Framåtrodd - t.ex. Rantilla's FrontRower

Hejsan,

finns det någon som har erfarenhet av eller kunskap om system och lösningar för "framåtrodd", dvs där man sitter vänd i färdriktningen när man ror?

Efter en del surfande har jag hittat Rod Rantilla's "FrontRower":
http://www.frontrower.com/aboutfrontrower.htm
http://www.patentstorm.us/patents/5685750/fulltext.html

Den generella vitsen med framåtrodd är att man ser vart man är på väg, något som jag verkligen önskar mig. Jag har en eXplorer 4.6 såväl som en havskajak, och dom har båda sina respektive för- och nackdelar. En lösning som kombinerar roddens mekaniska fördelar med kajakens framåtsikt känns väldigt eftersträvansvärd.

Den enda komersiella lösning jag hittat är FrontRowern och den verkar lovande. Den känns dock lite för dyr för att köpa "blint". De få kommentarer jag hittat på nätet är alla positiva, men jag utgår från att lösningen/konstruktionen har sina för- och nackdelar. Undrar bl.a. hur tillförlitlig konstruktionen är - det är trots allt en hel del vajrar, trissor och fjädrar inblandade.

Alltså: Erfarenheter? Tankar? Synpunkter?

Mvh
 
Ser

ut att fungera på videosnutten men

- hur gör man om man vill lägga till intill en brygga eller berghäll?

- Hur tas vridkrafterna upp mellan chassit och kanoten?

- Toppfart och marschfart energiåtgång jämfört med paddling eller konventionell rodd?

- Hur står den sig jämfört med t ex Hobiekanoten med pedaldrivna simfenor?

Thure
 
ut att fungera på videosnutten men

- hur gör man om man vill lägga till intill en brygga eller berghäll?

- Hur tas vridkrafterna upp mellan chassit och kanoten?

- Toppfart och marschfart energiåtgång jämfört med paddling eller konventionell rodd?

- Hur står den sig jämfört med t ex Hobiekanoten med pedaldrivna simfenor?

Thure

Tyvärr får man inte särskilt mycket information på hemsidan. (OT: visst är det märkligt hur ofta folk som vill sälja något gör ett ganska svagt jobb att berätta och förklara sin produkt?) Iofs finns det en del material, men det hade varit fint med t.ex. stora, högupplösta bilder där man verkligen ser hur det hela ser ut och fungerar.

1. Har jag också undrat över. Som jag förstår det går det dels att lyfta upp årorna rakt upp och dels att vrida dem antingen inåt eller utåt längs båten. Nån bild eller video har jag dock inte hittat.

2. Det verkar som om hela konstruktionen skruvas fast i botten på båten men några bilder på exakt hur har jag inte hittat. Antar att man får plasta in några tvärsgående strävor under chassit. Som chassit och konstruktionen ser ut förefaller det inte som om vridkrafter skulle vara något större problem då kraften från årtagen överförs i längsriktningen via den centralt placerade "årtullspelaren".

3. Rantilla har gjor egna tester av effektiviteten, där han använder sin puls vid en viss fart som måttstock http://www.frontrower.com/efficiency.htm Enligt hans mätningar skulle FrontRowern vara 19 procent effektivare än en sliding seat. Han härför detta främst till avsaknaden av viktförskjutning eftersom kroppen ju inte färdas fram-och-tillbaka som i en sliding seat.

Att avsaknaden av kroppsförskjutning leder till ökad effektivitet är nog tveklöst. Minns att nån tysk använde ett sliding rigger system på 80-talet med så stor framgång (OS- och/eller VM-guld tror jag) att det blev förbjudet.

Piantedosi har ett sånt "sliding rigger" system http://www.rowingrigs.com/slidingrig.html och det har ofta förundrat mig varför detta inte används oftare på icke-tävlingsbåtar då det förefaller vara överlägset på alla sätt.

Mvh
 
Senast ändrad:
För två år sedan träffade vi på vandrahemmet i Brådtom (Göta Kanal) en man som var på väg till Kiel från Stockholm i roddbåt.

Han stod upp och rodde framåtvänt, vilket han menade var överlägset vanlig rodd, då han såg framåt, såg över kanalbankarna och också slet mindre på kroppen. Som jag minns det hade det tagit honom ca en vecka att ta sig till Söderköping från Stockholm i bitvis blåsigt väder.

Ska se om jag hittar en bild i kväll.
 
Sliding rigger

För den som är intresserad har jag grävt fram lite mera info om sliding riggers:

Från: http://www.rowinghistory.net/Equipment.htm

Around 1981 Empacher Bootswerft (GER) perfected the device using modern materials and hardware. Germany's outstanding sculler, P. Kolbe, won the FISA World Championship in it and everyone rushed to get a new boat with the mechanism. At the 1982 World Championships 1st through 5th place used sliding-rigger boats while the only sliding-seat boat in the finals placed 6th.

In August of 1983 FISA banned the use of the sliding-rigger beginning January 1, 1984 because it was thought to be more costly than sliding-seat boats. This may or may not be true.

En annan tillverkare: http://slidingrigger.net/

Mvh
 
Lite OT, men hittade just den här boken. Nån som har läst den?

Mitt livs långrodd: Med roddbåt till Irland

Olle Carapi

Inbunden. Nautiska förlaget AB 2003-11.

ISBN 9189564111 / 91-89564-11-1
EAN 9789189564114
 
Ett sätt att ro framåt

är det som används på gondolerna i Venedig.

