på vad lagen säger om skogsvård och vad vi tycker om skogsvård. Sedan måste man kunna skilja på lag och föreskrifter vilket inte ens är lätt för skogsbrukare.
Vilka lagar och anvisningar som gäller för skogsbruk? Skogsvårdsstyrelsens hemsida vara en bra början.
Ett exempel:
Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS
1993:2) till skogsvårdslagen (1979:429)

--citat--
SKSFS 1993:2
till 30 § skogsvårdslagen
Allmänt
Föreskrifter
Dessa föreskrifter om den hänsyn som skall tas till naturvårdens och
kulturmiljövårdens intressen gäller vid all skötsel av skog, även på mark
som inte är skogsmark.
Föreskrifterna gäller i det enskilda fallet i den utsträckning de inte är så
ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras
(intrångsbegränsning). Denna begränsning gäller dock inte föreskrifterna
under rubriken "Skogliga impediment".
Med uttrycket "skador skall undvikas eller begränsas" avses i
föreskrifterna att skador skall undvikas helt, om det är möjligt inom ramen för intrångsbegränsning en, eller i annat fall begränsas så långt det är
möjligt inom denna ram.

--slut citat---
Skogsvårdslag (1979:429)
Vad kan man dra för slutsats av detta som berör natur och kulturvård? För det första är det skogsstyrelsen som står för dessa föreskrifter enligt 30§ skogsvårdslagen. För det andra kan man konstatera att det som berör natur -och kulturvård är en föreskrift och inte en lag. För det tredje: "föreskrifterna gäller i det enskilda fallet i den utsträckning de inte är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras (intrångsbegränsning)".
Alltså är det ingen lag som skydda natur -och kulturintressen och föreskriften får inte försvåra skogsbruket.
Vad blir påföljden om man inte följer föreskriften?
--citat--
Om föreskrifterna inte har följts och detta har medfört skada, skall
följande åtgärder vidtas. Värdefulla kulturmiljöer skall återställas när så är
möjligt. Stigar skall rensas från avverkningsrester och lagas när det
behövs för framkomligheten på dem. Barrträdsplantor som planterats skall
tas bort från skyddszoner på nedlagd jordbruksmark. Vattendrag skall
rensas från avverkningsrester och deras naturliga lopp återställas efter
körskador.
Om det finns särskilda skäl, får skogsvårdsstyrelsen medge undantag från
föreskrifterna.

--slut citat--
Vilken skogsägare vågar bryta mot föreskrifterna för natur -och kulturvård? ...*ironi*... Vad leder till böter eller fängelse? Kolla in 38§ skogvårdslagen. Där finnns inte 30§ med.
Nu har jag kanske sagt mitt i skogsdebatten :) eller vill ni veta vad jag anser om skognäringen i ett historiskt perspektiv?
... fortsättning följer.. // Roland
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...