Skogsskövling i nationalpark

Var ser du den sakliga debatten?
Jo, man skulle ju kunna ignorera dessa trådar helt, men varför kan det inte få startas en diskussion om tex skogsvård (som i detta fall) på Utsidan, utan att den ska kapas av någon som ägnar en stor del av sin fritid åt att sprida desinformation i dessa frågor? Någon är orolig för pågående avverkning i en nationalpark och strax handlar tråden om att Naturskyddsföreningen är en maffiaorganisation och att svenska staten konfiskerar skog. Har du själv aldrig undrat vad dessa personer vill med sitt deltagande på Utsidan? Det är ju som om en person som vill avskaffa den privata äganderätten skulle regga sig på ett forum för aktietips. Vad är poängen med det mer än att bråka med personer som vill utbyta såna tips?

Du menar att enbart din syn på skogsliv skall få råda? Fantastiskt.

Man kan faktiskt vara mot frilevande varg, men ändå vara starkt intresserad av skogsliv.

Man kan även anse att allemansrätten är överutnyttjad, men ändå gilla att använda sig av densamma.


Klarar man inte nyanser, kanske inte forum är det bästa stället att hänga på.
 
Det där var det mest korkade jag läst på länge.

Det är alltså synd om dig som fått ett kapital, som du dessutom verkar kunna leva på, gratis av vem det nu var du ärvde av, utan att du behövt göra ett jäkla vitten utom att bli född av rätt föräldrar? Och det är så mycket bättre att vara "vanlig löntagare", där de flesta sitter på en mer eller mindre osäker anställning, och fler och fler inte har någon anställning alls vad med uppluckringen av arbetsrätten som Alliansen jobbat så hårt för?

Att bo i en lägenhet är inte heller riktigt så lysande som du verkar tro. För all del trevligt och bekvämt, men har man bara lite pengar så att man inte behöver belåna sig över öronen är bostadsrätt eller villa klart billigare.

Seriöst, om det är så illa så får du väl sälja skogen och ge bort majoriteten av pengarna. Då är du i samma situation som de du ser ner på, och får börja klara dig på dina egna meriter, och inte på det föregående generationer jobbat ihop till dig.

Om du nte trivs i din bekväma lägenhet, så får du väl byta då. Å bostadsrätter är väl också lägenheter, har jag för mig.

Men priset på en vanlig 3:a i t.ex. Bagarmossen kostar ju minst lika mycket som en normalstor skogsgård i Götaland. Så det är ju upp till dig att välja hur du vill bo och leva. Väljer du skogsgården (eller bondgården) lär du inte få några större fritidsproblem i alla fall...

Det där med att förvalta ett arv förstår du uppenbarligen inte ett jota av. Men som jag skrev så fordrar det en del blod, svett och tårar för att få det utfall man vill ha. Ett sådant arv ska ju helst förränta sig ordentligt.

Avundsjuka gossar blir sossar (eller kommunister eller miljöpartister).
/Niklas
 
Om du nte trivs i din bekväma lägenhet, så får du väl byta då. Å bostadsrätter är väl också lägenheter, har jag för mig.
En bostadsrätt är ett namn på upplåtelseformen, det kan rent tekniskt vara en villa antar jag (även om jag har svårt att se hur det skulle gå till), men talar man om "lägenhet" på det sätt du gör brukar det vara hyresrätt som åsyftas.

Men priset på en vanlig 3:a i t.ex. Bagarmossen kostar ju minst lika mycket som en normalstor skogsgård i Götaland. Så det är ju upp till dig att välja hur du vill bo och leva. Väljer du skogsgården (eller bondgården) lär du inte få några större fritidsproblem i alla fall...
Mja, en snabb hemnetsökning ger dyraste bagarmossenlägenheten på 4,5 mille, standardpris snarare 2-3 mille.

För runt 4 mille får jag diverse gårdar eller skogsskiften. Dock är det ju inte det enda jag behöver om jag ska kunna bruka dem, utan maskinparken torde ju gå loss på nån mille eller två också.

Kan dock konstatera att föräldrarna har något tjugotal hektar skog och tiotalet hektar åkermark och att detta knappast är möjligt att leva på. Samma med en del andra släktingar, så jag antar att ditt arv är avsevärt större. Du får väl tala om vad det skulle vara värt vid en försäljning och vad du bedömer att minsta gård + skog + maskinpark man skulle kunna leva på skulle gå loss på.

