Nedsläckt land - Tio deltagare får prova att klara sig i ett samhälle helt utan el.

Det fanns förr i tiden normer hur mycket mark som behövdes för att en familj skulle kunna leva på vad det producerar - och det är väldigt olika beroende vilken del av av landet och också vilken typ av mark som fanns då produktiviteten kunde vara enormt olika.

För att marken inte skulle 'förgiftas' av tex. nematoder och ensidigt utarmas på vissa mineraler så skall markstyckena odlas med olika grödor per år - man kan inte ha en remsa potatisland och odla enbart potatis år efter år då produktiviteten minskar fort och risken för olika smittor ökar snabbt (tex. bladmögel, vars sporer också ligger länge kvar i jorden) - och i denna cykel ingår också ofta att det skall ligga i träda typ var 5 år och redan då har vi supit bort 1/5-del av tillgänglig odlingsyta bara för att det skall vara uthålligt över obegränsad tid.

Hantering av gödsel är också känsligt - gödsel är nödvändigt för att ersätta det som tas upp av produkterna och förs bort i matvaror, annars går produktionen ned väldigt fort och mycket. Djurgödsel är OK medans människo-gödsel inte OK (för människomat - också av risken för smittor och parasiter som senare kan komma med maten)

(hur det går när man inte åtlyder denna regel kan man se i tex. Indien där man skiter på åkrarna som man sedan hämtar maten ifrån och därmed har konstanta diarréer, dålig näringsupptag och därmed mycket mer behov av mat för att överleva, vilket i sin tur gör att man måste odla ännu mer... och skita ännu mer till gagn för att sprida smittorna ännu mera... kort sagt smittorna har dresserat människorna väldigt väl för att maximera smittspridningen för deras egna nytta...)

Detta skyddsbeteende ser man också blad djuren som att kossor äter inte av den frodiga gräset som kommer av gamla komockor även flera år tillbaka, men gnager rent ända till rötterna runt dessa när det är matbrist, hästar samma sak, men de äter glatt varandras frodiga grästuvor av gammal spillning från respektive art och tex. att ha både kossor och hästar i samma hage så nyttjas betesmarkerna bättre.

Hur de kan veta vilket som är vilket är ingen som förklarar för mig - men gissar att de helt enkelt känner det på lukten av marken under gräset...
 
Senast ändrad:
Det fanns förr i tiden normer hur mycket mark som behövdes för att en familj skulle kunna leva på vad det producerar - och det är väldigt olika beroende vilken del av av landet och också vilken typ av mark som fanns då produktiviteten kunde vara enormt olika.

För att marken inte skulle 'förgiftas' av tex. nematoder och ensidigt utarmas på vissa mineraler så skall markstyckena odlas med olika grödor per år - man kan inte ha en remsa potatisland och odla enbart potatis år efter år då produktiviteten minskar fort och risken för olika smittor ökar snabbt (tex. bladmögel, vars sporer också ligger länge kvar i jorden) - och i denna cykel ingår också ofta att det skall ligga i träda typ var 5 år och redan då har vi supit bort 1/5-del av tillgänglig odlingsyta bara för att det skall vara uthålligt över obegränsad tid.

Hantering av gödsel är också känsligt - gödsel är nödvändigt för att ersätta det som tas upp av produkterna och förs bort i matvaror, annars går produktionen ned väldigt fort och mycket. Djurgödsel är OK medans människo-gödsel inte OK (för människomat - också av risken för smittor och parasiter som senare kan komma med maten)

(hur det går när man inte åtlyder denna regel kan man se i tex. Indien där man skiter på åkrarna som man sedan hämtar maten ifrån och därmed har konstanta diarréer, dålig näringsupptag och därmed mycket mer behov av mat för att överleva, vilket i sin tur gör att man måste odla ännu mer... och skita ännu mer till gagn för att sprida smittorna ännu mera... kort sagt smittorna har dresserat människorna väldigt väl för att maximera smittspridningen för deras egna nytta...)

Detta skyddsbeteende ser man också blad djuren som att kossor äter inte av den frodiga gräset som kommer av gamla komockor även flera år tillbaka, men gnager rent ända till rötterna runt dessa när det är matbrist, hästar samma sak, men de äter glatt varandras frodiga grästuvor av gammal spillning från respektive art och tex. att ha både kossor och hästar i samma hage så nyttjas betesmarkerna bättre.

Hur de kan veta vilket som är vilket är ingen som förklarar för mig - men gissar att de helt enkelt känner det på lukten av marken under gräset...


