Fjällvandrare utan kunskap

Jag tror att alla skriverier om fjällvandrande massors okunskap, risktagande och onödiga belastning av fjällräddningen är rena överdrifter. Tror också att det i många fall är ett sätt för skribenten att försöka hävda sin egen förträfflighet.

Trådens syfte tänkte jag, att folk ska kunna posta faktiska belägg. Artiklar med tyckande elit undanbes.

Förslag på frågeställningar
Hur många % av fjällräddningens uppdrag är "onödiga"?
Har någon på riktigt undersökt kompetens och fysiska förutsättningar hos dem som använt sig av fjällräddning?
Finns det någon generell sanningshalt i folks åsikter kring vad som är optimal utrustning för en given tur?
Finns data på erfarenhet hos folk som förolyckats i bergen? Internationellt?
Finns det någon som inte kan råka ut för en olycka?
Är antalet olyckor och/eller fjällräddningsuppdrag i relation till antalet besökare stort i jämförelse till andra länder?
Osv

Gissningar och hittepå finns det gott om i andra trådar kanske inte behöver va här

Du ställer intressanta och relevanta frågor och jag är mycket intresserad av svaren. Jag upplever också att fjällräddning startar en storm av tyckanden. De flesta med inslag av victim blaming, alltså att den som har tvingats få hjälp av fjällräddningen på något sätt har betett sig dumt och egentligen borde stå sitt kast.

SVT undersökte hur det låg till efter förra sommaren och deras slutsats var att det var få falsklarm, alltså tex att någon var trött. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/svt-granskar

Det pratas mycket om att folk är dåligt förberedda och har dålig utrustning, men är det någon som vet om fjällräddningen ställer frågor om förberedelser och utrustning till alla de hämtar?

Jag tror också att det hade varit bra om man kunde filtera bort alla fall som egentligen är transporter som hade motsvarats av ambulans, egen bil eller taxi om det hade funnits väg. Det är svårt att förebygga blindtarmsinflammation tex och om den inträffar till fjälls behöver man hjälp. Samma sak med skador, folk bryter benen på Stockholm C utan att det blir rubriker, men i fjällen är det mer komplicerat att få personen till sjukhus och då blir det rubriker.
Så för att lägga till en fråga till, hur stor andel är rena räddningsuppdrag där man söker efter folk?

Det skulle kanske också vara intressant att se fördelningen mellan sommar och vinter. På vintern är ju marginalerna mindre.
 
Då du tydligt efterlyser fakta är väl en bra startpunkt här:
http://fjallraddningen.se/

En enkel sökning på "fjällrädding statistik" antyder att antalet räddningsuppdrag ökar med åren.

Jag fann ingen årsredovisning eller likannde för fjällräddningen - där borde man funnit svar på flera av dina frågor. Kanske någon av de samordnande poliserna har svar på dina frågor.

/Patrik

Antalet säger ju inget om statistiken, andelen är den siffra som är relevant.
 
När det var mycket skriverier om de som sades ringa ut fjällräddningen för att de var trötta så hade någon tidning en interaktiv karta med de fjällräddningar som utförts under året. Jag tittade igenom alla och även om en del var otydliga så kändes de allra flesta motiverade och inte heller gav de intryck av att dumdristighet eller farlig okunskap satt dem i situationen. Jag hade inte väntat mig att så lite skulle vara "onödigt". Har tyvärr ingen länk dit nu.

Rekommenderar den här podden med Niklas Holmedahl, fjällräddningsledare vid Sylarna, d v s i det område som har flest utryckningar. Han är mer tolerant och förstående än många här kan man notera:

https://vilse.co/podcast/page/5/
 
Enligt detta borde fjällräddningens insatser på vintern stå för drygt hälften av alla insatser. Skoterolyckor och laviner är väl rätt långt från fjällvandring på en rad olika faktorer. Men det kanske hör hemma i den politiska diskussionen för er som tycker att skattepengar inte hör hemma på nåt som kan betraktas som självförvållat.
 
Enligt detta borde fjällräddningens insatser på vintern stå för drygt hälften av alla insatser. Skoterolyckor och laviner är väl rätt långt från fjällvandring på en rad olika faktorer. Men det kanske hör hemma i den politiska diskussionen för er som tycker att skattepengar inte hör hemma på nåt som kan betraktas som självförvållat.

För att kunna fundera på lämpliga åtgärder för att minska fjällräddningarna så blir det förstås intressant att fundera över vad folk höll på med. Det är stor skillnad på skoterkörning som utlöser laviner och att bryta benet på Kungsleden om man ser till vad som skulle kunna vara förebyggande åtgärder.

