Rinnande vatten

Photoshoppa eller photo-choppa?

Dessvärre tycker jag en hel del foton man ser, även från erkänt duktiga professionella fotografer är mer photo-choppade än photoshoppade. Visst kan man göra mycket med nivåer, kurvor, skärpa, klon, oskarp mask mm, men till slut blir det bara för mycket av det goda och det känns som nåt digitalt landskap från sagan om ringen filmerna.

Mvh
Peter P.

Det där är sant, men beror ju bara till viss mån på fotografen.

Jag har som skrivbordsbakgrund bilder av berg av en känd fotograf. De är mycket storslagna.

Dock har jag problem med skärmen som jag har hemma, såtillvida att den lätt blir för mörk. Genom att t ex köra lite gamma-kalibrering av skärmen i Photoshop och/eller i grafikkortsmjukvaran, så får man ju bättre ordning på detta. Dock har jag efter lite laborerande för tillfället kommit av spåret och har inte bara problem med ljusstyrka/kontrast utan även färgerna...

I samband med detta påminns man om att den bild man ser på sin dator är specifkt filtrerad av just din egen hårdvara, ibland mer än man tror.
På så sätt är det ju så att det faktum att bilden är digital - eller öht framställs på en bildskärm - gör att bilden är manipulerad av bara farten.



(Har problem med att skrivbordsbilden blir för mörk om inte windowsfönstren ska bli för ljusa...)

pal2 sa:

Dessvärre tycker jag en hel del foton man ser, även från erkänt duktiga professionella fotografer är mer photo-choppade än photoshoppade. Visst kan man göra mycket med nivåer, kurvor, skärpa, klon, oskarp mask mm, men till slut blir det bara för mycket av det goda och det känns som nåt digitalt landskap från sagan om ringen filmerna.

Mvh
Peter P.

Klicka för att se resterande...

Instämmer i detta även om den svenska naturfototraditionen är mer puritan än på många håll utomlands där det anses helt okej med rätt omfattande efterarbete i ps. Så mycket att i alla fall jag tycker det känns "för mycket" och nästan lite osmakligt. Några av de här fotografierna ger t ex den känslan:
http://www.wildthingsphotography.com/#mi=1&pt=0&pi=1&s=0&p=-1&a=0&at=0
(En del av örnbilderna tycker jag nästan ser ut att vara air brush-målade)
Och även den kände Steve Blooms bilder tycker jag ibland det kan lite överstyr..

Sen är det en annan sak att digitala filer direkt från kameran inte är färdiga bilder. De kräver helt enkelt visst efterarbete och personligen föredrar jag att utföra det själv mot att låta kameratillverkarens algoritmer bestämma färger, skärpning etc. Sen är det alltid en balansgång och själv försöker jag undvika det alltför svulstiga eller sockersöta banala men just naturbilder kan också lätt hamna där eftersom motiven ofta är vackra i sig.
"Låt inte motivet skymma bilden" /Christer Strömholm

Det ENDA jag gör med mina bilder är en liten skärpejustering (som jag tycker är befogad eftersom mattskivan i sökaren kan "sno" lite skärpa) och naturligtvis ram.
Jag gillar inte när folk pular på hur mycket som helst för att få det att se bra ut. Ju mer naturligt det är, desto bättre och mer äkta.
Detta tycker jag särksilt gäller vid naturfotografering - man kan förstöra så mycket när man vill "förbättra".

Sen ska ju också nämnas att det inte går att göra guld av kattskit.

kristofer_wallmark sa:

...Ju mer naturligt det är, desto bättre och mer äkta...

Klicka för att se resterande...

Om du med ”äkta” menar hur just din kamera tolkar ljuset från motivet så har du en poäng där. Men att justera färg och kontrast innan fotografering eller efter är för mig egalt.

Snarare är det så att om jag vill att färger skall vara så originallika som möjligt krävs det ofta rätt mycket justeringar i Photoshop.


