Är kanske motvalls mest för att jag inte förstår intresset för klimatfrågan. Alla åtgärder i Sverige som skulle kunna ha någon inverkan (dock obetydlig) är ju politiskt omöjliga. Exempelvis vattenkraftutbyggnad, kärnkraftutbyggnad, radikalt höjda bränsleskatter (inkl.flygbränsle), repatriering av invandrare hemmahörande i områden med varmare klimat, behovsprövade bilinköp, inget barnbidrag åt flerbarnsföräldrar, ättestupa åt gamlingar.
Den stora poängen med att städa upp framför egen dörr, är väl att det då är lättare att få gehör ute i övriga världen för åtgärder. Men problemet är ju globalt, så man bör betänka var man får mest pang för pengarna. Om Sverige exempelvis investerar x miljoner i rening av kinesiska kolkraftverk, som nu byggs i rasande takt, ger det mycket större effekt än om Sverige investerar samma summa på hemmaplan. Man får ju se på faktisk total effekt och inte bara på per capita effekt. Sedan får ju inte sådana engagemang leda till att mottagarlandet självt anstränger sig mindre. Knepigt problem.

Den 40-procentiga minskning som biskopen skriver om, som kommer i klimatproppen kommer att handla om en 40 procentig minskning av den kvantitet som Sverige genererar, men till stor del just via investeringar i även andra länder. Inte 40 procent ner här i Sverige alltså. Miljöpartiet svalde till slut det.

Raskesven
 
Intressant kompendium.
Tycker också det var ett intressant kompendium.

/,särskilt sid. 14 där det utöver diagrammen finns texten: "Av allt att döma förändras växthuseffekten med en viss fördröjning till temperaturvariationerna (forsättningen skulle följa på sid 28 som inte finns med). Alltså tolkningen är då att först förändras temperaturen, sedan växthuseffekten. Det har jag sett tidigare, men även att det föreligger en interaktion dem emellan, dvs, temperaturförändring-växthuseffekt-temperaturförändring-växthuseffekt-temperaturförändring osv. Lite hönan och ägget alltså. De naturliga variationerna på det långa perspetivet som diagrammet ger har dock berott på just astronomiska effekter, vilket våra utsläpp av växthusgaser inte är. Har ingen egen länk, källa till det nu, men det togs upp i länken Klager gav. Astronomiska effekter kan vi inte göra något åt. Får nog koncentrera oss på det vi kan påverka. Och när det gäller människors och nuvarande jordklotets livsmiljö torde 100-årsperspektivet vara tillfyllest. Känns onödigt att accellerera naturliga processer.

Raskesven
 
Jag tyckte också det var intressant att se hur koldioxidhalterna har varierat i takt med temperaturen - helt naturligt.

Om jag nu tittar på hela situationen så som jag uppfattar den; koldioxidhalten i atmosfären är mycket högre än medelvärdet (under 400.000 år), temperaturen 0,8 grader högre, och solen är på väg mot en period av låg aktivitet. Då är min prognos att temperaturen kommer att fortsätta att stiga rätt så snabbt till ungefär 2 grader över medelvärdet, varefter det vänder och vi är på väg mot en istid igen.

Och allt det här kommer att ske vad vi än gör. Eller inte gör.
 
En sak man inte skall förglömma är vad som händer med vattenångan när det blir varare. Då ökar mängden vattenånga i luften, och vatten är en viktig växthusgas (den viktigaste faktiskt). En liten uppvärmning av andra orsaker resulterar alltså i mer vatten i luften, så det blir ännu varmare, tills en ny ballanspunkt uppstår. Detta är huvudorsaken till att även små utsläpp av co2 är av betydelse. Eller för den delen ökad solinstrålning eller vad som helst. Vattnet förstärker effekten av annat som händer.
 
Så är det säkert, temperaturen stiger och faller, istider kommer och istider går. Vi har inget att sätta emot sådana naturliga processer. Men vad är vårt perspektiv? Ötzi levde för dryga 5000 år sedan. Om 5000 år är det fortfarande troligen inte naturligt skapad istid, om typ 15000-20000-årsintervallerna följs. Det bidrag vi ger till växthusefekten förefaller ha bidragit till att temperaturen förändrats mycket snabbare än tidigare. Om så har vi skapat ett extra problem vad gäller dricksvatten, landområden, havsninvåer etc på några decenniers-några hundra års sikt att leva med i väntan på en ny isrid om tusentals år. Om nu inte det händer något oväntat i stil med vändning av golfström eller annat som ger andra problem.

