Utfrätta färger

Det är en hel vetenskap, Noob, men väldigt stimulerande! :)
Ja, och minst en konstart därtill! Men man lär lite varje dag (nu ställde jag om kameran till AdobeRGB).

Tack för den utomordentliga bortförklaringen i ditt inlägg. Min skärm är riktigt dålig haha :)
 
Ja, och minst en konstart därtill! Men man lär lite varje dag (nu ställde jag om kameran till AdobeRGB).

Tack för den utomordentliga bortförklaringen i ditt inlägg. Min skärm är riktigt dålig haha :)

Hehe ja men det är roligt! Googla lite på färgrymder och AdobeRGB. Skärmar, kalibrering, profilering, färgrymder, profiler etc är inte helt lätt att greppa direkt och kanske inte nödvändigt för turistfotografen, men som sagt, vill man ha ut det bästa så..

Fotar du i jpeg eller raw? Om du fotar jpeg så är det bäst att välja AdobeRGB i kameran. Om du fotar raw så kan du välja det i ett senare steg.

För webbruk bör man dock senare konvertera till sRGB.
 
Fotar du i jpeg eller raw? Om du fotar jpeg så är det bäst att välja AdobeRGB i kameran. Om du fotar raw så kan du välja det i ett senare steg.

För webbruk bör man dock senare konvertera till sRGB.
Jag har ställt kameran så att den tar en lågupplöst/högkomprimerad jpg och en RAW-bild. jpgen använder jag för att snabbt kunna gå igenom alla bilderna. jpg-filerna blir ca 250 kb och RAW-filerna blir lite drygt 10 mb. Jag förmodar att man kan konvertera raw-filerna till vilket annat format som helst men att en komprimerad fil inte kan "avkomprimeras", alltså att man kan sänka men inte höja kvaliteten från originalet.
 
Jag har ställt kameran så att den tar en lågupplöst/högkomprimerad jpg och en RAW-bild. jpgen använder jag för att snabbt kunna gå igenom alla bilderna. jpg-filerna blir ca 250 kb och RAW-filerna blir lite drygt 10 mb. Jag förmodar att man kan konvertera raw-filerna till vilket annat format som helst men att en komprimerad fil inte kan "avkomprimeras", alltså att man kan sänka men inte höja kvaliteten från originalet.

Det stämmer nästan. Om vi begränsar oss till Jpeg och Tiff, som är de vanligaste filformaten för bilder, så är Jpeg en förstörande komprimering, dvs varje gång du sparar om en jpeg-fil så förloras information. Sen kan man också välja graden av komprimering (i photoshop mellan 1 och 12).

Tiff är å andra sidan ett icke-förstörande filformat så ska man arbeta mycket med bilden så bör man från raw-filen konvertera den till Tiff. Nu är det dock så att man kan komprimera Tiff med LZW eller Zip när man sparar bilden, och det är icke-förstörande komprimeringar.

Raw-filer är inte egentliga bildformat utan kameraspecifik rådata och kräver som sagt speciella program för att tolka. Fördelarna är flera, t ex att du i efterhand kan ändra vitbalans, färgrymd och vilket filformat du vill konvertera filerna till så när du väl konverterat en raw-fil till en Tiff eller Jpeg så kan du inte gå tillbaka från dem, så på det sättet stämmer ditt antagande.

Jpeg är dock inte dåligt och ska man t ex skicka in en bild till ett lab så kan man i ett sista steg spara bilden som Jpeg med den minsta komprimeringsgraden (12 i photoshop).
 
Det stämmer nästan. Om vi begränsar oss till Jpeg och Tiff, som är de vanligaste filformaten för bilder, så är Jpeg en förstörande komprimering, dvs varje gång du sparar om en jpeg-fil så förloras information. Sen kan man också välja graden av komprimering (i photoshop mellan 1 och 12).

Tiff är å andra sidan ett icke-förstörande filformat så ska man arbeta mycket med bilden så bör man från raw-filen konvertera den till Tiff. Nu är det dock så att man kan komprimera Tiff med LZW eller Zip när man sparar bilden, och det är icke-förstörande komprimeringar.

Raw-filer är inte egentliga bildformat utan kameraspecifik rådata och kräver som sagt speciella program för att tolka. Fördelarna är flera, t ex att du i efterhand kan ändra vitbalans, färgrymd och vilket filformat du vill konvertera filerna till så när du väl konverterat en raw-fil till en Tiff eller Jpeg så kan du inte gå tillbaka från dem, så på det sättet stämmer ditt antagande.

Jpeg är dock inte dåligt och ska man t ex skicka in en bild till ett lab så kan man i ett sista steg spara bilden som Jpeg med den minsta komprimeringsgraden (12 i photoshop).
Aha! Jag trodde att RAW-"filen" är det bästa att arbeta med. Men om jag förstår dig rätt bör man alltså först konvertera filen till Tiff och sedan arbeta? Eller menar du att man först korrigerar färgrymd, vitbalans etc i RAW-filen och sedan konvertera till Tiff och jobba vidare där?