Vad gäller sneda horisonter retar det mig att alla bilder som jag lyckas få sneda alltid lutar åt samma håll, vänstra delen av bilden ligger lägre än den högra... Om jag inte tänker efter blir bilderna sneda åt det hållet.

mipert sa:

Om du med ”äkta” menar hur just din kamera tolkar ljuset från motivet så har du en poäng där. Men att justera färg och kontrast innan fotografering eller efter är för mig egalt.

Snarare är det så att om jag vill att färger skall vara så originallika som möjligt krävs det ofta rätt mycket justeringar i Photoshop.


Vad gäller sneda horisonter retar det mig att alla bilder som jag lyckas få sneda alltid lutar åt samma håll, vänstra delen av bilden ligger lägre än den högra... Om jag inte tänker efter blir bilderna sneda åt det hållet.

Klicka för att se resterande...

Ja visst kan det behövas färgjusteringar, kontrastjusteringar m.m. i efterhand. Men jag tror många "överdriver" detta som många skrivit. Bl.a. i den där länken "Wild things"- totalt överdrivet. Allt handlar om ögonblicket och motivet, att försöka återskapa det vackra man ser med ögat.

Jag har nyligen börjat intressera mig för fotografering. Givetvis har funderingen över i hur stor grad man "tillåts" efterredigera ett fotografi slagit mig.

Fotosidans definition av begreppet "manipulation" har gett mig viss klarhet:
http://www.fotosidan.se/cldoc/info-unmanipulated.htm?__style=help

Jag anser att det viktigaste är att man är ärlig med huruvida ett fotografi är manipulerat. Om man sen föredrar omanipulerade naturbilder är en smaksak.

Personligen ser jag inga problem med kraftigt manipulerade bilder. Bara fotografen och åskådarna är medvetna om att det inte längre är ett dokumentärt fotografi, utan snarare en konstnärlig bild som mer speglar en känsla än en faktisk visuell upplevelse.

Ska man börja trixa med justering av färger bör man ju ha ett fungerande och kalibrerat färghanteringssystem. För annars kommer ju justering bara att gälla för den egna bildskärmen.

Sen undrar jag hur man hemma vid datorn kan justera så färgerna stämmer med hur motivet såg ut? Blir det inte så att man justerar efter hur man vill att motivet ska se ut? Motivet finns ju inte kvar att jämföra med, och våra ögon och vår hjärna är bland det mest förrädiska som finns. Vi är INTE bra på att komma ihåg hur saker och ting såg ut.

nermander sa:

Sen undrar jag hur man hemma vid datorn kan justera så färgerna stämmer med hur motivet såg ut? Blir det inte så att man justerar efter hur man vill att motivet ska se ut? Motivet finns ju inte kvar att jämföra med, och våra ögon och vår hjärna är bland det mest förrädiska som finns. Vi är INTE bra på att komma ihåg hur saker och ting såg ut.

Klicka för att se resterande...

I grund och botten handlar det - åtm för mig - oftast om att få bilden att förmedla vad man kände när bilden togs. En i verkligheten dramatisk solnedgång kanske inte ter sig så spännande i den orörda bilden, men lite justeringar kan få känslan närmare verkligheten.

OBS Nu ska man inte övertolka "få bilden att förmedla vad man kände", det handlar INTE om LSD-flum, "jag kände att solen var grön" etc..

Obehandlade bilder blir ibland bra, men oftast märker man efter lite justering att det stämmer mycket bättre. Och många gånger är det bara lite kontrasthöjning som behövs.

Om bilder blir bättre efter behandling så beror det ofta på att de är dåligt exponerade från början

Men visst är det enklare att korrigera bilden i efterhand än att plocka fram ljusmätare och rigga med stativ och grejer för att få en korrekt exponering.

Jag läste om nån känd porträttfotograf. Hon ägnar 2-3 timmar åt ett porträtt. Men hon gör EN exponering. Tiden fram till det ägnar hon åt att prata med den som skall fotograferas, lära känna personen, arrangera, ordna ljus osv.

