STF tar strid för fjällederna efter budgetslakt

Svar till #35

Min utgångspunkt är att det måste till bättre finansiering när staten uppenbarligen inte är villig, eller för fattig. Jag tror på något som liknar "spårkort" för längdåkning, att man köper och sätter på sig en knapp. Varken önskvärt eller realistiskt att bygga upp en kontrollapparat. Är man som jag inte ideellt engagerad vill jag ändå bidra med en slant, ungefär som ett frivilligt medlemskap i t ex Sörmlandsleden.
 
Min utgångspunkt är att det måste till bättre finansiering när staten uppenbarligen inte är villig, eller för fattig. Jag tror på något som liknar "spårkort" för längdåkning, att man köper och sätter på sig en knapp. Varken önskvärt eller realistiskt att bygga upp en kontrollapparat. Är man som jag inte ideellt engagerad vill jag ändå bidra med en slant, ungefär som ett frivilligt medlemskap i t ex Sörmlandsleden.

JA det finns ju goda exempel, I Härjedalen tar de betalt för att använda deras spår (som då är körda med spårmaskin) och deras skoterleder )(som är röjda och ordnade). Det var kontroversiellt i början, men accepterat idag.

Att göra samma sak för tex Kungsleden tror jag är svårare, då den leden är en del av ett nätverk. Hur ska det hanteras om man korsar den? Går en liten bit men sen viker av?

Sen i jämförelse med skidspåren. Om du vill åka obanat, vassego, gratis. Om du vill åka den del av statliga ledsystemet som ligger utanför det de kör med spårmaskin, också fritt fram

Lite som, gå upp på Helags och kör Slalom, helt gratis, Men ta liften upp i Ramundberget kostar.

Jag tror vi lite ödmjukt får se om vi kan hitta olika lösningar i framtiden, allt är inte svart eller vitt.

Christian
 
Må så vara och som ett par redan påpekat, men för bara nån vecka sen så gick STF ut med att de lanserar sk signaturleder. Det tolkar jag som att det är de som ansvar för de lederna. Iom det drog jag slutsatsen att de även sköter fjällvärldens leder.

Rätt omotiverad tolkning. Det framgår tydligt av beskrivningarna att de där signaturlederna är delar av redan etablerade ledsystem, t ex Östgötaleden, Bergslagsleden och Skåneleden. STFs roll har troligen varit att i samråd med lokala organisationer utforma turer som uppfyller vissa krav, t ex tillgänglighet med allmänna transportmedel.

Och ett syfte är säkert att dra kunder till egna anläggningar, t ex vandrarhem.

Ledernas huvudmannaskap varierar, det är väl oftast regionerna. Om Östgötaleden vet jag att olika sträckor underhålls (ibland väl, ibland riktigt dåligt) av olika föreningar och organisationer, t ex orienteringsklubben LOK.


Men när det gäller fjällen så är det faktiskt bara att läsa innantill i trådens urinlägg.
 
Fjällvandring i Skandinavien verkar bli populärare både bland inhemska och utländska turister vad jag förstått, om jag har förstått saker korrekt.
Diskussion finns också om vem som ska betala när någon behöver undsättas i fjällen och idag är det samhället som betalar. Ifall någon undrar så tycker jag också att det ska vara så.
Jag skulle bli förvånad ifall inte en nedrustning av lederna kommer leda till fler nödsituationer vilket då egentligen är att flytta pengar från förebyggande till krishantering. Detta tror jag inte politikerna inser.
Att fler vistas uppe i vår fjällvärld är i.o.f.s. något jag inte gillar, anser att fjällvärlden borde vara min :cool: och jag går oftast utanför lederna. För samhället tror jag dock att det är väldigt bra och vinstgivande trend (turism, hälsa) och ska sanningen fram så är det alltid så trevliga människor man träffar däruppe även om det är väldigt sällan man träffar någon.

Jag har skrivit under och börjat omvärdera mitt tidigare beslut om att gå ur STF.

Glömde: bättre upprustning av lederna kommer väl leda till mindre slitage också eller tänker jag fel där också?
 
Oberoende av ledernas beskaffenhet så går folk i fjällen. Leder, och inte minst spänger är inte bara till för att underlätta vårt vandrande. Deras primära uppgift är faktiskt att leda oss vid sidan av ömtåliga ställen och, vad gäller spänger, skydda naturen. Länsstyrelsernas naturbevakare menar att det är en tredjehandsuppgift att underlätta för oss vandrare.

Att sedan väl underhållna leder, och inte minst broar sannolikt också medför mindre olycksfall blir en ren bonus.