Sedan kan vi ju konstatera att de flesta som "har en lägenhet" har en hyresrätt, och inte har någon möjlighet att hosta upp sådana summor.
Det där med att förvalta ett arv förstår du uppenbarligen inte ett jota av. Men som jag skrev så fordrar det en del blod, svett och tårar för att få det utfall man vill ha. Ett sådant arv ska ju helst förränta sig ordentligt.
Jag förstår att du
1. fått en massa skog/gård/maskiner utan att det kostat dig ett öre.
2. att det är en hel del arbete inblandat för att sköta skog + eventuell åkermark
3.att ett kapitalinnehav är avsevärt säkrare och friare än en anställning.

Själv jobbar jag som konsult. Vill inte mina kunder ha mina tjänster längre står jag utan inkomst omgående, det enda jag har är pengar på banken och mina kunskaper, vilka jag skaffat mig genom "svett och tårar" (inte så mycket blodvite i mjukvaruutveckling ;)). Innan, när jag var anställd, var jag också potentiellt en månad bort arbetslösheten. Och uppsägningen behöver inte ens vara för att jag gör bort mig... ett företag jag jobbade på gick i konkurs, högste chefen på ett annat jobb hade en viss tendens att sparka underchefer tämligen oprovocerat, osv, osv.

Du kommer inte att få sparken, du äger skogen, skiter det sig kan du sälja och få loss en stor summa pengar. Det är inte ett dugg synd om dig.

Avundsjuka gossar blir sossar (eller kommunister eller miljöpartister).
/Niklas
Så gulligt att du kan rimma...

Vad kan vara mer avundsjukt än ditt resonemang? "Det är synd om mig som fötts med en silversked uppkörd i valfri kroppsöppning, de som har det sämre får dock skylla sig själva".
 
En bostadsrätt är ett namn på upplåtelseformen, det kan rent tekniskt vara en villa antar jag (även om jag har svårt att se hur det skulle gå till), men talar man om "lägenhet" på det sätt du gör brukar det vara hyresrätt som åsyftas.


Mja, en snabb hemnetsökning ger dyraste bagarmossenlägenheten på 4,5 mille, standardpris snarare 2-3 mille.

För runt 4 mille får jag diverse gårdar eller skogsskiften. Dock är det ju inte det enda jag behöver om jag ska kunna bruka dem, utan maskinparken torde ju gå loss på nån mille eller två också.

Kan dock konstatera att föräldrarna har något tjugotal hektar skog och tiotalet hektar åkermark och att detta knappast är möjligt att leva på. Samma med en del andra släktingar, så jag antar att ditt arv är avsevärt större. Du får väl tala om vad det skulle vara värt vid en försäljning och vad du bedömer att minsta gård + skog + maskinpark man skulle kunna leva på skulle gå loss på.

Sedan kan vi ju konstatera att de flesta som "har en lägenhet" har en hyresrätt, och inte har någon möjlighet att hosta upp sådana summor.

Jag förstår att du
1. fått en massa skog/gård/maskiner utan att det kostat dig ett öre.
2. att det är en hel del arbete inblandat för att sköta skog + eventuell åkermark
3.att ett kapitalinnehav är avsevärt säkrare och friare än en anställning.

Själv jobbar jag som konsult. Vill inte mina kunder ha mina tjänster längre står jag utan inkomst omgående, det enda jag har är pengar på banken och mina kunskaper, vilka jag skaffat mig genom "svett och tårar" (inte så mycket blodvite i mjukvaruutveckling ;)). Innan, när jag var anställd, var jag också potentiellt en månad bort arbetslösheten. Och uppsägningen behöver inte ens vara för att jag gör bort mig... ett företag jag jobbade på gick i konkurs, högste chefen på ett annat jobb hade en viss tendens att sparka underchefer tämligen oprovocerat, osv, osv.

Du kommer inte att få sparken, du äger skogen, skiter det sig kan du sälja och få loss en stor summa pengar. Det är inte ett dugg synd om dig.


Så gulligt att du kan rimma...