Off topic, men jag jag inte låta bli, det kostar skattebetalarna 1,6 miljoner kronor för varje högsriskmatch i Allsvenskan. https://www.expressen.se/nyheter/notan-for-polisens-overtid-600-000-per-hogriskmatch/
 
När det var mycket skriverier om de som sades ringa ut fjällräddningen för att de var trötta så hade någon tidning en interaktiv karta med de fjällräddningar som utförts under året. Jag tittade igenom alla och även om en del var otydliga så kändes de allra flesta motiverade och inte heller gav de intryck av att dumdristighet eller farlig okunskap satt dem i situationen. Jag hade inte väntat mig att så lite skulle vara "onödigt". Har tyvärr ingen länk dit nu.

Rekommenderar den här podden med Niklas Holmedahl, fjällräddningsledare vid Sylarna, d v s i det område som har flest utryckningar. Han är mer tolerant och förstående än många här kan man notera:

https://vilse.co/podcast/page/5/
Lustigt hur det blir så, att en felaktig bild av läget presenteras.

Bra tips om podden, han verkade ju riktigt vettig som kontrast mot en del andra.
 
I en motion till riksdagen "Åtgärder för att stävja missbruk av fjällräddningen, Motion 2017/18:1774" föreslår moderaten Johan Hultberg att regeringen ska utreda möjligheten för staten att kunna utkräva straffansvar vid onödiga larm.

Motionen avslogs av riksdagen.

https://www.riksdagen.se/sv/dokumen.../atgarder-for-att-stavja-missbruk-av_H5021774
Vilket slöseri av skattepengar tiden det tog att skriva och behandla den motionen ;) även om det säkert är i linje med moderat politik så borde frågan va bredare än så och även gälla andra räddningsinsatser i så fall.
 
Om en oroar sig över kostnaden för fjällräddningen kan det också vara motiverat att fundera över om det skulle kunna spara samhället några pengar om folk vistas mer i fjällen? Annars blir det väl ingen sann bild av kostnaden? Och om en funderar över risker för olyckor bör en väl också fundera över positiva hälsoeffekter? Kanske inte mycket värt för en individ som skadar sig. Men för befolkningen i stort i vissa sammanhang.

Finns nog mycket att söka på detta. Här är lite läsning

"The findings of the present study indicate that an approximately three-hour PA intervention (mountain hiking) elicits higher positive and lower negative affective responses compared to a sedentary control situation. Therefore, also PA interventions with a longer duration (approximately three hours) can be recommended to improve affective responses. Additionally, the data suggest a synergetic effect of physical activity and being outdoors. These results provide support both for the psychophysiological stress recovery theory and for the affective benefits of green exercise. Thereby, similar previous findings of outdoor PA on state anxiety [31] and mood [29] were confirmed. "
 
Det är väl mer att det snedvrider lokalsamhällets resurser om turister som inte skattar i kommunen använder en för stor del av polis, räddningstjänst och sjukvård.
 
Det är väl mer att det snedvrider lokalsamhällets resurser om turister som inte skattar i kommunen använder en för stor del av polis, räddningstjänst och sjukvård.

Staten bekostar fjällräddningen, i alla fall enligt den hör artikeln:
https://www.vk.se/701025/sa-fungerar-fjallraddningen.

Räddningstjänsten är kommunal.

Sjukvård bekostas av det landsting där vårdtagaren är skriven (och betalar skatt).

Polisen finansieras mig veterligen av staten.

Det innebär att fjällräddningen avlastar den kommunala räddningstjänsten som annars lär fått göra jobbet (om man inte bara lämnade folk åt sitt öde på fjället). Om folk däremot hinner t ex drabbas av en olycka innan de kommit ut på fjället belastas onekligen den kommunala räddningstjänsen.

Polisen gör ju normalt inte huvuddelen av insatsen när de initierat räddningen, men för dem lokalt är det nog lite tvetydigt. Det blir väl en viss belastning, men det underlättar nog för att man ska få behålla de (bristfälliga) resurser man har.

Om man pratar om traktens ekonomi så ger ju dessutom turismen en positivt bidrag lokalt, och det gör väl egentligen själva fjällräddningen med då den är statligt finansierad.

Jag kommer fram till att ditt påstående saknar grund.
 
Självklart ska räddning ske när folk råkar ut för benbrott eller svår sjukdom.

Men ska man verkligen skicka ut skattefinansierad helikopter med besättning för att någon lider av "utmattning" som antagligen är självförvållad och antagligen kan botas med vila i tält?

Tycker att man regelbundet läser om folk som blir hemflygna av fjällräddare då de sitter blöta och hungriga i någon toppstuga eller dyl.

Fast det är ju bra att få veta istället för att anta baserat på anekdotiska slutsatser.
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...