Tappad isskruv - kassera?

Tappade en skruv 50 meter upp på en led igår med ganska moderat lutning, grad 3. Den kasade ner med hyfsat hög fart och jag tyckte mig höra ett kling därnere. När vi firat av hittade vi den inte p.g.a mörker, den ska eftersökas senare. men nu är frågan:

Hade ni använt den, om det inte var några synliga skador på den? Eller om det var nån liten bula?

Tänker på rekommendationerna att kassera karbiner och sånt man tappt med hänvisning till mikrosprickor, även om inget syns.
 
Inga problem,

det blir inga mikrosprickor i mjukt stål som skruvarna är gjorda av. På sin höjd kan det bli märken i gängan eller på spetsarna om den skulle träffa klippan vid fallet, men det är ju bara att justera med en fil och eventuellt lite puts med smärgelduk efteråt.

Ciao!

Uffe
 
Återvinning är ingenting att skoja om, man kan inte hålla på och blanda hursomhelst; isskruvar skickar du till Adam, och alla kamsäkringar till mig.
Inför säsongen föreslår jag att du skickar samtliga till mig, så ska jag magnafluxa dem. Där resultatet blir otydligt eller underkänt så ordnar jag med destruktionen. Undersökningen är gratis.
 
Väljer du att ändå behålla den trots de mycket generösa förslagen ovan så tycker jag att du kan märka den på något sätt. På det viset kan du undvika att använda den i stand och kanske inte välja den i första hand där risken för ett hårt fall är som störst på leden.
 
Om du nu hittar den så liter du på den eller inte. Om du känner dig tveksam så kasserar du den, använd den inte 'lite grann', det blir bara dumt: "Förra säkringen var den där 'kanske dåliga', då vågar jag inte gå lika långt innan nästa." Näää.


Väljer du att ändå behålla den trots de mycket generösa förslagen ovan så tycker jag att du kan märka den på något sätt. På det viset kan du undvika att använda den i stand och kanske inte välja den i första hand där risken för ett hårt fall är som störst på leden.
 
Om du nu hittar den så liter du på den eller inte. Om du känner dig tveksam så kasserar du den, använd den inte 'lite grann', det blir bara dumt: "Förra säkringen var den där 'kanske dåliga', då vågar jag inte gå lika långt innan nästa." Näää.

Jasså? Det har jag inga som helst problem med. Jag använder inte den i stand för då är man minst två om saken. Klättrar man med någon som tror bibliskt på mikrosprickor så är det lite missbruk av förtroende att använda en tappad säkring i stand tycker jag. Så istället för att fråga alla jag klättrar med så skippar jag att nämna det men använder inte sånna säkringar i stand av hänsyn till eventuella åsikter om mikrosprickor.

Vad det gäller egna ledfall så lever jag efter filosofin "something is better than nothing". Perfekta placeringar har jag inte altid fått till, men har klättrat vidare på vissa av dem om jag inte fått till nått annat. Samma sätt tänker jag om tappade säkringar. Jag slänger in den och den håller förmodligen om jag skulle råka falla. Jag ser ingen större skillnad på en tveksamt placerad säkring och en tappad säkring, annat än att jag skulle hellre falla på en tappad säkring i en bomber placering än en helt ny säkring men något tveksamt placerad.
Så man kan väll säga att jag själv litar ändå på tappade säkringar, men kanske till 98%, så jag vill gärna veta när det är en sådan jag placerar. Procentsatsen för hur mycket jag litat på vissa lite tveksamt placerade säkringar som jag ändå klättrat vidare på är aningen lägre.

Vägrar du att klättra vidare på alla lite tveksamt placerade säkringar så kan jag köpa ditt argument, men har du flertalet gånger klättrat vidare på "den håller förmodligen" säkringar så förstår jag inte resonemanget alls.
 
Haha! Jag har både klättrat vidare på dåliga säkringar. Och inte vågat detsamma.

Jag tror f.ö. inte på mikrosprickor :)

Vi ska nog komma överens på fallen :)
 
Materialet styr

Det är som sagt materialet som styr. Kabbar är gjorda av aluminium där det kan finnas en liten risk för sprickor men någon risk för sprickor i en isskruv existerar inte.
 
Isskruvarna är ju gjorda av nåt som kallas Chromoly, som är stållegering där krom och molybden ingår. Vad det innebär ur metallurgisk synvinkel vet ja'nte, men jag tycker ju att stål, som är hårdare än aluminium, skulle vara KÄNSLIGARE för mikrosprickor. Jag noterar färgförändringar vid några av gängorna (ser blå-artat ut) samt att den rostat fläckvis över skaftet. (Låg ute i två dar) Antar att det beror på smällar den fått.

Nä, mitt psyke är så dåligt ändå, utan att jag ska behöva grunna på det där när jag sätter skruven. Är klättringen så lätt att jag inte behöver säkra, så säkrar jag ju inte. Behöver jag säkra, så beror det på att ett fall är tänkbart, å is e is, jäkla sketchy in the first place. Då vill jag ha mariginalerna på min sida om möjligt.

Beslut: Kommer inte använda den. Men kommer inte att ge bort den heller. Tji.

/Smålänningen
 
Det är som sagt materialet som styr. Kabbar är gjorda av aluminium där det kan finnas en liten risk för sprickor men någon risk för sprickor i en isskruv existerar inte.
På vissa skruvar är hängaren gjord av aluminium. Den ska ju tåla lite den med.

Är klättringen så lätt att jag inte behöver säkra, så säkrar jag ju inte.
Det är ett ovanligt sätt att tänka när det gäller is. Det är ju ganska vanligt med replängder som varierar i branthet, och att inte sätta en skruv på 20 meter för att man gjort det svåra branta partiet på 10 meter är ju inte särskild bra tycker jag. Det blir ett riktigt fall om något oväntat skulle hända. T ex har det hänt att klättrare fått "dinnerplates" som spräckt loss bägge yxorna. Ovanligt kanske, men det kan ju hända.
De flesta sätter skruvar som hindrar allvarliga fall även om klättringen är hur enkel som helst, och personligen så klättrar jag snabbare om jag vet att jag inte går sönder om jag faller. Att stanna upp och lägga in en skruv då och då på en 20 meters flack parti underlättar ju för psyket, och har du som du säger ett dåligt psyke så borde du göra detsamma.
 
Liknande trådar

Liknande trådar


Sova ute en natt i månaden

Anna och Anna har hittat det bästa ”lifehacket” någonsin – och upptäckt många naturreservat i sömnen.