Det stämmer bra det att man inte ska gödsla människans mat med människoavföring. De rekomenderar att man låter det ligga 2-3 år sedan gödslar djurens "mat" med det. Det mesta har blivit "jord" på den tiden.

Vi har tre avföringskomposter. En för varje år sen flyttar vi fram den för varje år. Med djuren så här vi så att för fjäderfän så lägger vi det i vatten och späder ut det innan vi gödslar. Får,getter och kaniner kör vi ut direkt. Grisen hamnar hos människoavföringen.

Vi använder även guldvatten. Ca 50-50.

Vi har alltid bra skörd och vi bor i Dalarna. Vi har extremt sällan dåliga magar. Men jag förstår helt klart att det kan vara ett problem vid dels trångboddhet samt viss okunskap. Vill inte säga att vi kan så mycket men vi har lättillgänglig information.

Angående att inte odla på samma ställe så har vi odlingslådor så vi roterar växtföljden hela tiden. Grödorna blir också mindre känsliga vid den jorden spec om det inte är så bra jord. Utöver det förlänger man perioden. Lättare att dra över dukar på vår och höst. Vissa grödor kan du också odla på milda vintrar.

Man behöver inte låta jorden stå obrukad för att låta den återhämtar sig. Vissa grödor påskyndar till och med återhämtningen.

Men en bra sak när man odlar i låda. Så lägger vi så här.

1 lager trä, kvist och diverse trädgårdsrens.
2 lager dynga blandat med halm.
2 lager jord från kompost
1 lager fjolåretslöv och gräs.

Detta varierar lite beroende på gröda men man får en väldigt fin jord. Du kan även spä ut vissa lådor med varandra för att få mer passande jord beroende på gröda.
 
Senast ändrad:
10 personer som delar på 10 000 m2 är bättre än 10 personer som har 1000 m2 vardera. Det blir inte mer jobb per person, snarare blir det lite mindre eftersom man minskar overhead (om 10 personer ska plöja varsin plätt på 1000 m2 måste 10 personer sela på varsin häst osv, om istället 2 av dessa 10 plöjer 5000 m2 vardera med varsin häst blir det effektivare).

Det är därför människor alltid gått ihop och grupper och hjälps åt, det bli mer effektivt.

Där har du helt rätt. Men det gäller på mindre ytor. Jag menar ta invånarna i tex Stockholm de kommer ju inte ha en chans att producera det de behöver.

Medans ett samhälle på 60 hushåll och 240 individer skulle klara det rätt bra. Dels med tanke på transporten men också på att man faktiskt då behöver drag och arbetsdjur.

Förr innan industrisamhället levde man också i grupper. Men när gruppen blir för stor så delar man på sig. Precis som de vilda djuren. När marken inte bär så sprider de ut sig.

Det finns även en större risk för att bli oense ju fler man är.

Nu är jag medveten om att man skulle kunna utnyttja sthlms yta bättre. Som tex odla på taken, föda upp kaniner och mindre besättningar större djur. Fiskar i tankar osv.

Men i praktiken så behöver Stockholm 25 000 000 000 kalorier varje dag. Det är jämförelsevis 5000 slaktjurar om dagen. Det är en 1825000 om året..

Då äter varje person 2500kcal det är helt ok men inte jättebra vid ett tungt fysiskt leverne.

1825000 plus säkert 25-50% svinn.

Det är oerhörda marker som krävs. Nu är det så klart inte bara nöt vi äter men du förstår poängen.

Nu funkar det iom att vi har tillgång till transporter.
Utan kommer det bli thigt. Att transportera ett lass med potatis kommer ta lång tid. Att fösa kor och slakta i huvudstaden skulle kräva enormt mycket.

Vore det en stad på 10000 visst absolut det skulle gå och vara hyggligt smärtfritt.

Men samhället på under 1000 skulle nog klara det bättre ändå.

Vi säger så här. Ta 1000 personer och sätt i en klump sen drar man cirkel som är 525 ggr så stor runt omkring då blir den ganska stor då är inte cirkeln för ved och säd inräknad.

Ta 1500000 personer och sätt i en klump och dra en cirkel... Det blir galna avstånd. Det är även större risk för att komma över plättar med obrukbar mark som tex sjöar, städer, träsk osv. En mindre cirkel är lättare att anpassa utan att öka transporten överdrivet.
 
Senast ändrad:
Där har du helt rätt. Men det gäller på mindre ytor. Jag menar ta invånarna i tex Stockholm de kommer ju inte ha en chans att producera det de behöver.
Nej, inte om man ska odla på det gammaldags sättet.

