2-mans replag på glaciär?

E9climbing sa:

Jag kan saga det eftersom vi rakade ut for ganska manag incidenter och klara ut alla snabt och enkelt.

Klicka för att se resterande...

Intresserad av att hora mer hur man loste det? VIlka typer av incidenter?

@Henriko: Knutar okar friktionen och hjalper till att satta halt i systemet. Man anvander dem fordelaktigt nar glaciaren ar "blot", dvs sno och slask, och inte sa mycket vid "torra" glaciarer. Att satta halt i systemet om man ar sjalv gentemot tva ar betydligt svarare och da vill man ha all extra hjalp man kan fa.

@plaskdaja: Om den som trillat ned inte kan ta sig upp for egen masking (egentligen varsta kombinationen) sa ar jobbet mer eller mindre detsamma oavsett om man ar tva eller sjalv? Satta halt pa systemet, tillfalligt ankare, ta sig ur systemet, ordna till en ordentligt ankare och avslutningsvis gora en anpassad hissanordning. Vi har ovat detta ett flertalet ganger och fungerar faktiskt aven i praktiken?

MEN, som alltid sa finns det inga givna regler att folja! Det ar battre att lara sig grundprinciperna for vad man bor gora och sedan far man anpassa sig till varje situation? I omradet dar Mr Falt varit sa kanske det ar battre att ga fler i replaget gentemot om jag befinner mig pa en glaciar i alperna? Jag forstar hans poang men haller inte med om att man gor samma sak i alla omraden.

chrtur sa:

Knutar okar friktionen och hjalper till att satta halt i systemet.

Klicka för att se resterande...

Denna fördel kontra den teretiska ståndpunkten att varje knut försvagar repet... vad går gränsen för detta egentligen. Hur många knutar och hur tätt är det vettigt att göra?

Cremytos sa:

Denna fördel kontra den teretiska ståndpunkten att varje knut försvagar repet... vad går gränsen för detta egentligen. Hur många knutar och hur tätt är det vettigt att göra?

Klicka för att se resterande...

En teoretisk fraga och gar val att rakna ut ett teoretisk svar...

Gar vi i utsatt terrang sa har vi tre knutar (en typ av inverterad atta) mellan oss (dvs den tredje knuten ersatter den tredje personen). Men jag ar oppen for andra varianter?

chrtur sa:

En teoretisk fraga och gar val att rakna ut ett teoretisk svar...

Gar vi i utsatt terrang sa har vi tre knutar (en typ av inverterad atta) mellan oss (dvs den tredje knuten ersatter den tredje personen). Men jag ar oppen for andra varianter?

Klicka för att se resterande...

Hej! Jag har bara övat olika kamraträddningsmetoder utan knutar. Några funderingar;

1. har ni någon gång placerat knutarna för nära andremannen så att de under belastning varit i vägen för den franska prusiken (om ni använder den metoden för inknytning). Jag tänker mig att knutarna kan vara ivägen och kanske vara svåra att få upp i en sådan situation. Eller om andremannen faller i.

2. har du någon erfarenhet av vilken typ av ankare som är att föredra. Min erfarenhet från övningar är att yxan är det säkraste ankaret (men förutsätter ju helst att man har en alpinyxa med tillräckligt hållbart skaft: B- eller T-klassat). Ett snöankare är svårare att placera och inte lika säkert eftersom det kan gräva ut sig själv eller säga "pthoiing" och dra iväg mot himlen. Några synpunkter?

mvh
David

dave1 sa:

Hej! Jag har bara övat olika kamraträddningsmetoder utan knutar. Några funderingar;

Klicka för att se resterande...

Kamraträddningsmetoder utan knutar ar extra redskap (dvs redskap som ar valdigt anvandbara utmed bergsvaggen) for att gora räddningsmetoder pa glaciarer. Grundprinciperna for glaciar raddning involverar inte den delen av repet med knutarna.

Forsta funderingen forstar jag inte rikigt fragestallningen? Men sjalvklart kan knutarna vara ivagen vid vissa metoder, men gar alltid med extra arbete att losa upp. Extra jobb med att ta upp knutarna gentemot mindre chans att man far halt i systemet?

Teoretiskt sa existerar inte nagot "osakert" ankare oavsett yxa eller snoankare, da far man ta sig den extra tiden/arbete for att gora det sa att det ar "sakert" Jag forstar din poang, men om ett ankare "floppar" sa har man gjort nagot fel fran borjan? Vi har testat praktiskt en mangd olika typer av ankare och alla fungerar om man gjort dem korrekt....

Cremytos sa:

Denna fördel kontra den teretiska ståndpunkten att varje knut försvagar repet... vad går gränsen för detta egentligen. Hur många knutar och hur tätt är det vettigt att göra?

Klicka för att se resterande...

Repet blir ju aldrig svagare än sin svagaste punkt. Ett rep med tolv knutar borde knappast vara svagare än ett rep med en enda knut.

Problemet med knutarna är väl snarare när de väl gjort sitt jobb, dvs hjälpt till att få stopp på replaget. Om du då har knutar på repet mellan den som fallit i och sprickläppen, så blir det väldigt svårt att hissa upp offret. (Överhuvudtaget är det väl tyvärr mest en teoretisk metod att rädda någon som fallit i en spricka genom hissning. Om offret inte kan klättra upp själv, eller åtminstone hjälpa till... ja då får man hoppas att det finns hjälp utifrån att få.)