Antag att vi inte släppt ut några växthusgaser alls, så vi legat på det 400 000-åriga snittet, då kanske medeltemperaturen också varit lägre och temperaturförändringen hade gått mycket långsammare. Bra tycker jag om vi inte ytterligare accellerar uppvärmningen på konstgjord väg.

Raskesven
 
Det är mycket "kanske" och "om" när vi diskuterar människans inverkan på klimatet. Om vi inte hade släppt ut några växthusgaser så kanske temperaturen hade legat på snittet. Eller kanske inte. Vi ligger nog ungefär där vi bör ligga sett i det långa perspektivet.

Temperaturen verkar ha gått upp nästan 12 grader på ungefär 20 000 år när istiderna har tagit slut, i snitt 0,0006 grader per år. Att bygga långtgående hypoteser av korta interval har vi väl redan förpassat till skräpkorgen? Såvida det valda intervallet inte bevisar ens egna uppfattning förstås.
 
Temperaturen verkar ha gått upp nästan 12 grader på ungefär 20 000 år när istiderna har tagit slut, i snitt 0,0006 grader per år. Att bygga långtgående hypoteser av korta interval har vi väl redan förpassat till skräpkorgen? Såvida det valda intervallet inte bevisar ens egna uppfattning förstås.

Man kom fram till det så här:

1: Analysera koldioxidens värmeisolerande egenskaper. Gjordes på 1880-talet.

2: Kom fram till att koldioxiden även värmer upp vår planet, och att ökning av gashalten ökar temperaturen. Gjordes på 1930-talet (av en svensk forskare faktiskt).

3: Kom fram till att halten av CO2 stiger. Gjordes på 1960-talet.

4: Dra ihop alla klimatologer, geofysiker med flera som kan om sånt här, diskutera saken, och kom fram till att våra utsläpp av CO2 kommer att värma upp planeten. Gjordes på 1970-talet. 1979 hölls slutligen en konferens där man så att säga kom överens om saken.

5: Publicera förutsägelser om framtida klimatförändringar.

6: Se dem gå i uppfyllelse.

7: Säg "Vad var det vi sa".

8: Få panik.

9: Bygg en rymdraket och lämna jorden för en annan värld.

Vetenskapsmännen befinner sig på 8.

Det är spännande att notera hur vanligt folk antar att vetenskapsmän som lyckats kartlägga atomernas och stjärnornas inre liv, räkna ut hur en DNA-molekyl ser ut, skicka folk till Månen, operera folk i hjärnan, lära chimpanser att läsa och tusen miljoner andra saker, inte kan analysera klimatet med vetenskapliga metoder, utan gissar och chansar så i blindo att de behöver vända sig till vanliga svenssons för att få råd om hur de ska utföra sitt arbete.

Låt mig säga det här en gång till: det som händer i år förutsades för decennier sedan. Du bör lyssna till samma människor när de förutsäger vad som kommer att hända om några decennier till. Hade de haft fel förra gången kunde du glömma dem, men de hade rätt då. Liksom de sanolikt har rätt nu.
 
400.000-årsgrafen som jag länkade till visar på ett tydligt samband mellan temperatur och koldioxidhalt.

Om någon har haft rätt en gång betyder det inte automatiskt att personen alltid har det. Eller om någon skulle haft fel, att den personen kommer att ha det i fortsättningen också.

Jag har inte uppfattat att det finns någon konsensus bland vetenskapmännen om det här.

Och jag tror att det kunde ha gått åt vilket håll som helst. Med en så kort period som 30 år.
 
Senast ändrad:
Man kom fram till det så här:

4: Dra ihop alla klimatologer, geofysiker med flera som kan om sånt här, diskutera saken, och kom fram till att våra utsläpp av CO2 kommer att värma upp planeten. Gjordes på 1970-talet. 1979 hölls slutligen en konferens där man så att säga kom överens om saken.

Fick astronomerna vara med, och fans solaktiviteten med i klimatberäkningarna?
 

Glöm allt du lärt dig om vandringsskor

Sneakers och löparskor kan vara bekväma för enklare promenader, men de är inte designade för de utmaningar som vandring kan erbjuda. Ojämn terräng, ...