Månförmörkelse. Ett svårfotat fenomen?

[Almgren]

Din bra regel är ju ingen regel om man sen softar upp den som du gör nedanför. Jag tror du blandat ihop det med tumregeln för att slippa skakingsoskärpa vid handhållet. (som i sin tur kan sättas ur spel om man han VR i objektivet/kameran:-) ).

Men jag tror de flesta tröttnat på detta så vi låter det vara, de flesta har nog fattat vad vi båda tycker nu.

[Le Troglodyte]

Två saker när det gäller att fota månen.

- månen rör sig snabbare än man tror => förhållandevis kort slutartid

- månen är en solbelyst yta => lätt att överexponera och bränna ut

Med tider längre än 1/30 börjar man riskera rörelseoskärpa pga månens rörelse (naturligtvis beroende på brännvidd). Under en månförmörkelse minskar ljuset successivt vilket ju innebär en annan exponering.
Motorföljning ser jag inte som nödvändigt för månen just pga att den är såpass ljusstark i sig och inte kräver långa slutartider utan snarare korta för att "frysa" jordens skugga. Med längre tider hinner månens rotation smeta ut jordens skugga på månytan.

Ungefärliga riktmärken som jag skulle börja med för brännvidder runt 100-200 mm är iso 100-400, f/4 och tider kortare än 1/60. Sen får man testa sig fram lite. "Kruxet" som jag ser det är inte exponeringen i sig utan att just frysa händelseförloppet i de olika stadierna.

[Aalto]

Ursprungligen postat av Almgren

Din bra regel är ju ingen regel om man sen softar upp den som du gör nedanför. Jag tror du blandat ihop det med tumregeln för att slippa skakingsoskärpa vid handhållet. (som i sin tur kan sättas ur spel om man han VR i objektivet/kameran:-) ).

Men jag tror de flesta tröttnat på detta så vi låter det vara, de flesta har nog fattat vad vi båda tycker nu.

nja softa upp vet jag inte, det är ju så jag fotar månen?
och nej jag har inte blandat ihop det med att fota handhållet, för månen kan man fota just handhållet och självklart kan VR, OS,VC eller IS hjälpa till.

men du har rätt, vi lämnar det där, vi har olika åsikter och kommer förmodligen inte komma överens.

kanske ska tillägga att det inte är samma som att fota en stjärnhimmel, där är det betydligt mer jobb som krävs.

[Aalto]

Ursprungligen postat av Le Troglodyte

Två saker när det gäller att fota månen.

- månen rör sig snabbare än man tror => förhållandevis kort slutartid

- månen är en solbelyst yta => lätt att överexponera och bränna ut

Med tider längre än 1/30 börjar man riskera rörelseoskärpa pga månens rörelse (naturligtvis beroende på brännvidd). Under en månförmörkelse minskar ljuset successivt vilket ju innebär en annan exponering.
Motorföljning ser jag inte som nödvändigt för månen just pga att den är såpass ljusstark i sig och inte kräver långa slutartider utan snarare korta för att "frysa" jordens skugga. Med längre tider hinner månens rotation smeta ut jordens skugga på månytan.

Ungefärliga riktmärken som jag skulle börja med för brännvidder runt 100-200 mm är iso 100-400, f/4 och tider kortare än 1/60. Sen får man testa sig fram lite. "Kruxet" som jag ser det är inte exponeringen i sig utan att just frysa händelseförloppet i de olika stadierna.

lite skulle jag vilja ändra, för det första, välj största bländare då månen kommer hamna i fokus oavsett.

angående brännvidd så är en så lång som möjligt roligare! så har du 300, 400,500 eller 600mm så välj det längsta.

[graylingman]

Ursprungligen postat av Aalto

lite skulle jag vilja ändra, för det första, välj största bländare då månen kommer hamna i fokus oavsett..

Håller inte med. Alla mina objektiv är skarpast något nerbländade, så jag skulle blända ner. Men du kanske har andra erfarenheter?

[luktafotogen]

Jag har hållt i ett Canon 600mm med sjukt lågt bländartal. Man ser i sökaren att det blir bättre bilder men L- optik är det inte så många som har råd med. Då kostade de ca 10000SEK/ 100mm.

[Le Troglodyte]

Ursprungligen postat av Aalto

lite skulle jag vilja ändra, för det första, välj största bländare då månen kommer hamna i fokus oavsett.

angående brännvidd så är en så lång som möjligt roligare! så har du 300, 400,500 eller 600mm så välj det längsta.

Nja, som graylingman påpekar så presterar objektiv som regel bäst något nedbländade och med ett så ljusstarkt objekt finns ingen anledning till full glugg om man ändå får de tider man behöver. Bäst brukar de prestera runt f/5.6 till f/8. OM inte ljuset kräver det eller att man vill ha kort skärpedjup så är ett råd alltså att blända ner något.

När det gäller astroobjekt så vill jag höja ett varningens finger också eftersom oändligt sällan är riktigt oändligt på objektivet; dvs det är lätt att objekten hamnar ngt ur fokus.

[skogsbaronen]

Ett fokuseringstips är att slå på Live View, förstora upp max antal gånger, och sedan fokusera manuellt. Garanterad skärpa (oberoende av eventuella kalibreringsfel på fokussensorn), och att det tar några sekunder extra gör ju inget vid sådan fokusering.

[seobserver]

Någon som har tipps på stativ med följning?
Jordrotationen är ju ca 4000m/s och månen skall runt jorden på 28 dagar, det är mycket som går undan!

[Le Troglodyte]

Ursprungligen postat av seobserver

Någon som har tipps på stativ med följning?
Jordrotationen är ju ca 4000m/s och månen skall runt jorden på 28 dagar, det är mycket som går undan!

För månföljning så får man nog kolla på en teleskopmontering och kanske använda s k piggy back-montering av kameran. För astrofoto generellt så är det enklaste en s k ekvatoriell montering, dvs ena axeln riktar man mot norra polen (i princip polstjärnan). Det gör att man bara behöver motor i ena axeln. Fotar man stjärnhimlen med vidvinklar så ligger gränsen på runt 25 sek slutartid innan man börjar uppfatta stjärnorna som streck.

Nu finns det dessutom en smart liten pryl som Vixen tillverkar som man använder på ett vanligt stativ och som är anpassat för vanliga kameror:

http://www.astrosweden.se/vixe ... cker/19964-0

[seobserver]

David mitt 1000mm tele väger 4,7 kg utan kamera så jag behöver nog stabilare grejer om det skall hålla och hinna med.
Men visst det var en intressant pryl för ett annat bruk än jag tänkt.

[pingo]

Tack för en massa fina råd. Var ute och fotade detta fenomen en stjärnklar magisk natt i början på mars -07
Månen på bilden fotade jag digitalt. Började med iso 100 och gick aldrig högre än iso 800.
Skulle nog ha provat största bländaröppningen men jag valde bländare 8 som skulle ge skarpast bild för det objektiv jag hade.
Antar att man aldrig kan få en bra bild utan att kanske måsta bearbeta den på datorn.