Frågan är som sagt var om fotografering handlar om att "fånga" ett motiv.

nermander sa:

Om bilder blir bättre efter behandling så beror det ofta på att de är dåligt exponerade från början

Men visst är det enklare att korrigera bilden i efterhand än att plocka fram ljusmätare och rigga med stativ och grejer för att få en korrekt exponering.

Jag läste om nån känd porträttfotograf. Hon ägnar 2-3 timmar åt ett porträtt. Men hon gör EN exponering. Tiden fram till det ägnar hon åt att prata med den som skall fotograferas, lära känna personen, arrangera, ordna ljus osv.

Frågan är som sagt var om fotografering handlar om att "fånga" ett motiv.

Klicka för att se resterande...

Jag som aldrig varit särskilt intresserad av porträtt/studiofotografering har ett bra svar på detta.
En porträttfotograf har sin ljuskälla där konstant - den ser likadan ut och hon kan ändra den efter eget tycke. Vi som är ute på "fältet" och i naturen måste hela tiden anpassa oss efter och utnyttja den naturliga ljuskällan, nämligen solen. Som bekant så förändrar sig denna hela tiden, den går upp och ner, går i moln som är olika "tjocka" (densitet) - därmed är ljuset konstans föränderligt såvida det inte är mitt på dagen och blå himmel.
Till följd av detta gäller det att man tar alla tillfällen i akt när ljuset gör sig bäst för vårt motiv/bild - det kanske handlar om minuter, sen är ljuset HELT förändrat - detta gäller särskilt vid soluppgång- och nedgång när det går "fort".

Visst måste vi som är ute i naturen (och inte i en studio) också planera (det gör man också) - men det är på helt andra villkor. Man måste ha varit på samma plats flera gånger för att veta hur ljuset ser ut precis där och då o.s.v.

Vi kan inte rikta våran ljuskälla och "pausa" ljuset för att hitta rätt. Detta gäller i synnerhet när (om) man plåtar vilda djur - de står man inte och resonerar med och "väntar" på att hitta rätt ljus.

Med allt detta till följd så blir det naturligt att man (som 'naturfotograf') gärna justerar vissa saker i efterhand eftersom man jobbar på helt andra premisser än en studiofotograf där allt hela tiden är konstant och kan ändras efter tycke vid just den tidpunkten. Det är två olika skolor och därför blir säkert också efterbehandlingsfrågan svår att jämföra dessa emellan.


Hoppas du hängde med.

nermander sa:

Om bilder blir bättre efter behandling så beror det ofta på att de är dåligt exponerade från början

Men visst är det enklare att korrigera bilden i efterhand än att plocka fram ljusmätare och rigga med stativ och grejer för att få en korrekt exponering.

Jag läste om nån känd porträttfotograf. Hon ägnar 2-3 timmar åt ett porträtt. Men hon gör EN exponering. Tiden fram till det ägnar hon åt att prata med den som skall fotograferas, lära känna personen, arrangera, ordna ljus osv.

Frågan är som sagt var om fotografering handlar om att "fånga" ett motiv.

Klicka för att se resterande...

Nja. Du har rätt i den mening att man bör eftersträva korrekt exponering men digitala raw-filer kräver per definition efterbehandling eftersom man måste "framkalla" dem i ett särskilt program. Själv föredrar jag även att bibehålla kontrollen så långt går och t ex lägga på skärpa själv istället för att låta kamerans algoritmer bestämma detta. Självklart så försöker man dock mäta ljuset bra vid exponeringen eftersom det alltid är lättare att efterbehandla en korrekt exponerad bild än en felexponerad.

Även inom den analoga fotografin kan man göra mycket t ex genom att förlänga/förkorta framkallningstid för att ändra kontrasten eller allt det en duktig kopist kan göra genom att efterbelysa vissa områden etc för att lägga sin personliga prägel på den färdiga bilden.