Pappan till min granne har en roddbåt med sliding rigg i en av de stora sjöarna på gränsen mellan Italien och Schweitz. Han är mycket nöjd med den. Vi diskuterade sådana farkoster för något år sedan här på rodde ller paddelforumet.

Thure
 
För två år sedan träffade vi på vandrahemmet i Brådtom (Göta Kanal) en man som var på väg till Kiel från Stockholm i roddbåt.

Han stod upp och rodde framåtvänt, vilket han menade var överlägset vanlig rodd, då han såg framåt, såg över kanalbankarna och också slet mindre på kroppen. Som jag minns det hade det tagit honom ca en vecka att ta sig till Söderköping från Stockholm i bitvis blåsigt väder.

Ska se om jag hittar en bild i kväll.

Läste om något liknande på ett amerikanskt forum för något år sedan. Det var en ganska livad diskussion om för- och nackdelarna med stående rodd. Har inte lyckats hitta det igen, men tror det fanns ett namn för denna roddstil och att den historiskt använts av fiskare och/eller indianer.

Känns som om risken för att trilla i borde vara högre än om man sitter ner. Hade han rott från Kiel på det viset?

Mvh
 
Lite OT, men hittade just den här boken. Nån som har läst den?

Mitt livs långrodd: Med roddbåt till Irland

Olle Carapi

Inbunden. Nautiska förlaget AB 2003-11.

ISBN 9189564111 / 91-89564-11-1
EAN 9789189564114

Ja, men det var ett tag sedan. Men färden gjordes ju i början av 60-talet, sedan skrivs inte boken förrän författaren pensioneras från sitt normala arbete. Men det är alltid roligt att se hur mycket enklare det kunde vara förr. Nu har jag Sebastian Näslunds bok "Ensam med havet" (segling över Atlanten i egenbyggd båt) hemma.
 
Har sett FrontRowern förut. Idén är kul och en fördel är ju att det går att ro med händer och/eller fötter. En nackdel verkar vara returen med årorna. Du måste lyfta åran istället för att trycka ner den på en "vanlig" roddbåt. På filmsnuttarna ser man att de ofta studsar med årbladet i vattnet på returen. Det bromsar marginellt eller mycket i vågor. Om det är effektivare eller inte törs jag inte svara på. Massor med rörliga delar som kräver underhåll för att fungera bra. Men så är det ju med det mesta.

Boken om Olle Carapis Irlandsrodden har jag läst. Ger en annorlunda vy av en resa. Om jag minns rätt så liftade han med ett fartyg över Nordsjön men det var en enorm resa ändå - speciellt för att ha skett för snart 50 år sedan.

En annan långrodd gjordes av en annan svensk, Anders Svedlund, och beskrivs av Per Wirtén i boken The Crazy Swede (Nordstedts ISBN 978-91-1-301689-4). Han rodde från Australien till Madagaskar...
 
En nackdel verkar vara returen med årorna. Du måste lyfta åran istället för att trycka ner den på en "vanlig" roddbåt. På filmsnuttarna ser man att de ofta studsar med årbladet i vattnet på returen. Det bromsar marginellt eller mycket i vågor. Om det är effektivare eller inte törs jag inte svara på. Massor med rörliga delar som kräver underhåll för att fungera bra. Men så är det ju med det mesta.

Har försökt lura ut hur returen fungerar med hjälp av patenthandlingarna och hemsidan. Det verkar som om returen, lyftningen och vridningen av årorna görs med fjäderkraft. En lina/vajer går via en trissa från en fjäder till en infästningspunkt på åran. Infästningspunkten är "off center" från årans rotationscenter, vilket ger ett rotationsmoment som vrider årbladet parallellt med vattenytan när man slutar tillföra dragkraft via pedalerna. Trissan är placerad framför och ovanför årtullen så att åran, förutom att vridas, lyfts uppåt samt dras tillbaka framåt till utgångsposition. Lite knepigt att beskriva i ord, men ganska enkelt och fiffigt egentligen.

Det blir såklart lite mer rörliga delar jämfört med en traditionell sliding seat-lösning. Per åra:
- 1 årtull med axial- och radiallagring (i princip som traditionell lösning)
- 1 returfjäder
- 1 returvajer
- 1 trissa för returvajern
- 1 pedalarm med lager
- 1 pedalvajer
- 3 trissor för pedalvajern

I gengäld slipper man mekaniken för rullsätet.

Potentiella nackdelar:
- mer som kan gå sönder och trilskas, t.ex. fjäder- eller vajerbrott
- inga standardkomponenter, blir man av med t.ex. en åra får man gå till tillverkaren
- utan att ha sett den IRL är det svårt att veta hur solid och stabilt konstruerad den är. Chassit i lackerad körsbärsträ ser snyggt ut, men det vette fåglarna om det inte hade känts riktigare med aluminium och/eller stålprofiler med tanke på mekaniska och dynamiska belastningar.

Potentiella fördelar:
- man sitter i färdriktningen
- ingen förskjutning av kroppsvikten i längsled => inget vippande
- benkraften går direkt i årorna och inte via rygg/axlar/handleder - förutom minskad belastning på kroppen innebär det att man kan ro "hands-free"
- ryggstöd!

Spekulera och fundera kan man alltid, men man måste nog se och prova i verkligheten.

Mvh
 
Hittade ett par bilder. En mycket enkel anordning, i princip ett par rostfria rör.
 

Bilagor

  • IMGP1800.jpg
    IMGP1800.jpg
    62.6 KB · Visningar: 2,371
  • IMGP1801.jpg
    IMGP1801.jpg
    61.9 KB · Visningar: 1,862

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...