Att knyta ihop två replag till ett är ju snabbt gjort och så länge som terrängen inte är svår funkar det väldigt bra.

chrtur sa:

Kamraträddningsmetoder utan knutar ar extra redskap (dvs redskap som ar valdigt anvandbara utmed bergsvaggen) for att gora räddningsmetoder pa glaciarer. Grundprinciperna for glaciar raddning involverar inte den delen av repet med knutarna.

Forsta funderingen forstar jag inte rikigt fragestallningen? Men sjalvklart kan knutarna vara ivagen vid vissa metoder, men gar alltid med extra arbete att losa upp. Extra jobb med att ta upp knutarna gentemot mindre chans att man far halt i systemet?

Teoretiskt sa existerar inte nagot "osakert" ankare oavsett yxa eller snoankare, da far man ta sig den extra tiden/arbete for att gora det sa att det ar "sakert" Jag forstar din poang, men om ett ankare "floppar" sa har man gjort nagot fel fran borjan? Vi har testat praktiskt en mangd olika typer av ankare och alla fungerar om man gjort dem korrekt....

Klicka för att se resterande...

I den metod jag lärt mig av Mart Nyman och Rafael Jensen inbegriper att man knyter in sig bl a med en fransk prusik som ju låser åt ena hållet. Trillar förstemannen i så sätter man sedan ett ankare, kopplar in sig och knyter sedan ur sig medan man organiserar z-hissen. Sen drar man alltså repet genom prusiken (som låser bakåt) och finns då knutar på repet så kan de därför alltså hamna i vägen. Därmed min fråga om ni varit med om det och svårigheten att isf lösa upp knutarna. Jag vet att det finns andra metoder för kamraträddningsmetoder, t ex den som finns beskriven i den norska breboka och det är kanske den du har erfarenhet av.

Ang ankaret så förstår jag vad du menar, men vad jag funderade över din erfarenhet av svårigheten att placera ett snöankare rätt. Vi rekommenderades nämligen att inte använda snöankare just pga att det kräver större erfarenhet att placera rätt. Grejen är väl att man nog kan vara lite stressad i en skarp situation och att det då är att föredra att lägga ett t-ankare som är svårare att misslyckas med. Men jag förstår vad du menar; träning ger färdighet..

Ang snöankare: jag håller också med att det är svårt att få dem att sitta rätt. Har aldrig behöva använda något skarpt men det är säkert ännu klurigare då. Funderar därför på att införskaffa snöbolt. Är det någon som har erfarenhet av en sådan?
På mig verkar som en sådan är enklare att få att sitta ordentligt, har dock aldrig prövat någon.

dave1 sa:

I den metod jag lärt mig av Mart Nyman och Rafael Jensen......

Klicka för att se resterande...

Jag har scannat in den grundmetoden jag har erfarenhet av och som vi använder som utgångspunkt (men sedan anpassas ju räddningsmetoden direkt beroende på hur läget ser ut):

chrtur sa:

Jag har scannat in den grundmetoden jag har erfarenhet av och som vi använder som utgångspunkt (men sedan anpassas ju räddningsmetoden direkt beroende på hur läget ser ut):

Klicka för att se resterande...

Jajustja, med den metoden så borde inte knutarna ställa till bekymmer. Med "min" metod så hissar man ju direkt på repet som förstemannen är inknuten i. Metoden tillämpas av SBO men jag antar att det finns för och nackdelar med alla metoder. En grej med den metod jag lärt mig är att den är smidig att tillämpa om andre- eller tredjemannen trillar (i ett replag om t ex 4). När man knyter in sig har man även gjort en rätt stor del av arbetet för själva z-hissen.

Vilken metod man än använder så är det viktigt att veta vad man gör och att repetera momenten då och då.

/David

plaskdaja sa:

Nackdelen med att vara två måste vara att personen på fast mark måste lägga att fokus på att vara ankare. Har inte testat skarpt men att både vara ankare samtidigt som man ska ordna någon form att hissanordning lär vara lurigt.

Känns nästan som om det är ett krav att personen i sprickan kan klättra upp för repet för egen maskin, vilket inte alltid är möjligt om man skadat sig. Läst din blogg David. Trist med olyckan. Skulle du med den skadan som exempel kunnat ta dig upp för repet för egen maskin?

Klicka för att se resterande...

Dar jag trilla i och skadade mig kunde jg satta mig pa kanten och sura. Men du har helt ratt i din iaktagelse.

Under 5 veckr pa glaciar hinner man ner i ganska manga sprickor om man som vi spara ca 16 km mellan 5000 och 7000 meter. Allt fran sma slots till en pool. Vi anvande ABSOLUT inga knutar det bar strular till snabb upphissning.

Vi hade en Jumar varder (utom jag som av idiologiska skal inte hade med en utan jag anvande en mini trackition), tib locks och pulleys samt lite sligor ochprusik. Vi var ner sa det blev nodvandigt att droppa ryggsacken sa tank pa att ha en sliga fran ryggan till loopen pa selen sa det bara ar att kranga av sig ryggan och direkt ha den hangande i selen.

Detta ar regel 1a i persolig sakerhet pa glaciar och ingen har namt det... Alla anvade en Skruv samt tva verktyg dvs yxor. Inga stakes eller snoankare.

Utga fran att personen inte kan klattra upp sjalv och rigga snabt for den mojlighete och trust me det ar bra att vara nagra. En kan tex dela ut mat och dryck samtidigt som de andra jobbar. Kommer nagon upp blot och kall maste ombyte va klart och varm dryck pa gang.