Klenisar

Men för helvete, gå med den packning du känner att du palla med och trivs med. Jag struntar fullkomligt i vad fasen ni andra har på ryggen, huvudsaken att ni har trevligt!
 
Re: Crux

svartöra; sa:
Har inte sett den, men däremot Crux A70 som är en annan mycket fin lättviktssäck med ram. Har skakat lite på den i affären, mycket imponerande. 70+15 liter, vikt 1,35 kilo.
Vilken affär då? Dvs, vilka säljer deras prylar i Sverige?

Ja, var får man tag i något i Sverige? Jag har den lättaste
65-liters-säck med bärsystem som jag lyckats hitta i det
här landet; nu vet jag att det finns liknande som är 5 hg lättare.
Jag bytte min syntetsovsäck, 1.3 kg, mot en dunsäck,
0.7 kg och här får jag veta att det finns funktionsdugliga säckar
som väger 0.4 kg. Det finns ett Coleman-kök som är 17 gram lättare
än mitt Primus, och det är väl inte hela världen. Men när jag får
veta att det kostar 1.000 kronor mindre än det svenska
köket undrar jag om jag någonsin vill handla svenska
produkter eller i svenska affärer mer.

För tre år sedan pajade min Karrimor, 65 liter, som med hjälp
av ett par blixtlås kunde ökas till 80 liter. Den vägde 2.1 kg.
Jag gick till en butik på Kungsgatan i Stockholm och
undersökte utbudet. En ytterst påstridig expedit ville
pracka på mig en 65-liters som vägde 2.7 kg och
hånade mig när jag förklarade att en sådan säck uppenbarligen
vägde minst 6 hg för mycket. När jag angav den vikt
jag satt som tak för en tiodagarsvandring stegrades hans förakt;
idag har jag sänkt taket med 2 kg. Det var förstås inte så smart om
han ville sälja något - men sanningen är nog att det itne fanns
lättare i lager. Tyngre säck, mer material, högre pris,
gissar jag. Eller lättare säck, mer kunskap, lite mer ansträngning.

Detta är inte precis det område där affärerna konkurrerar.
De litar på folks okunnighet, ller ängslan. Den som inte
bär 26 kg på en veckotur är en vekling, det vill väl
ingen vara.

Claes Grundsten föreslår i en reklam för Tågkompaniet på
fullt allvar att amatörfotografer ska bära med stativ.
Det kanske är viktigt om man ska trycka starkt förstorade
bilder i tidning, annars inte. Ängsliga människor går på
det. Ingen har kommenterat skakningsoskärpan på
mina diabilder. Min fotoutrustning på nästa tur väger
knappt 3 hg, inklusive tre filmrullar ...


Anita Forssell hånar i sin kokbok dem som vill spara
vikt. Hon säljer produkter med extremt långa tillagningstider
och därmed stor bränsleåtgång. Och säkert finns
det ängsliga människor som går på det också.

Och ingen lär upplysa dem om hur många människor som tack vare deras, och liknande, goda råd, fått avsmak får allt vad fjäll heter
för evig tid. Det är nog precis vad de vill !!!!

Efter att ha vandrat i åtta länder (och endast i Andorra
har jag färre vandringsdagar än i Sverige) vågar
jag påstå att detta är ett ursvenskt fenomen.

il C.
 
ZumZum; sa:
Jösses vad detta inlägg väckte känslor!
Håller med dem som håller på lätt packning. Varför slita i onödan???
Dock får det finnas gränser. Som glad seglare (jag vet, detta är ej ett forum för segling) så ser jag inte inte vitsen med at Whitbreadseglare sågar av skaftet på sina tandborstar för att minska båtens vikt.

// Jen

Ja, det finns en laddning i detta ämne som ger upphov till en
bitvis beklämmande debattnivå. Exempel på detta är
urinlägget samt inläggen 13:25 och 16:47 den 11 juli.

Uppenbarligen har signaturen 1 (Patrik Nilsson) ett starkt
behov att spy åt det han inte förstår.
I ett inlägg
går han så långt att han vanställer motståndarnas motiv, ända
intill deras motsats, för att få tillfälle att spy.
I urinlägget använder han ord som "riktig" tror jag fyra gånger
utan att en enda gång förklara vad som är rätt och vad som
är fel, och än mindre varför. Varför är t ex en syntetsovsäck
riktigare än en dunsäck? En riktig "friskus" gör
sin sovsäck av hudar från djur man skjutit själv.


Det är ofta så med
fanatiker; när de inte har argument eller ens vet vad de angriper
eller försvarar
så upprepar de sig, övergår till besvärjelser. Det är bekvämare
än tankeverksamhet.