Bildredigeringsprogram är inget jag intresserat mig för tidigare (men inser att det nästan är ett måste med digitala bilder). Jag kör med programmet som följde med kameran, Olympus Master 2. Det hanterar RAW och har en del enklare bildredigeringsfunktioner.
 
Aha! Jag trodde att RAW-"filen" är det bästa att arbeta med. Men om jag förstår dig rätt bör man alltså först konvertera filen till Tiff och sedan arbeta? Eller menar du att man först korrigerar färgrymd, vitbalans etc i RAW-filen och sedan konvertera till Tiff och jobba vidare där?

Bildredigeringsprogram är inget jag intresserat mig för tidigare (men inser att det nästan är ett måste med digitala bilder). Jag kör med programmet som följde med kameran, Olympus Master 2. Det hanterar RAW och har en del enklare bildredigeringsfunktioner.

Nja, inte riktigt. Du gör det du kan i raw-programmet, vilket egentligen är det mesta som att justera vitbalans, kontraster etc och är du nöjd så är det bara att konvertera till Jpeg eller Tiff sen. Men man kan inte göra allt i t ex lightroom och vill man t ex slå samman bilder till panoramor, arbeta i lager eller göra mer omfattande retusch eller konvertera till CMYK så gör jag det i photoshop och då gör jag först klart filen så långt det går i lightroom, sen konverterar jag till Tiff och fortsätter sen i Photoshop. Så du har rätt i att det bästa är att göra klart så mycket som möjligt direkt i Raw-filen, men ibland måste man använda Photoshop (eller annat bildbehandlingsprogram) och då bör man arbeta med Tiff (iaf om man tänkt spara om filen flera gånger).

Det finns lite olika raw-bearbetningsprogram. Adobe Lightroom använder jag främst och det är rätt smidigt för att konvertera större batcher.

Efterbehandlingen av digitala filer (ffa från systemkameror) är väldigt viktigt för slutresultatet så man kan vinna mycket på att lära sig lite grundläggande bildbehandling.
 
Nja, inte riktigt. Du gör det du kan i raw-programmet, vilket egentligen är det mesta som att justera vitbalans, kontraster etc och är du nöjd så är det bara att konvertera till Jpeg eller Tiff sen. Men man kan inte göra allt i t ex lightroom och vill man t ex slå samman bilder till panoramor, arbeta i lager eller göra mer omfattande retusch eller konvertera till CMYK så gör jag det i photoshop och då gör jag först klart filen så långt det går i lightroom, sen konverterar jag till Tiff och fortsätter sen i Photoshop. Så du har rätt i att det bästa är att göra klart så mycket som möjligt direkt i Raw-filen, men ibland måste man använda Photoshop (eller annat bildbehandlingsprogram) och då bör man arbeta med Tiff (iaf om man tänkt spara om filen flera gånger).

Det finns lite olika raw-bearbetningsprogram. Adobe Lightroom använder jag främst och det är rätt smidigt för att konvertera större batcher.

Efterbehandlingen av digitala filer (ffa från systemkameror) är väldigt viktigt för slutresultatet så man kan vinna mycket på att lära sig lite grundläggande bildbehandling.
Jag har tyvärr bara ett program så det får duga till allt. Ska testa lite. Lägger upp en bild senare.
 
Ajaj, vad svårt detta är... Det enklaste verkar vara att ta bra bilder från början, så slipper man joxa i program man inte begriper riktigt :) Rätt otroligt ändå vad man kan göra i RAW.

Den här humleliknande saken lyckades jag fånga med en telezoom 40-150 mm. Brännvidd 48 mm (motsvarar 96 mm på analog småbildskamera, min kamera är en 3/4), bländare F8 och 1/400 slutare. Originalet var lite platt i färgerna men jag drog upp färgtemperaturen till 6000K och då blev det lite bättre djup (?). Bilden är rätt hårt beskuren - vilket i sig är ett äventyr. Det är inte så lätt att avgöra vad som är den bästa kompositionen.

(Tyvärr var jag tvungen att komprimera den ytterligare för att få den under 300 kb.)
 

Bilagor

  • Humla II.jpg
    Humla II.jpg
    54.1 KB · Visningar: 258
Fördelen med RAW är att man kan göra justeringar efteråt som man annars hade behövt göra redan i kameran. Att fota RAW är alltså ett sätt att slippa fundera så mycket på inställningarna vid fototillfället.

Har man tid och ork att ställa in kameran rätt vid fototillfället så är det antagligen vettigare att fota i TIFF (om kameran stödjer det) eller nåt annat format med icke förstörande komprimering.
 
Fördelen med RAW är att man kan göra justeringar efteråt som man annars hade behövt göra redan i kameran. Att fota RAW är alltså ett sätt att slippa fundera så mycket på inställningarna vid fototillfället.

Har man tid och ork att ställa in kameran rätt vid fototillfället så är det antagligen vettigare att fota i TIFF (om kameran stödjer det) eller nåt annat format med icke förstörande komprimering.