Tittade du på video jag länkade till tidigare där forskarna visade upp ett cylinderformat odlingshus som påstods kunna försörja en person?

Fast eftersom den kräver el så funkar den dåligt vid totalt strömavbrott, om man nu inte löst elförsörjningen med solceller och batteribankar.
 
Nej, inte om man ska odla på det gammaldags sättet.

Tittade du på video jag länkade till tidigare där forskarna visade upp ett cylinderformat odlingshus som påstods kunna försörja en person?

Fast eftersom den kräver el så funkar den dåligt vid totalt strömavbrott, om man nu inte löst elförsörjningen med solceller och batteribankar.

Japp, det hade varit en fantastisk grej egentligen.. Jag menar det måste ju finnas någon anledning till att det inte finns världen över. Det skulle hindra svälten och rädda miljön grymt mycket.

Man skulle nästan kunna ha dem i vardagsrummet.

Men annars håller jag med om att det är en superbra uppfinning men tvivlar på Sverige skulle överväga att kosta på det innan det är på tok försent.

Det gamla sättet funkar alltid, åtminstone om man vill. Som individ menar jag då. Jag tänker att en rymdbiotunnel skulle kosta mer än jag tjänar på fem livstider. Samt att man inte vet hur den skulle fungera efter solstormen.

Jag gillar idén iaf.
 
Japp, det hade varit en fantastisk grej egentligen.. Jag menar det måste ju finnas någon anledning till att det inte finns världen över. Det skulle hindra svälten och rädda miljön grymt mycket.

Det största "problemet" med den är att det är enbart vegetarisk föda, och de flesta människor vill ha kött än så länge.

Sen har människor idag en tendens att bara vilja kunna köpa "färdig" mat.

Men hydroponisk odling är på stor frammarsch idag.

Thanetearth i England är imponerande.
https://en.wikipedia.org/wiki/Thanet_Earth

Sist jag var på ICA var det skyltat att de färska örtkryddorna var odlade i DN-skrapans källare.
https://digital.di.se/artikel/plantagon-odlar-under-jord-i-dn-skrapan

Köper man "vanliga" tomater i butik idag så är de nästan garanterat hydroponiskt odlade. Det ger helt enkelt med avkastning med mindre jobb.

https://gronyta.se/wp-content/uploads/Reportage-Hydroponisk-odling-DMG-1-2018.pdf


Själv har jag timjan, rosmarin, basilika, persilja och gräslök i hängande hydroponisk odling i köksfönstret och har en lite ombyggd odlingslåda från IKEA i ett skåp i köket där jag odlar sallad. Det försörjer visserligen inte oss 100%, jag gör det mest för att testa och lära mig.

Jag har tyvärr inga nytagna bilder, men ett par från när jag började med det hela 2016.

De kräver visserligen el till pumparna, men inget ogräs, inga skadedjur, behöver bara fylla på eller byta näringslösning nån gång i månaden. Och skörda såklart.
 

Bilagor

  • 2016-07-08 21.43.43.jpg
    2016-07-08 21.43.43.jpg
    57.1 KB · Visningar: 390
  • 2016-06-29 18.10.55.jpg
    2016-06-29 18.10.55.jpg
    50.9 KB · Visningar: 395
Det största "problemet" med den är att det är enbart vegetarisk föda, och de flesta människor vill ha kött än så länge.

Sen har människor idag en tendens att bara vilja kunna köpa "färdig" mat.

Men hydroponisk odling är på stor frammarsch idag.

Thanetearth i England är imponerande.
https://en.wikipedia.org/wiki/Thanet_Earth

Sist jag var på ICA var det skyltat att de färska örtkryddorna var odlade i DN-skrapans källare.
https://digital.di.se/artikel/plantagon-odlar-under-jord-i-dn-skrapan

Köper man "vanliga" tomater i butik idag så är de nästan garanterat hydroponiskt odlade. Det ger helt enkelt med avkastning med mindre jobb.

https://gronyta.se/wp-content/uploads/Reportage-Hydroponisk-odling-DMG-1-2018.pdf


Själv har jag timjan, rosmarin, basilika, persilja och gräslök i hängande hydroponisk odling i köksfönstret och har en lite ombyggd odlingslåda från IKEA i ett skåp i köket där jag odlar sallad. Det försörjer visserligen inte oss 100%, jag gör det mest för att testa och lära mig.

Jag har tyvärr inga nytagna bilder, men ett par från när jag började med det hela 2016.