Det är tycks vara rätt vanligt
bland svenska fjällvandrare att de vill se
sig som hörande till en invigd krets eller elit. De blir oerhört
störda av dem som hittar enklare och finurligare lösningar.
De senare gör fel och uppnår ändå sina mål, går långt, ser mycket
och kommer alldeles helskinnade fram, det är mycket störande,
det får bara inte vara sant.

Lösningen borde vara enkel. Eliten bör genast övergå till
att i varje detalj och varje sekund
göra svårare, farligare och mer krävande saker
än vi klenisar. T ex ALDRIG beträda en banad stig,
aldrig tälta på mjukt och platt underlag, osv. På så
vis får de ständig bekräftelse av sin överlägsenhet
och slipper riskera att ens möta någon av oss Untermenschen
på vandringen. Elegant, inte sant?

Lite vid sidan om detta överhettade ämne läser jag om
hur skönt det är med träningsvärk vid *elden*
I de trakter där jag oftast vandrar är det i regel förbjudet,
och alltid oetiskt, att göra upp eld.

il C.
 
Det är väl självklart att man ska ha en så lätt ryggsäck som möjligt, då kan man både färdas snabbare och uppleva mer. Man upplever mer eftersom man inte behöver slita som en galning bara för att klara av att bära på ryggsäcken.

Sen är det mer resp. mindre viktigt beroende på vad du ska syssla med. Ska du bestiga berg i svenska fjällen, alperna, himalaya eller någon annanstans så är det väldigt idiotiskt att ha en tung jävla ryggsäck då det kan kosta dig livet. Inom alpininsm så är målet att man bara ska ta med sig det nödvändigaste, inga lyxigheter. Om man då har låg vikt på dem nödvändiga prylarna så är det bara en fördel. Du klarar lättare av att bestiga berget, det går snabbare, du kan passa på att njuta av utsikten mer, du kan unna dig några extra fikapauser eftersom du har betydligt mer tid på dig när du färdas snabbt, osv.

/
 
Re: Re: Crux

pehac@mai.liu.se; sa:
Ja, var får man tag i något i Sverige? Jag har den lättaste
65-liters-säck med bärsystem som jag lyckats hitta i det
här landet; nu vet jag att det finns liknande som är 5 hg lättare.
Som jag skrev tidigare så är nog den ryska 80-literssäcken Bask Eiger lättast i Sverige(?) med sina 1500g. Enligt Utemagasinets prylguide så ska den kosta 1620:- och det verkar ju lovande. Jag har dock inte sett den "live" än.
Den svenska agenten heter Akzo, http://www.akzo.se/ och säcken finns förhoppningsvis hos Bergslagsäventyr i Gällivare så att man kan klämma på den innan man ger sig ut i fjällvärlden.
Jag tycker att den ser (http://www.bask.info/catalog/product.php?id=588 ) rätt bra och genomtänkt ut och jag är mycket sugen på att klämma på en... :)
Det finns ett Coleman-kök som är 17 gram lättare
än mitt Primus, och det är väl inte hela världen. Men när jag får
veta att det kostar 1.000 kronor mindre än det svenska
köket undrar jag om jag någonsin vill handla svenska
produkter eller i svenska affärer mer.
När det gäller Primusköket ifråga - jag antar att du har ett Primus Titanium - så förstår jag inte varför den finns kvar på marknaden längre. Nuförtiden finns det ju många kök som är lika lätta eller något lättare och samtliga av dessa är betydligt billigare. Primus har ju t.o.m. själva gjort ett lättare (96g) och billigare kök! Enligt deras uppgifter så ska effekten vara sämre men med tanke på att det klarade sig bra i Utemagasinets test där de bl.a. mätte koktider så tror jag att skillnaden är ganska liten.
 
RE: den svenska eliten

Det är tycks vara rätt vanligt
bland svenska fjällvandrare att de vill se
sig som hörande till en invigd krets eller elit. De blir oerhört
störda av dem som hittar enklare och finurligare lösningar.
De senare gör fel och uppnår ändå sina mål, går långt, ser mycket
och kommer alldeles helskinnade fram, det är mycket störande,
det får bara inte vara sant.

Bra inlägg Peter. Jag kan bli en smula irriterad av den nedlåtande attityd som förekommer bland de som försvarar den gamla svenska tungviktarskolan. Vanföreställningen att en lätt packning är = avsaknad av nödvändig utrustning är också lite störande. Så för dem som tror att en UL-packning består av 3 kilo ryggsäck+tandborste & en chili con carne-konserv, här är min packlista för 3-säsongsvandring på barmark:

UL Base kit

Carry: Golite Gust Pack, 590g, 62+17 litres, size L
Sleep: Rab Top Quantum Bag, 437g (In stuff sac), 0/-5 degrees rating
Golite Lair 2 Shelter, 560g, Including 9 stakes. (Tarp för 2 personer+ryggsäckar)
Closed cell foam mat, 208g, 183 x 51x0,8cm
Masters Peak Trekking Pole, 259g, 61-135 cm for tarp
Kitchen: Coleman F-1 Lite, 77+14g, In plastic cover
Lighter, 16g
Titanium Kettle, 118, With lid & handle
Titanium spork, 16g, Spoon & fork in one
Hydration: Platypus 2 litre, 48g, With Reg. Cap
Pre-Mac Pocket Water Purifier, 55g, 60 litres capacity
Clothes: Golite Ether Wind/Rain Jacket, 85g, With hood & folding pocket
Micro fleece sweater, 293g, 100 weight, short zip
Micro fleece windblock cap, 60g, Windproof
Micro fleece thinnies gloves, 43g, Quick drying
Thick Socks, 91g, Technical hiking socks
H/H Sport - Base layer trousers, 138g, high wicking & fast drying
H/H Sport - Base Layer sweater, 166g, high wicking & fast drying
Navigate: Standard OS Map, 57g, Stripped
Silva compass, 49g, Removed mirror lid
Essential: Petzl Zipka Plus Head Lamp, 65g, Including 3 AAA batteries
Tooth brush+paste, 40g, Paste in film canister
Scissors, 24g, Fairly smallish
Gaffer tape, 40g, 2 metres, repairs & first aid
2 credit cards+2 £20 notes, 15g
Emergency whistle, 12g
Key chain, 48g, 3 keys for studio flat
Bug Head Net, 33g, Over cap or hat
Total weight: 3657g

Base kit on body during hike
Asics Baseball Cap, 65g, Cotton
Trousers-shorts, 416g, Zip-off legs, 65% Polyester/35% cotton
Coolmax T-shirt, 165g, Quick drying
Underwear, 57g, Cotton
Nike ACG sandals, 749g, 2 sandals, size 45 (Uk 11)
Folding cup, 25g, In pocket, durable plastic
Total weight: 1477g

Tillkommer vatten (max 2 liter), gas och mat (ca 600g/dag), en skvätt whiskey i en liten pet-flaska, pocketkamera, kanske en bok & en kortlek. För svenska fjäll är förstås sportsandaler inte så lämpliga med all blöta, i övrigt skulle jag inte ändra mycket för en barmarksvandring i Sverige.
 
Risker med fel packning

Som alltid finns det två olika uppfattningar, inte minst i denna fråga om packningen skall vara lätt eller tung.
Min erfarenhet från fjällräddningen är att båda alternativen kan vara rätt men samtidigt också farliga. Det handlar ytterst om den person som skall bära och handha utrustningen.
Vi har plockat ned folk från fjällen som har överskattat sin förmåga och burit för tungt, och vi har plockat ned folk från fjällen som haft för litet eller felaktig utrustning och då hamnat i problem, matbrist, utmattning, nedkylning osv.

Den personliga förmågan skall ju avgöra vad jag skall ha med mig, hur långt eller fort jag skall gå osv. vanligt fel är ju för optimistiska färd- och tidsplaner
samt att man tror man kan bära si eller så mycket.
Dessa "fel" har kostat samhället (polisen) många pengar pga av att folk måste hämtas ned av fjällräddningen........

Tror dock att de allra flesta som vandrat ett antal år själva har lärt sig vad som skall med eller ej med. Självklart skall man, om man har råd, följa utvecklingen och kanske byta upp sig till t.ex tält av lättare mtrl osv men utan att tumma på säkerheten och funktionen. Det farliga kan ju vara att som nybörjare fråga andra vad de har med sig och tro att just den packningen är alena rådande, samtidigt som man ej lärt sig behärska prylarna, ej gått in sina nya skor, ej burit tung packning, ej slagit upp nya tältet hemma os osv.

jag har själv vandrat många år i främst Jokkmokks-fjällen och ändrar fortfarande i packningen, ta bort och lägger till. För mig väger en veckas - 10 dagars packning omkring 25 kg, och då är vi två som vandrar tillsammans och har ett 3-mans tält, (Akka RS light)
Bytte bort det lättare och mindre 2-mans tältet därför att vi uppskattade mera ett rymligt tält osv.
 
P.D; sa:
1; sa:
Har man då en light-packning så blir det inte lika mysigt och roligt när man väl har slagit läger. Ju mer du orkar bära, ju roligare får du på turen!

Ett flipper kanske ?

/P.D

När jag och mina glada kamrater gjorde våran första "vandring" skulle vi gå över Kroppefjäll. En söndagstur nu för tiden, men en Everestexpedition för oss på den tiden. Vi packade bland annat konserver, trangia (tungia) kök, två presenningar, en yxa med mera. En kille tog med en hopfällbar pall´, en flagga och ett sexpack.

Vi använde en tredjedel av maten, inget av resten ovannämnda "behövdes" och hade jag gjort om samma tur nu hade jag tagit min skolryggsäck.