Vad kan vara mer avundsjukt än ditt resonemang? "Det är synd om mig som fötts med en silversked uppkörd i valfri kroppsöppning, de som har det sämre får dock skylla sig själva".

Mycket skitsnack från din sida här.

Men vi tar det igen. För mig är lägenhet en mindre del av ett (större) hus eller huskomplex. Hur vida det är en bostadsrätt eller hyresrätt, är irrelevant i sammanhanget.

Visst går det att leva på 10 ha åker och 20 ha skog. Men då får man ju självfallet anpassa driften där efter. Det är som sagt var betydligt lättare att bli rik på små utgifter än stora inkomster. Vidareförädling kan vara något att satsa på när fastigheten inte är större.

Vad min fastighet är värd, vet jag först den dag den säljs. Innan dess kan man bara spekulera i värdet, vilket jag inte tänker göra här.

Den enda maskinen jag har fått är en 25 år gammal motorsåg (Husqvarna 242 XPG TAC) som var rätt igenbeckad med kedjeolja, innan jag kunde börja ge den kärlek. Resten av min lilla maskinpark (planteringsutrustning, röjsågar och motorsågar) har jag köpt för egna pengar. Alla körningar lejs bort tills vidare.

Det jag röjer idag ska förhoppningsvis utgöra min pension om dessa skiften.

Som datakonsult lär du tjäna grova pengar lätt utan att behöva svettas. Bara att fakturera den stackars kunden fullt ockerpris för varje påbörjad kvart. Inte ett dyft synd om dig med andra ord.

Å vad anställda beträffar, så finns ju bl.a. generösa lönegarantier om de plötsligt skulle bli utan arbete. (För skogsägare finns ju inget i den vägen om man skulle bli nekad någon avverkning och således stå utan "lön" i några år.)
/Niklas
 
Mycket skitsnack från din sida här.
Hm, du säger det, men det räcker ju inte riktigt, du behöver motivera vad och varför också.

Men vi tar det igen. För mig är lägenhet en mindre del av ett (större) hus eller huskomplex. Hur vida det är en bostadsrätt eller hyresrätt, är irrelevant i sammanhanget.
Fair enough, om du nu tycker att en lägenhet, oavsett upplåtelseform, är så lyxigt är det bara att du säljer gården och flyttar till en. Det är gudförbannat dyrt att bo i lägenhet dock, kan jag meddela (om än praktiskt i det att man slipper en hel del skötsel, och i fallet hyresrätt inte behöver någon kontantinsats).

Visst går det att leva på 10 ha åker och 20 ha skog. Men då får man ju självfallet anpassa driften där efter.
Säkerligen. Det finns de som överlever på socialbidrag också, så det betvivlas inte.

Det är som sagt var betydligt lättare att bli rik på små utgifter än stora inkomster.
*Det där* är däremot skitsnack så det skriker om det. Om jag tjänar 20 000 i månaden och har hyfsat små utgifter, säg 15 000, så tjänar jag fortfarande bara 5000 i månaden. Det kommer ta *lång* tid innan jag rimligen borde kunna kallas rik. Tjänar jag en mille däremot och har samma procentuella utgifter, dvs 75 % så sätter jag fortfarande undan 250 000 i månaden. På ett år är jag tämligen rik...

Vad min fastighet är värd, vet jag först den dag den säljs. Innan dess kan man bara spekulera i värdet, vilket jag inte tänker göra här.

Den enda maskinen jag har fått är en 25 år gammal motorsåg (Husqvarna 242 XPG TAC) som var rätt igenbeckad med kedjeolja, innan jag kunde börja ge den kärlek. Resten av min lilla maskinpark (planteringsutrustning, röjsågar och motorsågar) har jag köpt för egna pengar. Alla körningar lejs bort tills vidare.
Fint så, men om jag skulle vilja ta mig till samma startpunkt som du hade skulle det gissningsvis kosta mig några miljoner.

Som datakonsult lär du tjäna grova pengar lätt utan att behöva svettas. Bara att fakturera den stackars kunden fullt ockerpris för varje påbörjad kvart. Inte ett dyft synd om dig med andra ord.
Heh, möjligen innan dotcom-döden där i slutet av 90-talet. Idag är det ett hyfsat ordinärt betalt arbete, tyvärr.
Och jag är tyvärr inte gammal nog att ha kunnat dra nytta av hypen.