Jag håller inte riktigt med om det där, efterbearbetning är mycket lättare att göra på en korrekt exponerad bild och om detaljer saknas så kan inte ens raw-bearbetning ta fram dem så vill man ha ut det mesta ur bilden så är det fortfarande bäst att exponera rätt från början. Dessutom är det så att alla kameror har egna sätt att lägga på kontrast, färgmättnad och skärpa och vill man ha kontrollen över dessa parametrar i slutresultatet så är raw också att föredra (jag har själv ställt in allt sånt på 0 i min kamera eftersom jag själv vill ha kontrollen och inte låta kameratillverkarens algoritmer t ex bestämma skärpan och kontrasten på bilderna).
Så det där är en sanning med stor modifikation; man får helt klart större frihet att påverka slutresultatet men ju bättre exponerad bilden är desto lättare är det att jobba vidare med den. Det är en vanlig missuppfattning att tro att man kan "rädda" dåliga bilder i ett bildbehandlingsprogram; visst, man kan göra dem mindre dåliga men det är alltid bäst om bilden är rätt exponerad från början.

Raw-filer liknas ofta vid analoga negativ; de innehåller all information som behövs för att skapa en färdig bild men är inte att betrakta som färdiga bilder. De måste framkallas och precis som man i den analoga processen också kan påverka kontrast, färger och skärpa med olika framkallare, tider etc så kan man också påverka vissa saker i raw-filen när man framkallar den. I dag är det nog så de allra flesta som jobbar professionellt gör, förutom kanske inom dagspress där jpeg duger. Ibland vill man ju ha ut det mesta som går ur bilderna och har man investerat dyra pengar i kamera, objektiv, dyr skärm etc så vill iaf jag också ha kontroll över själva raw-framkallningen. Alternativet är ju att man ställer in mättnad, kontrast, skärpa i kameran, men då överlåter man dessa parametrar till kameratillverkarens färdiga program.

Noob: Ser bra ut. Det bästa är att öva på. Det kan låta invecklat det här med efterbehandling av bilderna, men är som regel inte särskilt komplicerat. Och som sagt, jpeg funkar till mycket, mitt resonemang utgår ifrån att man vill ha ut det mesta som går ur bildfilerna.
 
Vad är skillnaden mellan att ägna två minuter åt att korrigera en RAW-bild rätt och att ägna två minuter åt att ställa in kameran rätt?

Inte ens RAW hjälper om bilden är kraftigt över/underexponerad eller har skärpan fel ställd. Men ställa in skärpa och ungefär rätt exponering direkt på kameran är relativt lätt.
 
Vad är skillnaden mellan att ägna två minuter åt att korrigera en RAW-bild rätt och att ägna två minuter åt att ställa in kameran rätt?

Inte ens RAW hjälper om bilden är kraftigt över/underexponerad eller har skärpan fel ställd. Men ställa in skärpa och ungefär rätt exponering direkt på kameran är relativt lätt.

Skillnaden är att raw-programmet/bildbehandlingsprogrammet ofta är mycket bättre på det och ger mer exakt kontroll.

Med skärpa menar jag inte själva fokusen, som man såklart ska ställa rätt från början. Digitala kameror är dock utrustade med ett "anti-aliasing filter" (oskärpefilter) för att motverka t ex att moiré uppkommer och bildfiler är därför i behov att skärpas efter det att de processats i sensorn. Då kan man välja mellan att låta kameran göra det (kompaktkameror skärper som regel rätt mycket för att bilderna ska se färdiga ut direkt medan man i de flesta systemkameror själv kan välja nivå på skärpningen) eller att göra det själv.

Fördelarna med att skärpa bilderna i efterbehandlingen är att man dels får större kontroll över resultatet; bilder behöver skärpas olika mycket beroende på dels storlek samt om man ska använda dem för tryck eller webb eller om de är tagna på iso 100 eller iso 6400, dels så är skärpeverktygen bättre i ett bildbehandlingsprogram än direkt i kameran. Det finns t ex flera olika sätt att applicera skärpa där "oskarp mask" är det vanligaste. Dock så kan man använda andra metoder eller t ex bara lägga skärpa i ljushetskanalen i labläget för att undvika att man skärper t ex brus i bilden.

Det låter dock som du missförstår lite; självklart ägnar man två minuter eller vad man behöver för att ställa kameran rätt, dock så kommer man inte ifrån att bilder behöver efterbehandlas OM man vill få ut det mesta ur kameran; det är inget motsatsförhållande och självklart krävs en korrekt exponering, riktigt bra välinställda gluggar, bra kamera och rätt fotografiskt handhavande för att få ett bra resultat men det gör det nästan bara än mer motiverat att man inte slarvar med efterbehandlingssteget.

Sen är det klart att man kan få acceptabla eller riktigt bra resultat även direkt från kameran, men jag resonerar hela tiden utifrån vad man kan göra för att optimera bildresultatet just nu.
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...