Det som förenade oss utom naturupplevelsen var lidandet.
 
Re: Re: Re: Crux

haskell; sa:
När det gäller Primusköket ifråga - jag antar att du har ett Primus Titanium - så förstår jag inte varför den finns kvar på marknaden längre. Nuförtiden finns det ju många kök som är lika lätta eller något lättare och samtliga av dessa är betydligt billigare. Primus har ju t.o.m. själva gjort ett lättare (96g) och billigare kök! Enligt deras uppgifter så ska effekten vara sämre men med tanke på att det klarade sig bra i Utemagasinets test där de bl.a. mätte koktider så tror jag att skillnaden är ganska liten.

Jag köpte det förstås förra året; en del produkter
kan tappa mycket i pris på ett enda år, när det fått volym.
Jag är lyckligtvis mycket nöjd med mitt kök,
det är snabbt, det är lätt att använda (och tända!) och
vingarna är ovanligt stora, vilket gör att kärlet står stadigt.
Men, jisses, priset!

Det var överlägset intressantast i butiken jag besökte,
men nu vet jag lite mer om markanden. Kedjan ifråga ägs
av Fjällräven som också äger Primus (hoppas jag fattat alla
detaljer rätt) och det är det klart att de inte erbjöd produkter
som liknade denna för mycket. På Uteliv i Linköping
visade de mig ett mycket snarlikt Markill, också titan,
som var betydligt billigare; enda skillnaden var
väl att vingarna var påtagligt kortare.

Jag är förstås mycket impulsiv i det mesta, inte bara när
det gäller inköp. Jag hade t ex ingen färdplan på min
senaste 18-dagarsvandring (vilket förklarar varför
jag har så mycket som 8 hekto kartor) och redan första dagen
fick jag med några minuters varsel flytta den tänkta startpunkten
två dagsetapper västerut.

Du skulle inte tro dina ögon
om du såg mig köpa skor, vilket en del våndas
något otroligt över, att döma av inläggen här. Det tog inte
många minuter att köpa ett par skor som kostade 125 euro
och så har det varit hela tiden. Och ändå har nog bara ett
enda köp varit mindre bra (folk grubblar alldeles
för mycket över skor, det finns mycket annat som är viktigare).

il C
 
Jag har med stort intresse följt denna diskussion om för och nackdelar med ultrapackning och svensk vandrartradition. Om jag skall placera mig någonstans på skalan hamnar jag nog bland tungviktarna med mina 23 kilo för 10 dagar, där det bland annat i maten ingår färska äpplen för minst 5 dagar, snabbmakaroner, snabbris m.m. Jag accepterar att jag får en tung packning och kanske inte går 4 mil per dag som lättviktsvandrarna, men värdesätter god mat.

Något som inte har dykt upp i denna tråd är hur matlistan ser ut för en ultravandrare i t.ex. Sarek där det inte går att fylla på matförrådet såvida man inte tar av vad naturen har att erbjuda?

Ni ultravandrare, äter ni upp er inför turerna eller hur mycket tappar ni i vikt? Trots att jag har med mig en hel del mat brukar jag gå ner 3 kilo på en 10 dagars tur. Men ni som är ute i närmare 20 dagar med en ultrapackning?

/Erik
 
på tal om äta vad naturen bjuder..det hade varit jävligt kul att lära sig leva på det, vet ni nån trevlig bok som hänvisar till de svenska fjällen?

är ju jävligt mycket status på att gå ut i fjällen o inte ha med sig mat. alla fjällrävar blir helt imponerade o bjuder på lite mat o dricka (dricka med stort W:)
 
Pröva själv.

Kom just hem från en kortare tur på några dagar. Denna turen hade jag minskat ner packningen åtskilliga kilon genom att skaffa en del lättare utrustning (lättare sovsäck, minus 1 kilo, superlätt regnställ, minus 1.4 kilo), optimerat mat och bränsle (minus 2-3 kilo) och lämnat hemma en massa onödigt skräp, minus kanske 2 kilo.

Gissa om turen blev roligare! Nu planerar jag ytterligare viktminskningar för nästa tur. Lättare kök, ännu bättre matplanering och bättre kläder står på tur. Ska även kunna gå ner en storlek i ryggsäck och tappa yttterligare något kilo.

Det som är så bra med lågviktig grundpackning är att maten utgör en mycket större del av vikten. För varje dag känner man hur tyngden blir märkbart lättare.

Du klagar på gramm-jakten. Om du har 20 prylar på vilka du minskar 20 gram styck har du förlorat nästan ett halvt kilo. Det är som med ens ekonomi. Genom att kapa de små dagliga utgifterna får man tusenlappen över i slutet på månaden.

Tung packning är bara för amatörer som inte begriper att packa lätt, och fotografer och militärer mm som har med sig extrautrustning som tynger.
 

Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.