Men hur som helst, nej, det är inte synd om mig, jag har ett jobb jag trivs med och kan göra hemifrån dessutom. Jag tror inte jag påstått att det är synd om mig heller? Bara sagt att det inte är synd om dig... ;).

Å vad anställda beträffar, så finns ju bl.a. generösa lönegarantier om de plötsligt skulle bli utan arbete. (För skogsägare finns ju inget i den vägen om man skulle bli nekad någon avverkning och således stå utan "lön" i några år.)
/Niklas
Lönegaranti får du om företaget konkar. Det innebär att du får ut den lön du annars fått i ett antal månader beroende på hur länge du varit anställd. Du måste dock "stå till arbetsmarknadens förfogande" (arbetsförnedringen) under tiden, så det är inte direkt någon räkmacka.

A-kassan ligger ju seriöst efter rådande konjunktur och du får den bara så och så länge, så det är inte heller en säkerhet värd att jämföra med en skogsfastighet värd några miljoner ;).
 
Hm, du säger det, men det räcker ju inte riktigt, du behöver motivera vad och varför också.


Fair enough, om du nu tycker att en lägenhet, oavsett upplåtelseform, är så lyxigt är det bara att du säljer gården och flyttar till en. Det är gudförbannat dyrt att bo i lägenhet dock, kan jag meddela (om än praktiskt i det att man slipper en hel del skötsel, och i fallet hyresrätt inte behöver någon kontantinsats).

Om du tycker det är dyrt att bo i en central lägenhet så får du väl flytta då. Många storstadsbor är förbluffade över hur billiga bostäder och hyror ofta är på landet, jämfört med i storstan. Å du kan ju tydligen jobba hemma, varför du slipper pendla till jobbet.


Säkerligen. Det finns de som överlever på socialbidrag också, så det betvivlas inte.


*Det där* är däremot skitsnack så det skriker om det. Om jag tjänar 20 000 i månaden och har hyfsat små utgifter, säg 15 000, så tjänar jag fortfarande bara 5000 i månaden. Det kommer ta *lång* tid innan jag rimligen borde kunna kallas rik. Tjänar jag en mille däremot och har samma procentuella utgifter, dvs 75 % så sätter jag fortfarande undan 250 000 i månaden. På ett år är jag tämligen rik...

Och hur ska du komma dit, att varaktigt tjäna runt en miljon i månaden? Beskriv din plan.

Innan dess är det nog betydligt lättare för dig att spara in några tusenlappar i månaden på att leva billigt, t.ex. i ett hus på landet där du ofta kan slå en drill runt knuten och odla en del av din egen mat.

Fint så, men om jag skulle vilja ta mig till samma startpunkt som du hade skulle det gissningsvis kosta mig några miljoner.

Ingalunda säkert, dagens låga räntor öppnar upp en del möjligheter till fastighetsinvesteringar. Planteringar och hyggen brukar inte vara så dyra i inköp och brukar dessutom växa bra i värde på 40-50 års sikt. Visserligen fordras en del jobb under tiden, men en röjsåg och ett planteringsrör är ju inte särskilt dyra i inköp. Dessutom var du väl inte så gammal, så du kan ju med fördel sköta all skogsvård själv?

Heh, möjligen innan dotcom-döden där i slutet av 90-talet. Idag är det ett hyfsat ordinärt betalt arbete, tyvärr.
Och jag är tyvärr inte gammal nog att ha kunnat dra nytta av hypen.

Men hur som helst, nej, det är inte synd om mig, jag har ett jobb jag trivs med och kan göra hemifrån dessutom. Jag tror inte jag påstått att det är synd om mig heller? Bara sagt att det inte är synd om dig... ;).

Ser man timpriser på datasupport så är det uppenbart att det täljs guld med täljkniv. Ser inga debiterade timpriser runt 300 kr/timmen här inte. Snarare runt 1000-lappen eller mer i timmen.

Lönegaranti får du om företaget konkar. Det innebär att du får ut den lön du annars fått i ett antal månader beroende på hur länge du varit anställd. Du måste dock "stå till arbetsmarknadens förfogande" (arbetsförnedringen) under tiden, så det är inte direkt någon räkmacka.