Som stugvärd har jag under några år varit längre perioder i olika delar av fjällvärlden och då även träffat naturbevakare som jobbat med lederna. När Naturvårdsverket under ett par år fick extra tilldelning av medel att fördela mellan Länsstyrelserna för detta ändamål, så upplevde jag att det hände väldigt mycket och man plockade in extrapersonal. Att sedan mycket återstår och behovet fortfarande är stort är en annan sak.
 
Såvida du inte tycker att en promenad i stadsparken ska avgiftsbeläggas eller att det ska kosta pengar att titta på blommande körsbärsträd i Kungsträdgården, så har du ju redan sagt det...

Det som börjar bli svårare är när naturen (där allemansrätten gäller) övergår till en "idrottsanläggning". I slalomanläggningar finns ju regler som inskränker allemansrätten -- prova att tälta mitt i Gustavsbacken i Sälen vecka 8, någon?
Längdspår som pistas om dagligen men går i skogen kanske mer borde jämföras med en fotbollsplan. Tälta inne på Ullevi?

I min hemkommun är det olagligt enligt lokala ordningsstadgan att gå i anlagda skidspår, även detta en inskränkning i allemansrätten som dock jag som längdåkare är rimlig. Men några flanörer jag mötte i spåret härom året kunde inte förstå varken reglen eller varför de skulle följa den.
Numera vet jag att strikt juridiskt är det ett bötesbrott som polisen kan beivra. Att det skulle hända är nog osannolikt men det förstärker argumenten i diskussion med oförtänksamma flanörer i spåret.

Kanske man kan jämföra vandringsleder i fjällen mer med vägar och liknande infrastruktur eller?

/Patrik
 
Allemansrätten på utdöende

Allemansrätten är under hot från flera håll, dels från de som lagvägen vill avskaffa den (LRF, delar av Centerpartiet...), dels de som genom att missköta sig i naturen ger de förra vatten på sin kvarn och till sist de som bit för bit begränsar dess utbredning, exempelvis genom extremt utbredda spåravgifter (Mora), friluftsavgifter (Dalslands kanal, Glaskogen ) etc. Problemet är egentligen inte avgifterna i sig, den nivå de ligger på för närvarande innebär i de flesta fall inget hinder, men har man öppnat för att ta avgifter är nästa steg att begränsa tillgången, att bara sälja ett begränsat antal kort, bara kort vissa tider och höja priset till vad marknaden kan betala. Det finns antagligen tillräckligt med personer runt om i Europa som är beredda att betala tusen kronor per dag för de begränsade tillträden som i framtiden kanske kommer säljas till Kungsleden för att göra den ( och alla andra lättillgängliga områden) totalt oåtkomlig för ungdomar, barnfamiljer och andra med begränsade ekonomiska tillgångar. Samebyar i Jämtland kräver redan att turismen i Jämtlandsfjällen begränsas till en rännil, får de hand om korten blir de enda som släpps in personer med samisk guide några veckor om året då renskötseln inte kan påverkas på något vis.
Länder som inte har någon allemansrätt begränsar gärna tillträdet till nationalparker med liknande metoder, exempelvis kostar bara inträdet till populära nationalparker i Australien ett par hundra kronor som knappast kan motiveras med anläggningar. Låt oss inte träda in på den vägen, försvara allemansrätten.
 
Det går att jämföra vandringslederna med annan statlig infrastruktur t ex vägar och järnvägar.

Enligt väglagen är det Trafikverkets väghållningsmyndigheter som förvaltar det statliga vägnätet. Rätten att använda marken säkras via sk vägrätt. All skötsel upphandlas.

När det gäller statens järnvägsnät är Trafikverket infrastrukturförvaltare för majoriteten men äger/förvaltar all mark som behövs för statens järnvägsnät. All skötsel där Trafikverket är infrastrukturförvaltare upphandlas.

Statens fastighetsverk förvaltar rennäringens åretruntmarker dvs marken där många av oss fjällvandrar. Lederna sköts med undantag för Laponia av berörda länsstyrelsers fältenheter ofta med hjälp av entreprenörer (enligt lagen om offentlig upphandling) och säsongsanställda.

https://www.lansstyrelsen.se/norrbotten/privat/djur-och-natur/skyddad-natur/fjallforvaltning.html

Hittade också den fantastiska här sidan vem gör vad inom friluftslivet:

http://www.naturvardsverket.se/Milj...ppdelat-efter-omrade/Friluftsliv/Vem-gor-vad/
 
