Springa efter watt-effekt?

Vad tror ni om det nya sättet att mäta watt/effekt vid löpsteget? Alltså som ett optimalt mätvärde för att lista hur hårt man faktiskt sprungit/tränat.

Jag tycker det ska bli intressant om detta kommer på mer bred front. Pulsklockorna är väldigt bra på att mäta många olika aspekter som hastighet, sträcka, höjdprofil, puls, stegfrekvens m.m. Men inget av detta kan på egen hand berätta hur hårt ett träningspass var.

Ett sätt är ju att väga in RPE som ett subjektivt mått på hur hårt passet var, men det är ändå lätt att det blir fel.

Jag tycker detta är riktigt intressant och jag hoppas det kommer många olika lösningar som mäter effekten på ett bra sätt. För cykling finns det ju redan och fungerar faktiskt riktigt bra där.

Det jag menar är att det ger en möjligheten att träna exakt så hårt man vill även om man springer i ny terräng och sammanställt per vecka är det lättare att få en uppfattning om man ligger i farozonen för skador.
 
Det är troligen en beräknad effekt baserad på hur mycket man väger och hur många steg man tar.

Enda sättet att mäta riktigt lär ju vara att mäta syreförbrukningen.

För cykling är det ju lite enklare, men även där är det ju bara trampandet man mäter.
 
Pulsen är ganska vettig som mätare av ansträngning om man håller på mer än ett par minuter.

Effekten är inte direkt korrelerad till syreupptaget eftersom den respiratoriska kvoten skiljer mellan de olika bränslena kolhydrater, fett och proteiner.

Anaerob metabolism ger högre effekt men den blir förstås kortvarig.

Thure
 
Effektmätare för löpning är lite mer avancerade än stegräknare. Stryd släppte den första effektmätaren via kickstarter för några år sedan och nu finns det några ytterligare alternativ. Tekniken bygger på att mäta acceleration. Utifrån acceleration uppskattas kraft (F=ma) och därifrån effekt.

Det finns en hel del förespråkare för effektbaserad löpträning men det finns även en del frågetecken. dcrainmaker har en del blog inlägg som kan vara värda att läsa om man vill veta mer.
 
När jag var student tränade jag rätt mycket terränglöpning.

Var ibland på konditionstest hos studenternas idrottsförening.

Har något minne av att vid en belastning dom la på testcyklen och det varvtal man skulle hålla så cyklade man med 150 Watt. Så mätte dom pulsen efter 8 minuter och fick via någon tabell fram syreupptagningsförmågan liter/minut.

Via en annan tabell (tjock bok) fick dom fram testvärdet ml/min och kg

Eftersom jag då råkade väga precis 50 kg så räknade jag ut mitt testvärde innan testledaren ens hade hunnit ta fram den boken.

Testledaren fattade aldrig hur jag kunde räkna ut mitt testvärde.

Men mitt ”knep” var att förlänga täljaren och nämnaren med 2, för då blev det 100 i nämnaren (funkar bara om man råkar väga precis 50 kg).

3 liter/minut gav således testvärdet 60 (huvudräkning för en blivande civilingenjör).
http://vitalsupport.se/kondition-och-att-testa-kondition/

Jag har sedan rätt många år pulsmätare då jag tränar, cyklar, paddlar & åker långfärdsskridsko. För mig plusmätaren en leksak för vuxna pojkar, men det finns dom i bekantskapskretsen som tävlar i triathlon som koll på pulsen under cykling & löpning för att hålla sig under mjölksyratröskeln.

Per
 
Jar tror att det är svårt att översätta watt till ansträngning, i alla fall avseende ett löppass i varierad terräng och fart.

Puls brukar användas för att hålla reda på att man inte ligger för högt/tillräckligt högt i ansträngning beroende på om passet avser uthållighetsträning/högintensiv träning (att harva på mellan dessa ansträngningar är bara för vane-motion eller om det är teknikmoment som ska övas på) där man vill ha ut bästa effekt av träningspasset med minsta skaderisk.

Vill man utvärdera formkurva eller effekt över tid är väl tid på testrunda, (testcykel) eller Coopertest (längd på viss tid) de enklaste metoderna. Det som kallas kondition kan utvärderas på det viset för löpare.

Det som är väldigt ansträngande i watt kan ju vara ganska dålig löpekonomi och alltså inte säkert bäst om det just är löpning man vill bli bra på. Men att springa i lössnö eller myr är ett bra som alternativ träning vid besvär med överbelastning vid löpning. Man får mycket bra ansträngning/styrketräning av löpmuskulatur utan att behöva springa fort eller långt på hårt underlag, samt bra konditionseffekt.

Men om det nu också går att mäta i Watt så ger det kanske liknande information som pulsnivå om man kan få det uppdelat över träningspasset precis som en pulskurva?
 
Tekniken bygger på att mäta acceleration. Utifrån acceleration uppskattas kraft (F=ma) och därifrån effekt.

Accelerationen på vad?

Jag tänker på när vi spelade Wii med ungarna förr. När vi t.ex. spelade bowling så stod vi vuxna upp och rörde oss som när man bowlar på riktigt, vilket ju aktiverar många muskler. Sonen han satt i soffan och vickade på handleden. Handkontrollen uppfattade det som lika mycket rörelse.

Har man mätaren sitter runt bålen kommer man kanske ganska nära, men jag vågar påstå att det finns olika verkningsgrad på hur man får bålen att röra sig. Att springa är komplex mekanik och och två personer som väger lika mycket och vars bål rör sig identiskt kan ha olika effektförbrukning.
 
Accelerationen på vad?

Jag tänker på när vi spelade Wii med ungarna förr. När vi t.ex. spelade bowling så stod vi vuxna upp och rörde oss som när man bowlar på riktigt, vilket ju aktiverar många muskler. Sonen han satt i soffan och vickade på handleden. Handkontrollen uppfattade det som lika mycket rörelse.

Har man mätaren sitter runt bålen kommer man kanske ganska nära, men jag vågar påstå att det finns olika verkningsgrad på hur man får bålen att röra sig. Att springa är komplex mekanik och och två personer som väger lika mycket och vars bål rör sig identiskt kan ha olika effektförbrukning.

Ett likartat problem som diskuterats av dcrainmaker är att två mätare inte nödvändigtvis ger samma effekt (inte ens för samma person) vilket är något man absolut skulle vilja eftersträva. Sett till hur dessa effektmätare används behöver det dock inte vara ett stort problem.

Mycket förenklat är ett vanligt användningsområde att man på rundbana mäter en effektnivå man kan hålla utan att dra på sig mjölksyra (pss som man kan göra med pulsklocka). Springer man sedan i kuperad träng ser man till att hålla sig under den gränsen på samma sätt som många gör med en pulsklocka. Skillnaden med pulsbaserad löpning är att medans effekt mäts kontinuerligt laggar puls, en löpare som använder effektgränser kan därmed anpassa belastningen (dra ner på farten) tidigare än en löpare som använder pulsgränser.

I detta exempel behöver verkningsgraden eller skillnader mellan mätverktyg inte vara ett problem då löparen uppskattat sin gräns i de "pseudo watt" effektmätaren använder och använder denna för sin löpning.

Det finns ett antal andra användningsområden (se exempelvis TS ursprungsfråga). Jag vet dock för lite om dessa för att ge råd men rimligtvis borde man kunna jämföra ansträngning (möjligtvis via ackumulerad puls) med arbete (ackumulerad effekt). Kräver samma arbete en ökad ansträngning från en dag till en annan kanske något är fel.
 

Liknande trådar


Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...