A-kassan ligger ju seriöst efter rådande konjunktur och du får den bara så och så länge, så det är inte heller en säkerhet värd att jämföra med en skogsfastighet värd några miljoner ;).

Det ger ju i alla fall en bra mycket större trygghet än för en skogsägare som nekas en avverkning p.g.a. miljömuppars nyckfulla hyss. För då finns det inget skyddsnät alls och alla planerade inkomster är plötsligt borta.
/Niklas
 
Om du tycker det är dyrt att bo i en central lägenhet så får du väl flytta då. Många storstadsbor är förbluffade över hur billiga bostäder och hyror ofta är på landet, jämfört med i storstan. Å du kan ju tydligen jobba hemma, varför du slipper pendla till jobbet.
Jag bor i en villa i en by i norrlands inland. Till och med här är det dock tämligen dyrt att hyra lägenheter.

Vad gäller lägenhetsfrågan vill jag mer framhålla det faktum att det faktiskt inte är så förbannat lyxigt som du verkar tro att bo i en lägenhet. Det är *dyrt*, jag har bott i hyresrätt, bostadsrätt och villa i mitt liv (dock aldrig särskilt centralt), och förutsatt att man har en del pengar att stoppa in så man inte behöver låna alltför mycket har det alltid varit dyrare att bo i hyresrätten.

Det jag, till leda, försöker förklara för dig, är att det inte är så lyxigt att bo i en hyresrätt som du verkar tro. Folk bor i allmänhet där för att de inte har pengar till insatsen, eller fast jobb så de kan ta ett lån, som krävs för bostadsrätt/villa, och får då, absurt nog, betala mer för sitt boende på dag-till-dagbasis.

Och hur ska du komma dit, att varaktigt tjäna runt en miljon i månaden? Beskriv din plan.
Det var apropå "det är de små utgifterna man blir rik på, inte de stora inkomsterna". Naturligtvis är det de stora inkomsterna man blir rik på.

Innan dess är det nog betydligt lättare för dig att spara in några tusenlappar i månaden på att leva billigt, t.ex. i ett hus på landet där du ofta kan slå en drill runt knuten och odla en del av din egen mat.
Jag lever löjligt billigt, och har pga platsen jag bor på, inte så stora möjligheter till stora inkomster. Inte tusan kommer jag bli rik (dock är jag ganska glad iaf ;)).

Ingalunda säkert, dagens låga räntor öppnar upp en del möjligheter till fastighetsinvesteringar. Planteringar och hyggen brukar inte vara så dyra i inköp och brukar dessutom växa bra i värde på 40-50 års sikt. Visserligen fordras en del jobb under tiden, men en röjsåg och ett planteringsrör är ju inte särskilt dyra i inköp. Dessutom var du väl inte så gammal, så du kan ju med fördel sköta all skogsvård själv?
Jo, vi har faktiskt budat på skog i närheten, men skogspriserna är höga just nu (pga låga räntor, vilka ju nu inte kommer vara låga för alltid), så tveksamt om det är ett vettigt läge att investera lånade pengar där.

Dock är det trevligt i en osäker värld att sitta på nog med gallringsträd för att hålla spisen varm och nog mark för att skjuta sig en älg lite nu som då, så vi kanske får ta i lite mer nästa gång det blir läge.

Ser man timpriser på datasupport så är det uppenbart att det täljs guld med täljkniv. Ser inga debiterade timpriser runt 300 kr/timmen här inte. Snarare runt 1000-lappen eller mer i timmen.
Jag måste suga något obeskrivligt på att förhandla isf, jag kräver 450 kr/timme ink moms. Konsultar mot mitt förra jobb dock, så det är en trivsam bunt människor och ett jobb jag kan...
Om du behöver hjälp med något jag kan (hårdvarunära C och C#, lite HTML/CSS/Javascript och VHDL) så kan jag uppenbarligen ge dig ett bra pris, så hör av dig ;D.