De kräver visserligen el till pumparna, men inget ogräs, inga skadedjur, behöver bara fylla på eller byta näringslösning nån gång i månaden. Och skörda såklart.

Riktigt schysst och ett bra steg på vägen där. Så länge man kan göra något har man ju ett visst försprång. Drivs det med vanlig 230volt? Isf borde det ju gå att köra med solceller eller koppla till bilbatterier.

Det är sant det där med köttätandet, ju bättre ställt civilisationer har desto mer kött äts. Har du lyssnat på podden dystopia? Annars rekomenderar jag den varmt. De tar bland annat upp det här ämnet. Med köttätandet alltså. Många intressanta avsnitt och scenarion.

Fördelen med serier som nedsläckt och poddar som dydtopia gör att folket blir lite mer medvetet och planerar lite mer. Biltema och Clas Ohlson har ju nya hemberdskapskampanjer. Matsmart har en prepperpåse. Fler och fler tar upp det offentligt och i sociala medier.
 
Riktigt schysst och ett bra steg på vägen där. Så länge man kan göra något har man ju ett visst försprång. Drivs det med vanlig 230volt? Isf borde det ju gå att köra med solceller eller koppla till bilbatterier.

De små pumpar jag har går på 5 eller 12 V, men jag kör ju battereliminator till dem nu då. Det är ju timers som är kruxet, pumparna går inte dygnet runt utan jag kör dem 5-15 minuter (beroende på hur hög upplösning timern har) kanske 8-10 gånger om dygnet. Det är det som är en av finesserna med hydroponisk odling, rötterna får en massa syre eftersom de inte är under jord eller vätska hela tiden.

Jag kör vanliga enkla belysningstimers, jag har köpt på second hand, rea etc genom åren och samla på mig en del. Men det går ju att bygga en styrning med en Raspberry pi eller Arduino och reläer om man vill köra på så mycket klenspänning som möjligt.

Sen har jag ju belysning som går på 230 V, jag kör lågenergilampor så länge det går att få tag på såna (hälften varmvita hälften kallvita), men det finns ju gott om LED växtbelysning idag (men de är så förbannat dyra).
 
De små pumpar jag har går på 5 eller 12 V, men jag kör ju battereliminator till dem nu då. Det är ju timers som är kruxet, pumparna går inte dygnet runt utan jag kör dem 5-15 minuter (beroende på hur hög upplösning timern har) kanske 8-10 gånger om dygnet. Det är det som är en av finesserna med hydroponisk odling, rötterna får en massa syre eftersom de inte är under jord eller vätska hela tiden.

Jag kör vanliga enkla belysningstimers, jag har köpt på second hand, rea etc genom åren och samla på mig en del. Men det går ju att bygga en styrning med en Raspberry pi eller Arduino och reläer om man vill köra på så mycket klenspänning som möjligt.

Sen har jag ju belysning som går på 230 V, jag kör lågenergilampor så länge det går att få tag på såna (hälften varmvita hälften kallvita), men det finns ju gott om LED växtbelysning idag (men de är så förbannat dyra).

Spännande, sådant där tycker jag är intressant. Jag har själv inte tillgång till 230volt annat än till elverket. Men jag funderar på att göra om en friggebod till något liknande för att dra ut på säsongen ytterligare. Kanske rent av vinterodlingar.

Tänkte försöka använda mig av dels solpanel men också vindturbin. Så kanske man får ihop tillräckligt med elektricitet. Hur stor odling har du och vad har ungefär lagt ut på den?
 
Jag har ingen koll på vad jag lagt ut, två tre tusen kanske, möjligen är jag uppe i fyra totalt, utspritt över ett par års tid tror jag. Jag har köpt mycket på rea och lagt fokus på att hålla det billigt.

Jag har som sagt var bara lite småkrukor, det är inte fråga om nån "areal" inte, det är ju som sagt var inomhus i köket bara:)

Det man behöver är ju:
1. Krukor
De 6 i fönstret är gjorde av PET-flaskor där jag borrat hål i botten så de kan kopplas ihop. Sen skar jag ut i sidorna med en gammal omgjord lödkolv.
Sen har jag vanlig 7 cm plastkrukor, dessa är monterade i locket på 14-liters SmartBoxar (bilden nedan är mina första försöka med cocktailtomater, det var dock en hög sort så det var lite opraktiskt).
Salladen är IKEAs Krydda som jag gjort om lite grann (deras system bygger på stillastående näringslösning, jag har satt en dränering och har cirkulerande).

