skogsbruk och träd
Lorre2; sa:
Träd ser ju olika ut beroende på var dom växer, det är ganska naturligt men i vilken utsträckning beror det på olika anpassade arter, helt enkelt inte exakt samma art?
Krångligt, jag menar en liten öring i en bäck på fjället blir sällan stor, det finns inte mat nog men om man släpper ut den i en sjö med god tillgång på mat växer den.
Det var alltså inte en dvärgart.
Skogsbruket planterar snabbväxande tall som ska vara rak så vi hoppar över dom och pratar vanlig svensk tall, vad skiljer en kort, krokig, klättervänlig tall från en rak och hög?
Är det anpassning till platsen den står på eller är det en annan art?
Om man teoretiskt tog en vuxen, kort tall och satte den i en miljö med långa tallar, skulle den bli längre där?
Vad händer om jag planterar fjällbjörk eller dvärgbjörk i min trädgård?
Den tall som normalt används inom skogsbruket är vanlig svensk tall som du kallar den (Pinus Sylvestris). Genom förädlingsprogram har man valt ut träd som växer bra och har god kvalité (tex tunna kvistar, bra kvistvinkel etc.) och tagit frö från dessa och anlagt fröplantager. Därefter har förädlingen gått vidare stegvis genom att man använder det nya materialet och förädlar vidare. Så de plantor som planteras är ofta mer eller mindre förädlade och så även endel frö av bra kvalité som används vid sådd. Det är dock viktigt att komma ihåg att det inte är frågan om kloning. Fröförädlingen använder ett tillräckligt stort genetiskt material för att den genetiska variationen ska kunna uppräthållas. Klonskogsbruk är förbjudet i Sverige.
I dagens skogsbruk används ofta naturlig föryngring som en föryngringsmetod. Det innebär att man lämnar ett mindre antal träd på hygget som får släppa sina frön. Då blir materialet inte mer förädlat än att man kanske väljer att lämna träd som ser bra ut.
Den genetiska aspekten är förvisso viktig för hur trädet ser ut men troligen är detännu viktigare i vilken miljö trädet växer upp. För att trädet ska få mycket kraftiga grenar krävs det att träden står glest så de har utrymme att växa på bredden. En klassisk "sparbanksek" med vid krona står alltid ensam med gott om plats omkring, ofta på någon gamal betesmark. Om du någon gång sett ek i ett helt bestånd för virkesproduktion så står dessa mycket tätare och träden har således en helt annan karaktär. Det samma gäller tall och andra trädslag. Ska man ha kvalité krävs det mycket täta utgångsbestånd som man sedan röjer en eller två gånger. Täta bestånd behåller kvalitén och fler stammar ger större möjlighet att i framtiden välja de stamma som ser bra ut. Senare gallras beståndet flera gånger så att man succesivt ger de stammar man vill ha i slutbeståndet plats att växa till sig. Man flyttar över produktionen på de bästa stammarna (om man eftersträvar kvalité, annars kan man använda andra gallringsmönster). Ett bestånd som drivs upp på detta viss kommer att kunna ge god kvalité dvs. grova stammar, tunna kvistar som helst helt vallats över av stammen i nedre delen av trädet.
Din liknelse med bäcköringen är alltså bra. Trädet blir bara ett bra klätterträd om det finns plats för det. Sedan kommer exempelvis vindpåverkan in som en viktg aspekt men träd som är i vindutsatta lägen står sällan tätt utan kan växa på breden istället för på höjden. I vindutsatta lägen används troligen inte heller förädlat material för beskogning utan lokalt frö som visat sig framgångsrikt i vindutsatta lägen.
Det har även gjorts försök med att använda andra "icke svenska" trädslag för skogsproduktion i Sverige. Det kanske mest kända exemplet är Contortatallen (Pinus contortades i Sverige eftersom man trodde det skulle bli en svacka i virkestillgången i början av 2000-talet. Denna tall som kommer från nordamerika skulle producera 50% mer volym än vår vanliga tall (Pinus Sylvestris). Den planterades i norra Sverige och har varit mycket omdiskuterad. Idag är det bara SCA som planterar en liten andel årligen.
Enligt FSC och PEFC, de två förekommande certifieringssystemen för skog i Sverige, ska man inte använda exotiska trädslag i skogsbruket.
Vad gäller ditt förslag att flytta en vuxen kort tall till en plats med långa tallar så skulle den troligen inte påverkas eftersom det är fö sent med en tall som redan är dålig i tillväxten. Tallen skulle överskuggas och konkurreras ut av de större tallarna och med stor sannolikhet dö relativt snart.
Att plntera fjällbjörk i trädgården är en annan sak äv vad jag pratat om tidigare. Det finns i Sverige tre olika arter av björk. Glasbjörk (Betula pubescens), Vårtbjörk (Betula pendula) och Dvärgbjörk (Betula nana). De två första kan vara svåra att se skillnad på och vanligen vet inte folk att det är två olika arter. Det förekommer även viss hybridisering mellan dessa arter. Fjällbjörken heter på latin (Betula pubescens spp. czerepanovii) (nu fick jag ta till floran ;-) och är alltså en underart till den vanliga glasbjörken.
Om du skulle plantera denna i din trädgård skulle den med största sannolikhet behålla mycket eller rent av allt av sin fjällkaraktär. Dvärgbjörken är som sagt en helt egen art och skulle därför förbli just dvärgbjörk.
Hoppas du fått lite svar på dina frågor och hoppas att jag inte glömt alltför mycket viktigt!
MVH
Andreas