Det ger ju i alla fall en bra mycket större trygghet än för en skogsägare som nekas en avverkning p.g.a. miljömuppars nyckfulla hyss. För då finns det inget skyddsnät alls och alla planerade inkomster är plötsligt borta.
/Niklas
Ja och nej. A-kassor och lönegarantier sträcker sig bara så och så långt, sedan är de borta, och man har bara det kapital man eventuellt haft möjlighet/vett att arbeta upp. Som skogsägare sitter du på en stor kapitalreserv, och även om det tar emot att sälja så kan du ju antagligen leva hyfsat gott ett antal år på avyttringar. I effekt kan du leva på pengarna du ärvt ett bra tag.

För en arbetare med hyresrätt finns bara pengarna på kontot, när de är borta är det socialen som gäller. Samma för dig, men det är lite längre dit.
 
Jisses vad urspårat det blivit.

Den sista diskussionen kan ju enkelt sammanfattas med den gamla truismen att det är dyrt att vara fattig.
 
Det ger ju i alla fall en bra mycket större trygghet än för en skogsägare som nekas en avverkning p.g.a. miljömuppars nyckfulla hyss. För då finns det inget skyddsnät alls och alla planerade inkomster är plötsligt borta.
/Niklas

Enda sättet för en skogsägare att vara säker att få ta ut sin skog som planerat är ju fan och gå loss med DDT och lite jakt med .17hmr och ljuddämpare hela tiden så dom inte hittar diverse sällsynta skallbaggar,silvervingade blåspåipor,diverse hackspettar,sibiriska tundrapipare och ytterliggare några skalbaggsarter samt fjärilar.

Sanslösa historior man hört ibland , en kunde inte ens averka en tidigare godkänd skog då han råkade passera där(på väg till nya skogen) och råkade se en 8 vingad bäcksländeneodymödlefjäril eller nått
 
Enda sättet för en skogsägare att vara säker att få ta ut sin skog som planerat är ju fan och gå loss med DDT och lite jakt med .17hmr och ljuddämpare hela tiden så dom inte hittar diverse sällsynta skallbaggar,silvervingade blåspåipor,diverse hackspettar,sibiriska tundrapipare och ytterliggare några skalbaggsarter samt fjärilar.

Sanslösa historior man hört ibland , en kunde inte ens averka en tidigare godkänd skog då han råkade passera där(på väg till nya skogen) och råkade se en 8 vingad bäcksländeneodymödlefjäril eller nått

Ja, det saknar ju all rim och reson att en rödlistade art ska ha företräde framför skogsägaren på dennes egna mark.
/Niklas
 
Jag bor i en villa i en by i norrlands inland. Till och med här är det dock tämligen dyrt att hyra lägenheter.

Förmodligen betydligt högre hyror i centrala storstan.

Vad gäller lägenhetsfrågan vill jag mer framhålla det faktum att det faktiskt inte är så förbannat lyxigt som du verkar tro att bo i en lägenhet. Det är *dyrt*, jag har bott i hyresrätt, bostadsrätt och villa i mitt liv (dock aldrig särskilt centralt), och förutsatt att man har en del pengar att stoppa in så man inte behöver låna alltför mycket har det alltid varit dyrare att bo i hyresrätten.

Det jag, till leda, försöker förklara för dig, är att det inte är så lyxigt att bo i en hyresrätt som du verkar tro. Folk bor i allmänhet där för att de inte har pengar till insatsen, eller fast jobb så de kan ta ett lån, som krävs för bostadsrätt/villa, och får då, absurt nog, betala mer för sitt boende på dag-till-dagbasis.

Visserligen aldrig bott i vanlig lägenhet eller bostadsrätt, dock ett antal år i en lyhörd studentlya, så jag har ändå en viss erfarenhet av att höra grannar, bråk i tvättstugan, ringa vicevärden så fort det är något fel på utrustning etc. Så det är en bekväm boendeform utan tidsödande snöskottning eller gräsklippning.

Att hyresrätter ger högre boendekostnader än bostadsrätt eller egen villa är ju inte mer än rätt. Hyresvärden står ju med alla ekonomiska risker och får ställa upp med massa service. Då är det också rimligt att boendekostnaden skjuter i höjden, för den som inte vågar satsa egna (och lånade) pengar.

Bor man däremot i egen villa, så får man ju själv stå för alla risker, så som uppvärmning, vitvaror, vatten och avlopp etc. Då fordras att man själv har pengar reserverade för diverse oförutsedda utgifter den dag det smäller. Man riskerar ju också falla offer för bostadsbubblor etc. då man i värsta fall kan tvingas lämna huset för att banken plötsligt vill ha tillbaks sina utlånade pengar och så vidare. Då är det ju rimligt att ditt ekonomiska risktagande premieras, anser jag.