2. Odlingsmedia.
Jag använder nästan uteslutande lecakulor, de är billiga och ger bra stadga. Funkar dock inget bra till rotsaker (försöker med rädisor men det funkade inte alls). Det går även att använda singel eller sand, men det väger mer och binder inte fukt lika bra. Det finns även kokosnötsbaserad media som känns lite mer som jord. Jag köpte ett par platta paket som man häller vatten i så sväller det upp till 5 liter "jord". Undrar om inte de fanns på IKEA också.

3. Näringslösning.
Jag kör på GHE Flora, det är samma som NASA kör med. Det finns flera märken av kommersiella lösningar, dessa består ofta av flera komponenter så man kan balansera efter var i sin livscykel växterna finns (vill de ha mycket fosfor eller mycket kalium?). Men ska man vara mer oberoende så får man ju försöka köra med "kompost-te" istället, d.v.s. man lakar ur näring ur kompost. Där är det ju dock väldigt svårt att få rätt balans.

4. Pumpar och slangar. Jag har köpt dels små fontänpumpar på byggvaruhus, sen har jag köpt några "kinapumpar", men de håller inte riktigt lika bra.

Och lite kärl för att förvara näringslösningen i.

Och sen behöver man ju kanske belysning och timers.

Vill man ha koll på grejerna kan en pH-mätare och en konduktivitetsmätare vara bra.

Finns en tråd på Byggahus som jag startade där det mesta av mina försök finns beskrivna.
https://www.byggahus.se/forum/threads/hydroponisk-odling.270066/
 

Bilagor

  • 2016-03-13 12.30.25.jpg
    2016-03-13 12.30.25.jpg
    114 KB · Visningar: 379
Jag har ingen koll på vad jag lagt ut, två tre tusen kanske, möjligen är jag uppe i fyra totalt, utspritt över ett par års tid tror jag. Jag har köpt mycket på rea och lagt fokus på att hålla det billigt.

Jag har som sagt var bara lite småkrukor, det är inte fråga om nån "areal" inte, det är ju som sagt var inomhus i köket bara:)

Det man behöver är ju:
1. Krukor
De 6 i fönstret är gjorde av PET-flaskor där jag borrat hål i botten så de kan kopplas ihop. Sen skar jag ut i sidorna med en gammal omgjord lödkolv.
Sen har jag vanlig 7 cm plastkrukor, dessa är monterade i locket på 14-liters SmartBoxar (bilden nedan är mina första försöka med cocktailtomater, det var dock en hög sort så det var lite opraktiskt).
Salladen är IKEAs Krydda som jag gjort om lite grann (deras system bygger på stillastående näringslösning, jag har satt en dränering och har cirkulerande).

2. Odlingsmedia.
Jag använder nästan uteslutande lecakulor, de är billiga och ger bra stadga. Funkar dock inget bra till rotsaker (försöker med rädisor men det funkade inte alls). Det går även att använda singel eller sand, men det väger mer och binder inte fukt lika bra. Det finns även kokosnötsbaserad media som känns lite mer som jord. Jag köpte ett par platta paket som man häller vatten i så sväller det upp till 5 liter "jord". Undrar om inte de fanns på IKEA också.

3. Näringslösning.
Jag kör på GHE Flora, det är samma som NASA kör med. Det finns flera märken av kommersiella lösningar, dessa består ofta av flera komponenter så man kan balansera efter var i sin livscykel växterna finns (vill de ha mycket fosfor eller mycket kalium?). Men ska man vara mer oberoende så får man ju försöka köra med "kompost-te" istället, d.v.s. man lakar ur näring ur kompost. Där är det ju dock väldigt svårt att få rätt balans.

4. Pumpar och slangar. Jag har köpt dels små fontänpumpar på byggvaruhus, sen har jag köpt några "kinapumpar", men de håller inte riktigt lika bra.

Och lite kärl för att förvara näringslösningen i.

Och sen behöver man ju kanske belysning och timers.

Vill man ha koll på grejerna kan en pH-mätare och en konduktivitetsmätare vara bra.

Finns en tråd på Byggahus som jag startade där det mesta av mina försök finns beskrivna.
https://www.byggahus.se/forum/threads/hydroponisk-odling.270066/

Riktigt coolt, det där ska absolut kollas upp! Jag hade velat köra 0,8m x 3m x 3 x 2. Alltså 80cm djupa tvåvåningshyllor längs väggarna i friggeboden.

Nu blev jag riktigt taggad! Tackar! Ska kika upp tråden på byggahus.
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...