Vadan alla dessa rösen?!

Detta är tänkt att vara en diskussion utifrån almkvists blogginlägg angående de rösen som man stöter på titt som tätt på många av lederna i vår fjällvärld. Länk till blogginlägget: Blogg.

Min ringa åsikt är att detta är ren och skär vandalism. Jag kan till viss del förstå att man lägger en sten på toppröset på någon högre topp som man bestigit men vad är poängen med detta? Måste man tvunget markera sin närvaro längs hela leden?

Att det skulle underlätta navigation vid hårt väder förkastar jag också. Rösena börjar ju redan en kort sträcka från fjällstationen i Storulvån. Den sträckan är ju i det närmaste handikappanpassad med en meterbred brygga en bra bit bort. Och de sällsynta bitar av vägen som inte är tydligt markerad med plankor, skyltar eller ledkors (de delar av leden som sammanfaller med vinterleden) löper ju till stor del parallellt med en elledning med tillhörande stolpar. Det vore ju då märkligt om man sommartid lyckades tappa bort sig. Och vintertid är ju rösena översnöade och därmed även då helt värdelösa ur navigationssynpunkt.

Sätt stopp för ofoget och låt bli att vandalisera ett av Sveriges vackraste naturområde!

Jag kanske kan tycka att du överdriver lite, men visst, en onödig sedvänja. Tillfälliga besökare vill väl lämna ett spår. En form av klotter kanske.. Själv har jag aldrig lagt på någon sten på rösen. Ett annat liknande "ofog" är väl alla stenringar efter folk som grillat korv. Inte fjället då i första hand utan överallt. Oftast onödigt, och om det var nödvändigt kunde man väl ha lagt tillbaka stenarna när man var klar. Hursom. Rösen stör mig mindre än kvarlämnade sopor.

Ja Gud förbjude att det syns att folk går längs de uppdragna, på kartan inritade lederna i fjällvärlden. Kan vi inte alla låtsas att lederna inte gås av någon, utan bara drogs upp av högre makter, ungefär som Polcirkeln? Ungefär som vintertid när man vill ha de hårdpackade skoterlederna att skida på, men helst slipper skoterbullret.

Jag har aldrig i mitt liv lagt en sten till ett röse och kommer troligen aldrig göra det, men vill jag gå orösat så - guess what? - då går jag orösat. Utanför lederna.

Man behöver inte göra det värre än vad det är. Lederna finns där av en anledning. Rösena är helt överflödiga. Jag tycker det vore roligt om ännu fler var ute i fjällen men påverka inte mer än nödvändigt. Ja, ren nedskräpning är betydligt värre både estetiskt och miljömässigt men nu kan jag ju inte påstå att det är något större problem, varken längs denna eller någon annan led jag vandrat på, eller överhuvud taget något område jag beträdit i fjällen så den jämförelsen är ju lite irrelevant.

Min poäng är att lederna fyller en funktion men rösena är onödig påverkan och hör därför inte hemma i fjällen eller någon annanstans. Sedan kan man klaga på att folk gör onödiga eldstadsbegränsningar av stenar som de dessutom lämnar kvar och det tycker jag också är dåligt.

Först borde man väl plocka bort ledkorsen. De är ju av främmande material som inte har med fjällen att göra. I Norge markeras leder genom vardning. En varde är en välbyggd markering av sten, d.v.s. av ett naturligt material från platsen. Det tycker jag är ett bra sätt att märka. Däremot håller jag med om att det är ett oskick att folk lägger upp en massa rösen.

Vardebyggning:


Vardad led:

Ett alternativ, men med de väl utbygda lederna längs Jämtlandsfjällens autobahn som både består av broar, spångar och så vidare så skulle det nog göra varken till eller från. Och ledkorsen är ju till för att man vintertid ska kunna se var leden går.

Behövs ibland...

...men kanske inte just i välvandrade områden som runt Storulvån, Sylarna etc. Jag har många gånger gått rösade leder i fjällen och letat rösen med kikare för att se vart leden går. Och lika många gånger har jag lyckligt upptäckt ett röse efter ett tag och insett att jag antingen gått lite fel eller helt rätt. I vissa fall har jag tom lagt på stenar som rasat ned för att hjälpa medvandrare. Mycket viktigt vid dålig sikt.

Ett ställe där rösbyggandet helt spårat ur är på Vierrenvarres platta topp...

Haraldn: Är vardningen annat än uppläggandet av stora rösen?

Jag kan hålla med om att det ser snyggare ut än ledmarkeringar, men återigen så vill jag gärna ha 2-meters stolpar med röda kors på när det blåser upp vintertid, redan dessa kan ju vara rätt svåra att se. Och att rösena ligger tätt har faktiskt räddat mig ett par gånger sommartid, när man ska komma på en led från sidan och vill se på håll var den går. Stigen är liksom lite för tvådimensionell för att synas på längre avstånd, eller i dimma. Eller om det snöar, har varit med om att stigen helt snöade bort i juni, varvid vi fick förlita oss på rösen och resterna av en gammal vinterled. Det räckte med 5-10cm sursnö.

Strykarräven sa:

Haraldn: Är vardningen annat än uppläggandet av stora rösen?.

Klicka för att se resterande...

Ja, det anser jag, men det är förstås en definitionsfråga. En varde ser ut så här:



Eller så här:



De rösen som almkvists blog handlar om och som han visar en bild på är bara uppkastade högar av småsten.

Vad gäller vintermärkning så kan den ju göras på annat sätt än i Sverige. I Norge märker man med s.k. kvistning. Det är cirka 3 m höga småbjörkar som sticks ned i snön och samlas in före sommaren.

haraldn sa:

... I Norge märker man med s.k. kvistning. Det är cirka 3 m höga småbjörkar som sticks ned i snön och samlas in före sommaren.

Klicka för att se resterande...

"Väster om Jämtland" har jag sett att man märkt ut med rejäla trästolpar, dock utan kryss. Man har väl ledsnat på att kvista om efter varje blåsväder.

Vackert eller inte

Människan lämmnar ofta spår efter sig. I alperna ser man dessa 'stenmän' nästan överallt. Ofta är det barn och ungdomar som bygger dem. I sig en trevlig gemensam syselsättning i stället för att spela kort kanske. Finns det kanske en inneboende ursprunglig naturlig primitiv drift hos människan att lämna revirmarkeringar och visitkort efter sig?

På Björnåsen, där kan man snacka om tätt mellan rösena! Och stora är dom också!
HåkanF