Det var apropå "det är de små utgifterna man blir rik på, inte de stora inkomsterna". Naturligtvis är det de stora inkomsterna man blir rik på.

De flesta når aldrig de stora inkomsterna och då återstår ju bara de små utgifterna att bli rik på. Å även om du skulle nå de stora utgifterna, är de flesta inte beredda att göra det uppoffringar som krävs för att nå dit.


Jag lever löjligt billigt, och har pga platsen jag bor på, inte så stora möjligheter till stora inkomster. Inte tusan kommer jag bli rik (dock är jag ganska glad iaf ;)).

Tja, 1989/90 hade jag en ekonomilärare som levde som hon lärde. Då levde hon på ca 10 kr/dag, vilket väl motsvarar ungefär det dubbla idag. Hon bodde i en gammalt hus, där lånen var avbetalda, duschade varje morgon i 12-gradigt "varmvatten", klippte sig själv (och såg ut där efter), köpte alltid storpack. Odlade sin egen potatis och sina egna grönsaker och så vidare.

De pengar hon la undan, reste hon upp. ca 1 månad varje år. Då hon hade jourvecka på skolan, visade hon bilder från diverse exotiska resmål som, Bolivia, Peru, Tibet, Sudan, Mongoliet, Sibirien etc. Det var hennes livsval, men jag misstänker att du har en bit kvar innan du kommer ner till hennes budgetnivå...


Jo, vi har faktiskt budat på skog i närheten, men skogspriserna är höga just nu (pga låga räntor, vilka ju nu inte kommer vara låga för alltid), så tveksamt om det är ett vettigt läge att investera lånade pengar där.

Dock är det trevligt i en osäker värld att sitta på nog med gallringsträd för att hålla spisen varm och nog mark för att skjuta sig en älg lite nu som då, så vi kanske får ta i lite mer nästa gång det blir läge.

Snålheten bedrar visheten tror jag. På 30 år har min fastighet ökat 9-10 ggr i värde. Hade inte farsan på min inrådan betalat vad säljarna begärde, hade han knappast fått köpa fastigheten och således gått miste om en god affär.

Jag måste suga något obeskrivligt på att förhandla isf, jag kräver 450 kr/timme ink moms. Konsultar mot mitt förra jobb dock, så det är en trivsam bunt människor och ett jobb jag kan...
Om du behöver hjälp med något jag kan (hårdvarunära C och C#, lite HTML/CSS/Javascript och VHDL) så kan jag uppenbarligen ge dig ett bra pris, så hör av dig ;D.

Tack för erbjudandet, dock inte i några program/mjukvaror jag direkt använder idag.

Men om jag förstår dig rätt avser alltså inte dessa 450 kr/timme det pris som slutkunden får betala? För då blir det ett helt annat timpris, eller?


Ja och nej. A-kassor och lönegarantier sträcker sig bara så och så långt, sedan är de borta, och man har bara det kapital man eventuellt haft möjlighet/vett att arbeta upp. Som skogsägare sitter du på en stor kapitalreserv, och även om det tar emot att sälja så kan du ju antagligen leva hyfsat gott ett antal år på avyttringar. I effekt kan du leva på pengarna du ärvt ett bra tag.

För en arbetare med hyresrätt finns bara pengarna på kontot, när de är borta är det socialen som gäller. Samma för dig, men det är lite längre dit.

Skulle jag sälja min del av fastigheten skulle en del pengar försvinna i skatt, förlustavdrag etc. Dessutom riskeras livslång fejd med övriga delägare, ifall inte de vill lösa in mig eller även sälja sina delar på den öppna marknaden.

Dessutom tar det betydligt längre tid att få fram pengarna vid en skogsförsäljning, jämfört om jag hade motsvarande belopp i fonder eller aktier på börsen. I det senare fallet kan jag avyttra fonderna/aktierna och ha pengarna på bankkontot inom några arbetsdagar.

Å socialbidrag kan jag glömma så länge jag har skogen och/eller huset.
/Niklas
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...