Senast ändrad:
Allemansrätten är under hot från flera håll, dels från de som lagvägen vill avskaffa den (LRF, delar av Centerpartiet...), dels de som genom att missköta sig i naturen ger de förra vatten på sin kvarn och till sist de som bit för bit begränsar dess utbredning, exempelvis genom extremt utbredda spåravgifter (Mora), friluftsavgifter (Dalslands kanal, Glaskogen ) etc. Problemet är egentligen inte avgifterna i sig, den nivå de ligger på för närvarande innebär i de flesta fall inget hinder, men har man öppnat för att ta avgifter är nästa steg att begränsa tillgången, att bara sälja ett begränsat antal kort, bara kort vissa tider och höja priset till vad marknaden kan betala. Det finns antagligen tillräckligt med personer runt om i Europa som är beredda att betala tusen kronor per dag för de begränsade tillträden som i framtiden kanske kommer säljas till Kungsleden för att göra den ( och alla andra lättillgängliga områden) totalt oåtkomlig för ungdomar, barnfamiljer och andra med begränsade ekonomiska tillgångar. Samebyar i Jämtland kräver redan att turismen i Jämtlandsfjällen begränsas till en rännil, får de hand om korten blir de enda som släpps in personer med samisk guide några veckor om året då renskötseln inte kan påverkas på något vis.
Länder som inte har någon allemansrätt begränsar gärna tillträdet till nationalparker med liknande metoder, exempelvis kostar bara inträdet till populära nationalparker i Australien ett par hundra kronor som knappast kan motiveras med anläggningar. Låt oss inte träda in på den vägen, försvara allemansrätten.

Att LRF vill avskaffa Alllemansrätten är helt och hållet fel - lätt att kontrollera på deras sajt. Däremot vill de komma åt kommersiella aktiviteter och bärplockning i kommersiell skala. Vilket är bra för markägarna och för oss turister.

Vad beträffar Jämtland har jag tagit del av remissvaren till ledutredningen. Handölsdalens sameby säger inget omtillträde endast för guidade turer (däremot har länsstyrelsen varit inne på det spåret, åtm. vad gäller vissa områden). Men de vill faktiskt lägga ned Blåhammaren, lägga ned Storulvån (eller "flytta" stationen till Handöl), samt avmarkera leden mellan Snasahögarnas raststuga och Ulvåtjärn, vad det nu ska tjäna till. Man vill inte ha några trianglar eller firkanter eftersom sådana rundturer hämmar renens rörelsefrihet.

Vad som kan vara bästa sättet att få ned besökstrycket i Jämtland är inte gott att veta; STFs förslag om att öppna fler stugor, t ex vid Tjallingen och Enkälen, hör knappast dit. Och det lär knapast finnas ngn opinion för att återförvandla Helags till ett stugläge, eller degradera Blåhammaren. Men något behöver göras.

Av mina 9 vandringsländer (10 om Liechtenstein räknas) är det 3 som har någon form av Allemansrätt. Men det finns gott om leder och på vissa håll, fr a i Schweiz och Sydalperna, goda möjligheter till fri övernattning (ibland med vissa tidsregler, t ex 19-9), Jag har tältat fritt nästan 180 nätter i Alperna. Ingenstans har jag stött på några avgiftsbelagda zoner, undantaget kanske någon speciell avgränsad sevärdhet, t ex en spektakulär ravin i Grindelwald.
 
Om man tar bort allt som är positivt med Jämtlandsfjällen (kring Storulvån) som det utbyggda lednätet, täta avstånd mellan stugor och möjligheten att göra en rundtur på några dagar kommer naturligtvis besökstrycket att minska drastiskt, men det är ju direkt turistfientligt. Jag kan också se ett problem med att vandrarna styrs till ett relativt fåtal stråk, men enda sättet att undvika det är ju fler attraktiva områden och det som gör ett område attraktivt för stora skaror är utbyggda leder, stugor och tillgänglighet (t.ex. natttågsförbindelse). Det är ju inte så att hela Jämtlandsfjällen är lika tättbefolkat. Jag har flera dagar, fåtal mil från Sylarna utan att möta någon, men då var det inga leder eller stugor och klart besvärligt kollektivtrafikmässigt från slutpunkten. Så fler leder och stugor på rätt plats skulle kunna sprida besökstrycket. Men personligen skulle jag inte vara så förtjust i det för då skulle det som är attraktivt för mig personligen med vissa områden försvinna.
 
Du blandar ihop begreppen. Det är inte STF som skurit ned anslaget med 40%, Det är Moderaterna i samarbeten med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, allt ihop i den moderata budgeten som klubbades i höstas.
Det STF nu gör är att protestera mot denna statens nedskärning av NATURVÅRDSVERKETS budget, det kommer att drabba mer än bara vandringslederna, Nationalparker, Naturreservat mm kommer att drabbas också.

Det är mycket lätt att kontrollera på riksdagen.se att den där budgetreservationen lades fram av M och KD gemensamt, och inga andra. Något samarbete med SD förelåg inte.
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...